Bredspackling av väggar och tak

Arbetet följer i stort sett samma steg på vägg och i tak. Kvaliteten avgörs framför allt av tålamodet mellan stegen.

Förbered underlaget

Ytan ska vara ren, fast och torr. Damm, fett, flagnande gammal färg och lös puts tas bort. Större hål och sprickor fylls först med spackel. Därefter stryks ytan med spackelgrund eller primer. Grunden jämnar ut hur mycket underlaget suger och hjälper spacklet att fästa.

Spackla i tunna lager

Spacklet dras ut med en bred stålspackel, oftast i två omgångar. Den första omgången jämnar ut ojämnheter och täcker skador, den andra ger den slutliga släta ytan. Ett lager är vanligtvis ungefär 1 till 3 mm, men den exakta tjockleken står på förpackningen. Varje lager måste torka helt innan nästa läggs på.

Slipa och grunda igen

När spacklet har torkat slipas ytan med ett fint slipnät eller slippapper, ofta runt korn 120 till 180. Slipningen tar bort spackelränder och små kanter. Till sist dammas ytan av och grundas på nytt, så att färgen lägger sig jämnt och inte blir flammig.

På en vägg ser du arbetet rakt framför dig och står upprätt. Taket är svårare av flera skäl:

• du arbetar ovanför huvudet, vilket är tröttande och gör det svårare att hålla ett jämnt tryck på spackeln,
• ett tjockt lager kan släppa av sin egen tyngd, därför läggs tunnare lager i tak,
• vid slipning faller dammet rakt ner på den som arbetar, utan dammsugare och andningsskydd går det inte att jobba vettigt,
• taket ses ofta i strykljus från fönstret, så varje våg syns tydligare.

I ett gipstak tas skarvarna om hand först: en skarvremsa trycks in i spacklet, täcks med ett nytt lager och slipas när det torkat. Skruvskallarna spacklas också. Först därefter bredspacklas hela ytan. I betongtak, som är vanliga i flerbostadshus från efterkrigstiden, handlar det i stället om att jämna ut formspår, porer och skarvar mellan bjälklagselementen.

Gipsbaserat spackel

Det vanliga valet i torra rum som vardagsrum, sovrum, hall och kök. Det är lätt att dra ut, torkar ganska snabbt och går lätt att slipa slätt. Det passar inte i fuktiga utrymmen som badrum eller källare.

Cementbaserat spackel

Hårdare och tål fukt bättre, därför används det i badrum, tvättstugor och pannrum. Det torkar långsammare och är tyngre att slipa, så det behöver läggas noggrant redan från början.

Färdigblandat spackel

Säljs som pasta i hink och behöver inte blandas. Lättspackel och finspackel av den här typen passar bra för små lagningar, detaljer och ett tunt slutlager. För att jämna ut stora ytor med större ojämnheter är det mindre lämpligt.

Hur mycket arbete det blir, och därmed vad det kostar, beror framför allt på underlaget. En rak och fast vägg räcker det ofta att spackla en gång och slipa lätt. Mer arbete blir det med:

• sneda, spruckna eller feta väggar som behöver fler lager och noggrannare förarbete,
• gamla färglager i flera skikt som först måste tas bort,
• många hörn, fönstersmygar, nischer och fräsade elspår,
• högt i tak, trapphus och loftgångar där det krävs ställning,
• cementbaserat spackel, som är långsammare att arbeta med och svårare att slipa,
• möblerade rum som måste tömmas och täckas noga mot damm.

Anlitar du en målare kan arbetskostnaden ge rätt till ROT-avdrag. Villkoren hittar du hos Skatteverket.

• Ingen grundning. Ett sugande underlag drar vattnet ur spacklet, som då fäster dåligt, spricker eller släpper.
• För tjockt lager på en gång. Spacklet spricker när det torkar och kan släppa i taket. Flera tunna lager ger bättre resultat.
• För kort torktid. Ett nytt lager på ett fuktigt underliggande lager kan bli vågigt eller lossna.
• Dåliga förhållanden. Drag, kyla eller hög luftfuktighet gör att spacklet torkar ojämnt och får små sprickor.
• Slipning utan strykljus. Ojämnheter syns ofta först efter målningen. En byggarbetslampa som hålls tätt intill väggen visar dem i förväg.
• Arbete utan skydd. Fint gipsdamm irriterar luftvägar och ögon. Använd andningsskydd, skyddsglasögon och helst en slipmaskin med utsug.

En mindre vägg i ett vardagsrum eller sovrum klarar du själv om du har tålamod. Tak, höga utrymmen och stora ytor är klokare att lämna till en erfaren målare.

1. Tömma rummet, täcka golv och möbler med plast och tejpa över eluttag och strömbrytare.
2. Ta bort damm, fett och lösa bitar av puts.
3. Fylla större hål och sprickor med spackel och låta torka.
4. Stryka väggen med spackelgrund enligt tillverkarens anvisning.
5. Blanda gipsbaserat spackel enligt förpackningen, bara så mycket som hinner användas.
6. Dra ut ett första tunt lager med bredspackeln och jämna ut de största ojämnheterna.
7. Låta lagret torka helt och lägga på det andra, slutliga lagret.
8. Slipa med fint slipnät när ytan är torr, med andningsskydd och skyddsglasögon.
9. Granska ytan i strykljus och fylla i små gropar.
10. Dammsuga bort dammet och stryka ett avslutande lager grund.

Bor du i en bostadsrätt eller hyresrätt, titta i föreningens ordningsregler eller fråga styrelsen vilka tider det går bra att göra dammigt och bullrigt arbete.

Innan du målar, titta på ytan i strykljus och dra handflatan över den. När du tar emot arbetet är det värt att kontrollera att:

• ytan är slät, utan spackelränder och utan repor från slipningen,
• skarvar i gipsskivor och skruvskallar inte syns,
• inga vågor eller gropar syns i strykljus,
• spacklet inte spricker och inte låter ihåligt när du knackar på det,
• hörn och kanter är raka och rena,
• ytan är avdammad och grundad,
• rummet är städat och omgivande ytor är rena.