Demontering av köksinredning

Det handlar om mer än att skruva loss några skåp. Oftast tas överskåp och underskåp ner, liksom bänkskiva, diskbänk med blandare och vattenlås, köksfläkt, ugn, häll, diskmaskin och inbyggt kyl och frys. Ofta ingår också att ta bort sockeln och kakel eller stänkskydd mellan skåpen.

Finns det en gammal garderob eller ett högskåp som sitter fast i vägg, tak eller golv, brukar det tas bort i samma veva. Sådana skåp är ofta fästa med pluggar och expanderskruv eller inklädda med gips, och de kräver mer försiktighet.

Köksfläkten är värd en extra tanke. I många flerbostadshus är fläkten eller spiskåpan kopplad till husets gemensamma ventilationskanal. Den ska lossas varsamt så att kanalen inte skadas, och öppningen bör tätas tillfälligt så att damm inte kommer in i systemet.

Först töms alla skåp och golvet täcks med kartong eller tjock byggplast. Sedan stängs vattnet av och vitvarorna kopplas bort. Här gäller en tydlig regel: fast anslutna apparater, till exempel en häll eller ugn som sitter direkt på en egen grupp, kopplas bort av en behörig elektriker. Spis och vitvaror med vanlig stickpropp eller spisuttag kan du dra ur själv. Har du en gasolspis eller en spis på stadsgas, vilket finns i en del äldre lägenheter, ska den kopplas bort av en behörig gasinstallatör som också pluggar ledningen säkert.

Därefter kopplas diskbänken loss: avstängningsventilerna under diskbänken stängs, blandarens slangar och vattenlåset skruvas loss. Avloppsröret i väggen ska pluggas direkt så att det inte luktar. Sedan tas bänkskivan bort. Den sitter oftast fast med skruvar underifrån genom vinkeljärn och ibland med silikon mot väggen.

Skåpen tas ner uppifrån och nedåt. Överskåpen hänger ofta i upphängningsbeslag eller på en skena, så det räcker att lossa justerskruvarna och lyfta av skåpet. Underskåpen är ofta ihopskruvade med varandra och fästa i väggen. Till sist körs avfallet bort. Spånskiva, metall, glas och gamla vitvaror sorteras var för sig, och vitvarorna lämnas som elavfall.

Enklast är ett rakt kök med standardskåp som står på ben och hänger i beslag. Arbetet tar längre tid och blir mer krävande, och därmed dyrare, i de här fallen:

• Storlek och form: ett L- eller U-format kök, en köksö och höga skåp för vitvaror betyder fler skarvar och fler delar att bära ut.
• Material: massivt trä, stenskiva eller kompaktlaminat och stålstommar är tunga och behöver ibland sågas på plats.
• Hur inredningen sitter fast: skåp som är fastlimmade med fogskum, siliconade mot kaklet eller inmurade går långsamt att få loss.
• Åtkomst: ett trångt kök, ingen hiss och utbärning från en hög våning förlänger jobbet. I ett flerbostadshus behöver trapphuset dessutom skyddas.
• Extra arbete: att knacka ner kakel, riva ett gammalt golv eller ta bort en garderob lägger till tid.
• Bortforsling: ett gammalt kök tar stor plats, så det spelar roll om företaget kör bort avfallet eller om du ordnar det själv.

Om ett företag gör jobbet som en del av en renovering kan arbetskostnaden ofta omfattas av ROT-avdrag. Vad som gäller just för dig kan du kontrollera hos Skatteverket.

Skåpen och bänkskivan klarar du med vanliga verktyg och en medhjälpare. Gas och fast anslutna elapparater lämnar du däremot till en behörig fackman. Känner du gaslukt: använd inga strömbrytare och ingen öppen eld, vädra, lämna bostaden och ring 112.

1. Tömma alla skåp och täcka golvet med kartong.
2. Låta en behörig elektriker koppla bort fast ansluten häll eller ugn, och en gasinstallatör eventuell gasspis.
3. Slå av rätt säkring och dra ur vitvaror med stickpropp.
4. Stänga avstängningsventilerna under diskbänken, ställa en hink under och lossa blandare och vattenlås.
5. Plugga avloppsröret i väggen med en passande propp.
6. Dra ut de inbyggda vitvarorna och skruva loss dem från stommarna.
7. Skära upp silikonfogen mellan bänkskiva och vägg med en kniv, lossa skruvarna underifrån och lyfta skivan två och två.
8. Haka av luckorna och ta ut hyllplanen så att skåpen blir lättare.
9. Lossa överskåpens beslag och ta ner skåpen medan en person håller emot.
10. Skruva isär underskåpen, lossa dem från väggen och bära ut dem.
11. Dra ut eller kapa kvarvarande pluggar och sortera avfallet.

När du borrar eller drar ut pluggar, tänk på att det går kablar och rör i väggen bakom köket. Är du osäker på var de går, använd en detektor eller kapa pluggarna försiktigt i stället för att bända.

• Att bända loss skåpen med kofot: det river loss puts och kakel som sedan måste lagas.
• Vatten som inte stängts av eller ett avlopp som inte pluggats: en enda knäckt slang räcker för att vatten ska rinna ner i golvet eller till grannen under.
• Att koppla bort gas eller fast el själv: det är farligt och ska göras av en behörig fackman.
• Bortglömd säkring: lösa kablar efter hällen kan fortfarande vara strömförande.
• Att underskatta väggen bakom köket: i praktiken dyker det ofta upp mögel, fukt eller fet puts bakom den gamla inredningen, och ingen har räknat med lagningen.
• Att riva gamla golv utan att tänka efter: i hus från tiden före 1980-talet kan gamla plastmattor och lim innehålla asbest. Misstänker du det, låt ett företag med rätt kompetens ta hand om det.
• Att ställa avfallet vid soprummet: möbler och byggavfall ska till återvinningscentralen eller i en beställd container eller storsäck enligt kommunens regler.

Innan montörerna för det nya köket kommer, gå igenom rummet med den här listan:

• Eventuell gasledning är pluggad av en fackman och du har det dokumenterat
• Kablar efter vitvarorna är säkert avslutade och säkringen är märkt
• Avstängningsventilerna är stängda och droppar inte
• Avloppsröret är pluggat och det luktar inte
• Ventilationskanalen efter köksfläkten är oskadd och tillfälligt tätad
• Väggarna saknar lossrivna bitar av puts eller kakel, och eventuella skador är antecknade
• Golvet är fritt från repor och fuktfläckar
• Det finns inget mögel eller fukt bakom köket, eller så vet du hur det ska åtgärdas
• Gamla vitvaror är lämnade som elavfall och övrigt avfall är bortkört
• Rummet är sopat och klart för uppmätning av det nya köket