Elbesiktning med protokoll (lägenhet)

Vid besiktningen går elektrikern igenom installationen okulärt och med mätinstrument. Resultatet blir ett besiktningsprotokoll med en beskrivning av installationen, uppmätta värden, en lista över brister och en tydlig slutsats om installationen kan användas säkert eller inte.

I praktiken talar man om två olika situationer:

• Kontroll efter nyinstallation eller ombyggnad: elektrikern som utfört arbetet verifierar installationen innan den tas i bruk och dokumenterar det i sin egenkontroll
• Återkommande besiktning: en senare genomgång som visar om installationen har försämrats med tiden eller har ändrats på ett felaktigt sätt

Besiktningen ska göras av en behörig elektriker som arbetar på ett registrerat elinstallationsföretag. Är du osäker kan du be att få se företagets uppgifter och kontrollera dem i Elsäkerhetsverkets register. En granne som är händig med el kan inte utföra en besiktning som går att lita på.

För privata lägenheter finns det i regel inget fast intervall för återkommande kontroll, som det kan finnas för verksamheter. Det betyder inte att besiktningen är onödig. Den gör nytta i de här situationerna:

• Efter renovering av elen, även en mindre, till exempel om du har bytt elcentral eller dragit nya ledningar i kök och badrum
• Vid köp eller försäljning: ett protokoll säger mycket om skicket på elen, särskilt i äldre hus med gamla gummiisolerade eller tygklädda ledningar
• Efter kortslutning, brand eller annat fel, när orsaken ska hittas och resten av installationen kontrolleras
• Vid uthyrning i andra hand, när du vill kunna visa att elen är säker

I äldre lägenheter är det klokt att låta en elektriker se över elen ungefär vart tionde år, oftare om installationen är i dåligt skick. Har du små barn eller äldre personer hemma är kontrollen ännu mer värd.

Tänk också på ansvarsfördelningen. I en bostadsrätt ansvarar du som medlem oftast för elen inne i lägenheten från lägenhetens elcentral och framåt, medan föreningen ansvarar för stigarledningar, trapphus, källare och andra gemensamma utrymmen. Exakt hur det är fördelat står i föreningens stadgar, så fråga styrelsen om du är osäker. Elmätaren och anslutningen fram till den hör till nätägaren.

I en vanlig lägenhet tar besiktningen oftast en till tre timmar. Är lägenheten stor eller installationen mer komplicerad, till exempel med elektrisk golvvärme, kan det ta längre tid. Arbetet brukar gå till så här:

1. Elektrikern går igenom den dokumentation som finns: ritningar, gruppförteckning för elcentralen eller ett tidigare protokoll.
2. Elektrikern gör en okulär kontroll av elcentralen, märkningen av säkringarna, uttag, strömbrytare och synliga ledningar och ser efter att materialet passar för platsen, till exempel i badrummet.
3. Kontinuiteten i skyddsledaren mäts, alltså att jorden verkligen når fram till varje jordat uttag och till de apparater som behöver den.
4. Isolationsresistansen mäts. Den visar om isoleringen på ledningarna är skadad eller har åldrats.
5. Felslingsimpedansen mäts för att säkerställa att säkringen löser ut tillräckligt snabbt vid ett fel.
6. Jordfelsbrytaren provas, så att den löser ut vid rätt läckström och inom rätt tid.
7. Resultaten bedöms enligt svensk standard för lågspänningsinstallationer, SS 436 40 00, och elektrikern sammanställer protokollet.

Under mätningarna är strömmen bruten en stund. Tänk på det när det gäller kyl och frys, datorer eller akvarium. Inför mätningen av isolationsresistansen ska apparater dras ur uttagen, annars kan de påverka resultatet eller ta skada.

Hur lång tid besiktningen tar beror främst på lägenhetens och dokumentationens skick:

• Dokumentation: finns gruppförteckning och ett äldre protokoll behöver elektrikern inte leta efter vilken säkring som hör till vilket rum
• Antal grupper: fler grupper, uttag och jordfelsbrytare betyder fler mätningar
• Åtkomst till elcentralen: en central bakom en garderob eller inbyggd i en vägg tar tid att komma åt
• Elens ålder och skick: gamla ledningar, proppskåp och oklara ändringar genom åren gör att elektrikern måste spåra hur allt är kopplat
• Våtrum: badrum och balkong har strängare krav och kontrolleras noggrannare
• Brister som hittas: besiktningen åtgärdar inga fel. Att rätta till dem är ett separat arbete, och efteråt behöver installationen kontrolleras igen

Samma typer av fel dyker upp gång på gång. Det är bra att känna till dem i förväg så att resultatet inte kommer som en överraskning:

• Jordfelsbrytare saknas: i äldre lägenheter finns den ofta inte, trots att det är just den som bryter strömmen på en bråkdel av en sekund vid en olycka
• Gamla ledningar utan skyddsjord: tvåledarsystem och spröd isolering som kan spricka och ge kortslutning eller brand
• Egna hemmabyggen: ett jordat uttag monterat utan skyddsledare, en lampa inkopplad på eget sätt eller fel storlek på säkringen
• Billigt material utan märkning: uttag och grenuttag som blir varma när de belastas
• Omärkt elcentral, så att ingen vet vad som ska slås av när något händer

Om elektrikern hittar ett allvarligt fel blir bedömningen att installationen inte är godkänd, och elektrikern kan råda dig att inte använda en viss del förrän den är åtgärdad. Det handlar inte om att vara besvärlig utan om att skydda dig mot elolyckor och brand. Har du gjort något själv, säg det rakt ut. Det sparar tid för båda.

Ingrepp i den fasta elinstallationen får bara göras av en behörig elektriker. Försök därför inte åtgärda bristerna själv. Själva åtgärderna räknas oftast som arbete där ROT-avdrag kan bli aktuellt, men fråga företaget hur det gäller i ditt fall.

Du får protokollet skriftligt. Spara det tillsammans med övriga papper om lägenheten och lämna över det till nästa ägare när du säljer. Kontrollera att det innehåller:

• Adress och tydlig identifiering av lägenheten
• Vilken typ av kontroll det gäller, efter en installation eller en återkommande besiktning
• Elektrikerns namn, företagets namn och en underskrift
• Datum för besiktningen och rekommenderad tidpunkt för nästa kontroll
• En beskrivning av installationen med typ av ledningar, antal grupper, säkringar och jordfelsbrytare
• Uppmätta värden för varje grupp, inte bara ett allmänt "godkänt"
• En lista över brister med var de finns och förslag på åtgärd
• En tydlig slutsats om installationen kan användas säkert