Rivningsarbeten: rivningspris per m² och m³ 2026, arbetsgång och bortforsling av rivningsmassor

Innan du slår i en vägg för första gången behöver du veta om den är bärande eller stabiliserande. En stabiliserande vägg bär kanske inte upp bjälklaget, men den håller ihop huset och hindrar stommen från att vrida sig. Många tror att en tunn vägg är en mellanvägg och att en tjock vägg är bärande. Den tumregeln går inte att lita på. I flerbostadshus från miljonprogrammet kan även väggar som ser ut som vanliga lättväggar vara en del av stommen. I äldre hus händer det att en tunn murad vägg bär bjälklaget, eller att någon senare har lagt upp bjälkar på en vägg som från början inte var tänkt att bära.

Säkert besked får du av husets ritningar och av en konstruktör. I en bostadsrättsförening finns ritningarna ofta i föreningens arkiv, så fråga styrelsen. En konstruktör tittar också på vad grannarna ovanför och under dig redan har byggt om. Alla ingrepp i stommen räknas nämligen ihop. Något som ensamt inte hade gjort någon skillnad kan tillsammans med andra ändringar bli ett problem.

Om en bärande vägg ska rivas helt eller få en större öppning tar konstruktören fram en lösning för vad som ska ta lasten. Ofta blir det stålbalkar eller färdiga överliggare. Konstruktören bestämmer också hur bjälklaget ska stämpas upp tillfälligt under arbetet, så att ingenting rör sig innan den nya bärningen är på plats.

I väggar och golv går elkablar, vattenrör, avlopp och ibland gas. Innan du river slår du av säkringarna för de grupper som berörs och stänger vattnet. Gas finns bara i en del svenska bostäder, främst i vissa stadsdelar i större städer, men där den finns får den aldrig kopplas bort på egen hand. Det ska göras av en behörig installatör. All ändring i elinstallationen gör en behörig elektriker. Känner du gaslukt under arbetet slutar du direkt, rör inga strömbrytare eller elapparater, vädrar, lämnar bostaden och ringer 112.

Leta upp ledningarna med en detektor och markera dem på väggen med blyerts eller tusch. I äldre lägenheter kan du inte räkna med att kablarna går rakt lodrätt eller vågrätt. I praktiken händer det ofta att en kabel dyker upp snett mitt på väggen, där ingen hade väntat sig den.

Man river uppifrån och ner och i mindre bitar. Varför inte hela väggen på en gång? En stor bit murverk som faller skadar golvet och ledningarna i det, och i ett betonghus kan klinkern hos grannen under dig spricka. I ett flerbostadshus tar du reda på redan innan du börjar var stammarna går och var avstängningsventilerna sitter. Då kan du snabbt stänga vattnet om något går fel.

När man river och bilar betong, tegel och puts bildas fint damm som innehåller kvarts. Andas man in det under lång tid skadas lungorna. Arbeta därför med en andningsskyddsmask i hög skyddsklass, avskärma rivningsytan med plast och tejpa igen dörrarna till övriga rum. När du kapar använder du vatten eller verktyg kopplade till en dammsugare som suger upp dammet direkt där det uppstår.

När du får föra oväsen står oftast i föreningens ordningsregler. Där ser du vilka dagar och tider som gäller för bullriga arbeten. Berätta för grannarna i förväg när du börjar och hur länge det kommer att hålla på. De flesta tål oväsen bättre när de vet vad som väntar. Skydda trapphus, hiss och entré mot damm och skador. Om något i de gemensamma utrymmena skadas är det den som beställt arbetet som får stå för det.

Ett gammalt badrum rivs i tur och ordning. Först åker porslinet ut, alltså badkar, handfat och toalett, sedan kakel, väggskivor och tätskikt, och sist golvet. Stammar och avstängningsventiler ska fungera tills rörmokaren har bytt eller kopplat om dem. Många blir förvånade över hur mycket material ett enda badrum ger. Det fyller ofta en hel container eller flera storsäckar.

När badrummet byggs upp igen är det klokt att anlita en plattsättare som är certifierad enligt branschreglerna för våtrum, till exempel Säker Vatten eller GVK. Ett korrekt utfört tätskikt med dokumentation är viktigt både för huset och för försäkringen, och i en bostadsrättsförening vill styrelsen ofta se intyget.

Under klinkern döljer sig ofta ytterligare ett lager gammal klinker, en tjock cementavjämning eller äldre golvlager med fyllning. Hur mycket som behöver rivas syns därför först när man har gjort ett provhål, alltså ett litet hål i golvet för att se vad som finns under. På väggarna bestämmer du om bara kaklet ska bort eller även putsen bakom. Lossnar putsen tillsammans med kaklet behöver väggen putsas eller spacklas om.

Fyllning i gamla bjälklag

I äldre hus fylldes bjälklagen ofta med till exempel lera, sand, kutterspån, sågspån eller slaggrus. Fyllningen är tung, dammig och ibland fuktig. Slaggrus kan dessutom innehålla skadliga ämnen från förbränning av kol och koks. Använd andningsskydd när du tar bort den och fukta materialet hela tiden så att det inte dammar. Hur fyllningen ska tas om hand beror på vad en bedömning av den visar. Tar du ut fyllning ovanpå bjälkarna, var försiktig så att du inte skadar trossbotten, alltså de brädor som ligger mellan eller på bjälkarna, eller själva bjälkarna. Byts fyllningen ut kan det vara ett bra tillfälle för tilläggsisolering mot ljud eller värme.

I byggnader uppförda fram till början av 80-talet kan det finnas asbest. Vanligast är eternitplattor på tak och fasader, rörisolering, gamla plastmattor och mattlim, samt i en del badrum även kakelfix, fogmassa och spackel. Så länge asbestmaterialet är helt är det relativt ofarligt. Det farliga är fibrerna som frigörs när materialet bryts, kapas eller slipas och sedan hamnar i lungorna.

Asbest får bara tas bort av ett företag som är utbildat och har behörighet för asbestsanering. Företaget stänger av arbetsplatsen, fuktar materialet, demonterar det helt, packar det i märkta förpackningar och kör det till en mottagning för farligt avfall. Om någon slår sönder en asbesthaltig takplatta eller rörisolering och slänger den i containern utsätter den både hantverkarna och alla som bor i huset för en allvarlig hälsorisk. Är du osäker på om ett material innehåller asbest, låt ta ett prov och få det bedömt innan du river.

Rivet material blir luftigare och tar därför mer plats än den ursprungliga väggen. Dessutom är det tungt: en kubikmeter betong väger ungefär två ton eller mer. Containrar och storsäckar har därför inte bara en volym utan också en viktgräns. Med betong händer det ofta att containern är full till vikten fast den bara är delvis fylld. Räkna alltså med vikten när du planerar bortforslingen, inte med antalet säckar.

Det lönar sig att sortera. Ren betong och rent tegel kan återvinnas på ett bättre sätt än blandat avfall med trä, plast, gips och isolering, och många mottagare vill ha massorna sorterade. Metall kan lämnas till skrot eller återvinningscentral. Spara kvitton och vägsedlar från avfallsmottagningen, så att du kan visa vart materialet tog vägen.

Att riva med bilningsmaskin går fort, men det har sitt pris. Vibrationerna sprider sig i hela konstruktionen, puts och kakel runt omkring spricker, och i bärande delar kan sammanhållningen försämras. Öppningar i betong, bärande väggar och betongelement görs därför med diamantsågning med väggsåg eller med kärnborrning. Snittet blir exakt, utan vibrationer, och det bildas mindre damm. Kanterna på öppningen blir raka, så de behöver inte lagas i efterhand.

En skorsten plockas ner för hand uppifrån och ner, så att bitar inte faller ner i kanalerna eller på taket. Innan skorstenen tas bort, ta reda på om någon annan lägenhet eller eldstad fortfarande använder den. När den är nedplockad måste hålet i taket täckas och tätas ordentligt, annars kommer det att läcka in.

Gammalt kakel i badrum eller kök kan du ofta ta bort själv, så länge du inte river väggar eller ändrar i ledningar. Är badrummet byggt mellan 50- och 80-talet bör du först låta testa kakelfix och fogar för asbest. Sedan handlar det om tålamod och bra skydd.

1. Slå av säkringarna för rummet, stäng vattnet och låt en behörig elektriker ta bort eluttag, medan blandare och tillbehör skruvas ner.
2. Täck golvet med kraftig papp eller skivor och tejpa igen dörren med plast mot damm.
3. Ta på skyddsglasögon, handskar, andningsskydd och arbetsskor med stadig sula.
4. Börja vid kaklets övre kant eller i ett hörn där plattorna släpper lättast, och för mejseln flatt in under plattan, inte rakt in i väggen.
5. Arbeta med en elektrisk mejselhammare med flatmejsel eller med huggmejsel och hammare. Gå långsamt fram på hårda väggar så att putsen inte lossnar i stora bitar.
6. Samla bitarna löpande i kraftiga säckar och fyll dem inte för mycket, så att de går att bära.
7. Knacka bort lös puts och rester av fix när kaklet är borta, så att underlaget blir fast inför nytt kakel eller spackel.
8. Avbryt arbetet och ring en fackman om en kabel eller ett rör dyker upp där du inte väntat dig det.

Innan nästa hantverkare, till exempel plattsättare, snickare eller målare, tar över är det bra att gå igenom rummet tillsammans med den som rivit. Anlitar du ett företag kan arbetskostnaden ofta ge rätt till ROT-avdrag, så se till att fakturan är tydlig och spara den.

• rivningen motsvarar det som avtalats och bärande delar är orörda eller säkrade enligt konstruktörens anvisningar,
• ledningar som skulle vara kvar är oskadade och deras ändar är ordentligt avslutade,
• rivningsmassorna är bortforslade och du har kvitton på var de lämnats,
• trapphus, hiss och andra gemensamma utrymmen är rena och utan skador,
• underlaget är förberett för nästa hantverkare, utan lös puts och fixrester.