Rivning av tegelvägg upp till 150 mm

De flesta innerväggar upp till 150 mm är vanliga mellanväggar som bara bär sig själva. Men det är ingen regel. I äldre hus med träbjälklag kan en del av bjälklagets last med tiden ha hamnat på mellanväggen, eftersom bjälkarna sjunker och lägger sig mot väggen. I villor händer det också att någon vid en tidigare ombyggnad har använt en mellanvägg som stöd. En tunn vägg är alltså inte automatiskt en icke bärande vägg.

Hur vet du då? Ritningar från när huset byggdes eller byggdes om är en bra start. Saknas ritningar eller är du osäker, låt en konstruktör bedöma väggen. Om väggen visar sig vara bärande är en konstruktörs bedömning ett måste, inte ett tips.

En erfaren rivningsfirma arbetar ungefär i den här ordningen:

1. Genomgång av ledningar: man letar efter uttag, strömbrytare, dosor, stammar och element på båda sidor om väggen, och en ledningsdetektor är till god hjälp
2. Bortkoppling av installationer: el kopplas bort och säkras av en behörig elektriker, vatten och värme av en rörmokare, och en eventuell gasledning i väggen får bara hanteras av behörig gasinstallatör
3. Skydd av rummet: golvet täcks med hårt skyddsmaterial och plast, möbler bärs ut eller packas in och dörrar till andra rum tätas med plast och tejp så att dammet inte sprids i hela bostaden
4. Demontering av det som sitter på väggen: dörrkarmar, kakel, lister, hyllor och strömbrytare tas bort först
5. Frigörning från kvarvarande väggar: mot ytterväggen, andra väggar och taket sågas anslutningen ofta upp, så att puts och murverk inte rycks loss där väggen ska stå kvar
6. Rivning uppifrån och ner: murverket tas bort skift för skift från taket ner mot golvet, aldrig genom att man hackar bort underifrån
7. Löpande uttransport av rivningsmassor: massorna fylls i säckar eller skottkärra och körs till containern, så att inget samlas i rummet
8. Efterstädning: bruksrester på golv, tak och sidoväggar knackas bort och ytorna sopas och dammsugs

Till jobbet används bilningsmaskin, mejsel och slägga, och för rena kanter även en kapmaskin eller spårfräs med dammsugare. Tunga maskiner behövs sällan: för en tunn mellanvägg är ett varsammare arbetssätt oftast säkrare både för väggarna runt omkring och för grannarna.

Två väggar med samma yta kan vara helt olika jobb. Hur krävande rivningen blir, och därmed vad den kostar, beror främst på:

• Material och bruk: håltegel i kalkbruk är lätt att få ner, massivt tegel i cementbruk kräver betydligt mer arbete
• Det som sitter på väggen: kakel, tjock puts eller gamla färglager ger mer arbete och mer avfall
• Ledningar i väggen: varje kabel, rör eller elcentral måste kopplas bort och dras om innan rivningen
• Karmar och överliggare: en inmurad stålkarm eller en överliggare över dörren gör att jobbet tar längre tid
• Åtkomst: en lägenhet högt upp utan hiss, ett smalt trapphus eller en container långt bort betyder mycket bärande
• Bebodd bostad: bor du kvar under arbetet krävs noggrannare skydd, och arbetet måste anpassas till de tider som föreningens ordningsregler tillåter
• Takhöjd: i äldre lägenheter med högt i tak blir väggen större och vid taket behövs en arbetsställning

Bortforsling och omhändertagande av rivningsmassor debiteras ofta separat. En murad vägg är tung och det blir mer massor än man tror. Byggavfall ska sorteras och lämnas enligt kommunens regler, det hör inte hemma i hushållssoporna.

• Rivning utan kontroll av bärigheten: om väggen faktiskt stöttade något kan det komma sprickor i taket eller i väggarna på våningen ovanför
• Skadade ledningar: en strömförande kabel eller ett vattenrör i väggen hör till de farligaste och mest kostsamma överraskningarna
• Hackning underifrån: den övre delen av väggen kan rasa på en gång och skada någon
• Massor i en enda hög: i äldre hus med träbjälklag kan en stor hög tegel belasta bjälklaget för mycket
• Uppriven grannvägg: om anslutningen inte sågas upp lossnar puts och murverk även där väggen ska vara kvar
• Underskattat damm: fint damm från tegel och bruk tar sig in i ventilationen, elektroniken och till grannarna, därför behövs ordentligt skydd och andningsskydd

I praktiken händer det ofta att man först när väggen öppnas hittar en ledning som ingen kände till, eller att murverket är i sämre skick än väntat. Det är därför klokt att räkna med lite marginal i tidsplanen och att i förväg komma överens med firman om hur sådana situationer ska lösas.

Rivning är bullrigt och dammigt. Den som arbetar, och du om du är på plats, behöver andningsskydd, skyddsglasögon, handskar, kraftiga skor och hörselskydd. Det är bra att ha fönstren öppna, men blås inte ut dammet i trapphuset.

Om en gasledning skadas eller om du känner gaslukt: sluta arbeta direkt, använd inga elektriska apparater och ingen öppen eld, vädra och lämna bostaden. Ring 112 eller gasleverantörens felanmälan.

Det här jobbet omfattar normalt bara själva rivningen. Att laga ytorna där väggen stod, alltså jämna till golvet, till exempel med flytspackel, och laga tak och sidoväggar med spackel, är ett eget arbete för exempelvis en målare. Klargör det med firman redan när du beställer.

Gå igenom de här punkterna vid slutbesiktningen:

• Väggen är borttagen i den omfattning ni kommit överens om, inklusive karm och kakel
• Kvarvarande väggar, tak och golv har inga nya sprickor eller utslagna bitar av murverk
• Anslutningarna mot andra väggar och taket är raka och klara för lagning
• Friliggande ledningar är säkert avslutade och märkta, och elen är kontrollerad av en behörig elektriker
• Rivningsmassorna är bortforslade och du vet vart de har lämnats
• Trapphus, hiss och angränsande utrymmen är rena och oskadade
• Det finns inget grovt damm kvar på golv, fönster eller i ventilationen