Grundning av väggar och tak

Varför blir målningen ofta flammig utan grundning? Puts, spackel och gipsskiva suger upp vatten olika mycket. Färgen sugs in mer på ett ställe och mindre på ett annat, och då blir kulör och glans ojämn. Grunden jämnar ut skillnaderna, så att färgen torkar jämnt och det går åt mindre färg.

Den andra uppgiften är att binda ytan. Gammal kalkputs eller väggar där du skrapat bort gammal färg smular och dammar ofta. En djupgrund klistrar ihop de små partiklarna, så att nästa lager fäster i ett fast underlag och inte flagnar.

Det lönar sig särskilt att grunda:

• ny puts, gipsskiva, betong och lättbetong,
• efter att du skrapat bort gammal färg eller slipat väggen,
• ställen som lagats med spackel eller gips,
• före bredspackling, tapetsering, dekorputs och plattsättning,
• före flytspackel eller limmade golvmattor.

Principen är densamma. Skillnaden ligger i underlaget, i vad som kommer sedan och i hur bekvämt arbetet är.

Väggar och tak grundas oftast före målning. Taket är besvärligare, eftersom du jobbar ovanför huvudet, det droppar och det är svårt att se om du missat en fläck. Täck golv och möbler ordentligt, skydda ögonen och använd en stadig stege eller en låg ställning. I tak syns det också oftare gamla vattenfläckar, och de täcks inte av vanlig grund.

Väggar och golv grundas hellre före kakel, klinker, flytspackel eller limmade golv som vinyl och heltäckningsmatta. På golvet är det viktigt att dammsuga noga, inte låta det bildas pölar och att stryka så att du slutar vid dörren och inte behöver gå över den våta ytan. Betong eller anhydritavjämning måste vara tillräckligt härdad och torr. För anhydrit kräver tillverkarna oftast att ytan slipas och att du använder en särskild primer, så kontrollera det i det tekniska databladet.

Djupgrund

Den vanligaste typen, oftast en akrylatdispersion. Passar på puts, betong, gipsskiva och lättbetong. Den binder sugande och dammiga ytor och används före målning, spackling och tapetsering.

Grund för gipsskiva

Gipsskivans kartong suger annorlunda än de spacklade skarvarna. En grund avsedd för gips jämnar ut både kartong och spackel, så att skarvarna inte syns igenom färgen.

Häftbrygga

På släta och täta ytor, till exempel gammalt klinker, glaserat kakel eller mycket slät betong, räcker vanlig grund inte, eftersom den inte har någonstans att tränga in. Då används en häftbrygga, ofta med fin sand i, som fix eller spackel fäster bättre i.

Spärrgrund mot fläckar

På fläckar från vatten, nikotin, sot eller fett används en spärrgrund som hindrar att fläckarna blöder igenom den nya färgen. Vanlig grund täcker dem inte.

Universalgrund

En kompromiss för blandade underlag. Vissa går också att använda utomhus eller innehåller mögelhämmande tillsatser. Observera att grund inte är tätskikt. I dusch och runt badkar ska det finnas ett tätskikt under kaklet, och en mögelhämmande tillsats löser inte grundorsaken om mögel beror på fukt eller en köldbrygga. Tätskikt i våtrum gör du klokast genom en plattsättare som är certifierad enligt branschreglerna, till exempel Säker Vatten eller GVK.

Grundningen klarar du själv om du har en stadig stege och lite tålamod. Det viktiga är ett rent underlag och att du följer tillverkarens anvisningar.

1. Täck golv, möbler, fönster och strömbrytare och tejpa kanterna.
2. Ta bort lös färg, puts som släpper och fett, låt spackellagningar torka helt.
3. Gör rent ytan från damm och dammsug golvet noga.
4. Kontrollera att underlaget är torrt och att rumstemperaturen ligger inom tillverkarens intervall, oftast över +5 °C.
5. Rör om grunden och späd den med vatten om databladet säger det.
6. Stryk hörn, vinklar och runt karmar med pensel.
7. Rolla på ett jämnt, tunt lager på ytan, i taket från fönstret och inåt rummet, på golvet från det bortersta hörnet mot dörren.
8. Låt torka, oftast några timmar beroende på temperatur och luftfuktighet, och vädra lätt utan korsdrag.
9. Stryk ett andra lager på mycket sugande underlag innan du går vidare.
10. Diska verktygen i vatten direkt.

Snabbast går det med en stor, plan yta i ett tomt rum med fast och rent underlag. Jobbet tar längre tid i små och uppdelade utrymmen som badrum, hallar och nischer, med många hörn och smygar, med höga tak som kräver ställning och i möblerade rum där allt måste täckas. Det tar också tid om underlaget först måste skrapas, dammsugas eller lagas, och ny puts eller lättbetong som suger mycket behöver ofta två lager. Specialprodukter som häftbrygga eller spärrgrund är ytterligare ett moment. Får du en offert från en målare, titta efter om grundningen ingår i målningen eller räknas separat. Arbetskostnaden för målning i hemmet kan i många fall ge ROT-avdrag, kontrollera villkoren hos Skatteverket.

• Grundning på fuktig eller dammig yta. Grunden tränger inte in utan klistrar bara fast dammet på ytan.
• För tjockt lager. Grunden bildar en blank, hal film där varken färg eller fix fäster bra. Den ska strykas, inte hällas.
• Fel spädning. Tjock grund tränger inte in, för tunn binder inte. Följ tillverkarens blandningsförhållande.
• Gipsskiva eller lagningar som inte grundats. Spacklade skarvar syns då igenom målningen.
• Vanlig grund på tät yta. På klinker eller glasyr behövs häftbrygga.
• Att gå vidare för tidigt eller för sent. Målar du på våt grund blir vidhäftningen sämre, och väntar du för länge hinner det lägga sig nytt damm på ytan.

Grundningen är lätt att kontrollera: dra handflatan över väggen och droppa lite vatten på den. På en väl grundad yta ligger vattnet kvar en stund och sugs inte upp direkt.

• ytan är lätt matt, utan blanka fläckar och rinningar,
• det dammar eller smular inte när du drar handen över ytan,
• hörn, vinklar, smygar och runt karmar är strukna,
• lagningar och gipsskarvar är grundade tillsammans med resten av ytan,
• på golvet finns inga pölar eller klibbiga ställen,
• runtom är det rent, täckningen borttagen och verktygen diskade.