Montering och inkoppling av fläkt (badrum/wc)

Elektrikern börjar med att bedöma var fläkten passar och vart luften ska ta vägen. Luften kan gå ut i en befintlig ventilationskanal, i ett separat rör eller rakt ut genom ytterväggen. Fläkten ska sitta så nära fuktkällan som möjligt, alltså nära dusch eller badkar. Den måste ändå sitta utom räckhåll för vattenstrålar och placeras så att badrummets elsäkerhetszoner följs.

Sedan följer själva arbetet:

• Märka ut platsen och ta upp hål, oftast 100 eller 125 mm beroende på fläkt och rör
• Dra fram kabeln: i nybyggen finns ofta ett färdigt uttag, vid renovering behöver kabeln dras fram och en dosa sättas
• Montera fläkthuset, gärna med en dämpande packning mot vibrationer, och täta skarven mot röret
• Koppla ledarna enligt fläkttypen och tillverkarens anvisning
• Ställa in eftergångstid eller fuktgivarens känslighet och provköra

I ett kaklat badrum gäller en särskild sak: tätskiktet bakom kaklet får inte skadas i onödan. Elektrikern drar därför ofta kabeln via taket eller från rummet utanför i stället för att bila i den våta väggen. Går det inte att undvika ett genomförande i en vägg med tätskikt, ska hålet tätas enligt branschreglerna för våtrum. Det arbetet görs i regel av en certifierad plattsättare.

Om du ändå ska byta belysning är det praktiskt att göra båda samtidigt. Lampa och fläkt delar ofta samma kabelväg.

Fläkttypen avgör hur den kopplas in och hur smidig den blir att använda.

• Enkel fläkt med strömbrytare slår du på och av själv. Den passar i en toalett eller ett förråd där det inte blir mycket ånga.
• Fläkt med timer startar oftast tillsammans med lampan. När du släcker går den vidare en stund, beroende på inställningen ungefär 3 till 15 minuter. På en toalett är det en vanlig och praktisk lösning.
• Fläkt med fuktgivare startar själv när luftfuktigheten stiger över en inställd nivå och stängs av när rummet har torkat. I ett badrum utan fönster är det ofta det mest förnuftiga valet.

Hur stark ska fläkten vara? Kapaciteten anges i m³/h eller l/s. En toalett klarar sig oftast med ett mindre flöde, ett badrum med dusch behöver mer. Rörets längd och antalet böjar spelar också roll. Vid en lång dragning eller flera böjar behövs en fläkt med högre tryck. Annars brummar den men flyttar lite luft. Ligger badrummet vägg i vägg med ett sovrum är det klokt att även titta på ljudnivån som tillverkaren anger.

Leds luften till en kanal som fler lägenheter delar behövs en backspjäll. Det hindrar luft och lukt från kanalen att komma tillbaka in i din lägenhet.

Snabbast går det att byta en gammal fläkt mot en ny av samma typ, när uttag och hål redan finns och fungerar. Mer arbete blir det att sätta en helt ny fläkt i ett färdigt badrum. Då ska kabel dras, ibland genom kakel eller puts, och ibland behöver ett nytt hål tas upp.

Jobbet blir också mer krävande vid:

• Fläkt med timer eller fuktgivare, som behöver fler ledare och inställning
• Saknat eller olämpligt placerat eluttag
• Håltagning genom en tjock eller tilläggsisolerad yttervägg
• Montering i högt tak eller i ett nedsänkt innertak
• Längre rördragning med böjar som behöver kompletteras

Bor du i flerbostadshus är det bra att först ta reda på hur ventilationen i huset fungerar. Äldre hus har ofta självdrag, där kanalerna inte är tänkta för fläktar. Hus med gemensam mekanisk frånluft är inställda så att alla lägenheter får rätt flöde, och en egen fläkt i den gemensamma kanalen kan störa grannarnas ventilation. I en bostadsrätt kan styrelsen oftast berätta vilket system huset har.

Arbetskostnaden för en elektriker kan ofta ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera de aktuella villkoren hos Skatteverket.

Badrummet hör till de mest riskfyllda platserna i hemmet när det gäller el. Vatten, ånga och blandare i metall kan tillsammans med en felkopplad apparat orsaka allvarliga olyckor. Arbete på den fasta elinstallationen får därför bara göras av en behörig elektriker, och av den anledningen finns ingen gör-det-själv-guide här.

Elektrikern kontrollerar att badrummets krets är skyddad av en jordfelsbrytare, oftast på 30 mA, och att fläkten har rätt kapslingsklass (IP) för den plats där den sitter. Elektrikern ser också till att kabelarean räcker. För vanliga fläktar används normalt 1,5 mm². En fläkt med timer eller fuktgivare behöver förutom fas och nolla även en styrledare från lampans strömbrytare, så det behövs ofta en kabel med fler ledare. Skyddsledaren i dosan ska finnas, även om själva fläkten är dubbelisolerad.

En fackmässig installation är också viktig för tillverkarens garanti och om något skulle hända som försäkringen ska täcka.

• Fläkten sitter långt från duschen, till exempel ovanför dörren. Ångan hinner kondensera på väggarna först.
• Backspjäll saknas vid en delad kanal. Då kommer grannarnas matos och lukter in.
• Felkopplad eftergång. Fläkten stängs aldrig av efter att lampan släckts, eller så går den inte vidare alls.
• Förväxlade ledare eller saknad skyddsledare. Fläkten fungerar inte som den ska och det blir en säkerhetsrisk.
• För svag fläkt för ett långt rör. Den går, men fukten blir kvar.
• Kabel dragen snett genom väggen. Vid senare borrning är risken stor att någon borrar i kabeln.
• Skadat tätskikt efter håltagning eller kabeldragning i den våta zonen. Vatten kan då ta sig in i väggen utan att det märks.
• Fläkten byggs in bakom kakel eller innertak så att den inte går att komma åt för rengöring.

Be elektrikern visa fläkten i alla lägen när jobbet lämnas över. Kontrollera att:

• Fläkten sitter stadigt och inte skramlar eller vibrerar
• Skarven mot röret eller kanalen är tät
• Ett papper som hålls mot gallret tydligt sugs fast
• Fläkten startar som ni kommit överens om, med strömbrytare, med lampan eller via fuktgivaren
• Eftergången är inställd och fläkten stänger av sig själv efteråt
• Fuktgivarens känslighet är inställd och du vet hur du ändrar den
• Backspjället rör sig fritt och stänger när fläkten slås av
• Genomföringar i våtzonen är tätade och ytorna runt fläkten är lagade och städade
• Du kommer åt fläkten för att rengöra gallret
• Du har fått bruksanvisningen och vet vilken säkring som hör till kretsen