Rivning av kakel

En bra rivning följer en tydlig ordning. Hoppar man över ett steg märks det senare, antingen på väggens skick eller på onödigt mycket städning.

1. Förberedelse: badkar, handfat, golv och dörrkarmar täcks, och dörrar till andra rum tätas med plast. Speglar, skåp, blandare och täcklock till uttag monteras ner.
2. Stänga av vatten och el: vattnet stängs och säkringen för rummet slås av. Man tar reda på var rör och kablar går.
3. Ta bort kaklet: plattorna mejslas loss från en kant eller ett hörn, lite i taget, för hand eller med en lätt bilmaskin med flatmejsel.
4. Rengöra väggen: rester av fix eller bruk tas bort, beroende på vad som ska göras sedan.
5. Forsla bort rivningsmassorna: skärvorna läggs i kraftiga säckar och lämnas som byggavfall.

Varför börjar man vid en kant? Den första plattan är svårast att få loss. Nästa platta har sedan en fri kant, så mejseln kommer in under den. Väggen får då färre slag.

På en mindre yta, till exempel en rad kakel bakom köksbänken, räcker ofta hammare och bred mejsel. Det går långsammare, men du har bättre kontroll och väggen tar mindre skada.

I ett helt badrum används oftast en lätt bilmaskin med flat- eller spadmejsel. En tung bilmaskin hör inte hemma i en lägenhet. Den skadar lätt putsen, teglet och ledningarna, och grannarna får stå ut med onödigt mycket buller.

Ska en del av kaklet sitta kvar sågas gränsen först upp med en vinkelslip och diamantklinga. Då spricker kaklet precis där det ska, inte två rader bredvid.

Två lika stora väggar kan ta en timme eller en hel förmiddag. Det avgörs mest av vad kaklet sitter fast i och vad som finns bakom.

• Kakel i tunt lager fix lossnar ganska lätt, men fixen sitter kvar på väggen och behöver slipas eller mejslas bort.
• Kakel i bruk, vanligt i äldre hus och lägenheter, sitter i ett tjockare lager. Ofta går bruket med ända in till murverket, och väggen behöver sedan rätas upp.
• Kakel på gipsskiva kräver försiktighet. Kartongen på skivan rivs lätt sönder, och ibland är det enklare att byta skivan än att laga den.
• Flera lager, när nytt kakel en gång sattes på gammalt, betyder mer arbete och mer rivningsmassor.
• Dusch och andra våta zoner har oftast ett tätskikt bakom kaklet. Det förstörs vid rivningen och måste göras om innan nytt kakel sätts upp.
• Åtkomst och bortforsling: högt upp utan hiss, trånga passager eller mycket inredning i rummet gör att det tar längre tid.

I badrums- och köksväggar går vatten, avlopp och el. Elkablar brukar gå lodrätt eller vågrätt från uttag och strömbrytare, men i äldre hus stämmer det inte alltid. En ledningsdetektor och försiktighet runt installationerna hjälper. Skadas en kabel ska den lagas av en behörig elektriker, inte av dig själv. Ett skadat vattenrör är ett jobb för en rörmokare.

När man mejslar bildas fint damm med kvarts, som skadar lungorna. Använd andningsskydd av klass FFP2 eller högre, skyddsglasögon, kraftiga handskar och långa ärmar, eftersom skärvorna är vassa som glas. Misstänker du att det sitter gamla asbestcementskivor bakom kaklet, vilket kan förekomma i äldre hus, avbryt arbetet och låt materialet undersökas. Asbest ska bara tas bort av ett företag som är utbildat för asbestsanering.

Bor du i bostadsrätt, läs föreningens ordningsregler, som ofta anger när bullriga arbeten får göras, och informera styrelsen och grannarna i god tid. Det nya tätskiktet i badrummet bör sedan göras av en certifierad plattsättare, till exempel enligt branschreglerna från Säker Vatten eller GVK, så att arbetet blir fackmässigt och lätt att dokumentera.

Har du en mindre yta, en murad vägg och tålamod klarar du det själv. Vid gipsväggar, många ledningar eller kakel i bruk i ett helt badrum är det oftast klokare att anlita ett proffs.

1. Stäng vattnet och slå av säkringen för rummet.
2. Montera ner inredning och täcklock på uttag och strömbrytare.
3. Täck badkar, golv och dörrar med plast och öppna fönstret.
4. Sätt på andningsskydd, skyddsglasögon och handskar.
5. Markera med ledningsdetektorn var kablar och rör går.
6. Såga upp gränsen med vinkelslip om en del av kaklet ska sitta kvar.
7. Slå sönder den första plattan i ett hörn eller vid en kant och plocka bort skärvorna.
8. För in mejseln under nästa platta i låg vinkel och bryt loss en platta i taget.
9. Arbeta bara för hand och försiktigt runt installationer.
10. Mejsla eller slipa bort fixrester och bär ut rivningsmassorna i säckar under arbetets gång.
11. Dammsug väggen och knacka för att hitta ihålig puts.

• För kraftiga verktyg slår sönder puts och murverk, och en enkel rivning blir plötsligt en lagning av hela väggen.
• Att mejsla på måfå nära ledningar slutar med ett punkterat rör eller en avhuggen kabel.
• Fixrester på väggen gör att det nya kaklet inte blir rakt och fäster sämre.
• Underskattade massor: kakel är tungt, det blir fler säckar än man tror, och det får inte slängas i hushållssoporna.
• Ingen marginal i planeringen: bakom gammalt kakel dyker det ofta upp ihålig eller fuktig puts som måste åtgärdas.

Mindre mängder kakel och byggavfall kan du ofta lämna på kommunens återvinningscentral enligt de regler som gäller där. Större mängder hanteras enklast med container eller storsäck.

• Kaklet är borttaget på hela den överenskomna ytan och gränserna mot kvarvarande kakel är raka
• Det finns inga fixrester som hindrar det nya kaklet
• Putsen låter inte ihålig när du knackar, eventuella ihåliga partier är markerade eller borttagna
• Vatten- och elinstallationer är oskadade och det droppar ingenstans när vattnet sätts på igen
• Badkar, inredning och golv är utan repor och sprickor
• Rivningsmassorna är bortforslade och rummet är sopat och dammsuget
• Det är bestämt vem som förbereder underlaget för det nya kaklet