Tilläggsisolering av hus 2026: vad priset består av, val av system och vanligaste misstagen

I korthet

Priset för tilläggsisolering med putsad fasad består av isolerskivor, lim, infästningar, armeringsskikt med nät, puts, arbete och ställning. Mer än materialet avgör dock om entreprenören följer systemleverantörens monteringsanvisning: tillräcklig limning av skivorna, mekanisk infästning först när limmet har härdat, armering av fönsterhörn och putsning inom rätt temperaturintervall. De flesta reklamationer uppstår just i de här detaljerna. Aktuella priser per m², beräknade från den löpande prislistan, hittar du på sidan Tilläggsisolering och fasad.

Putsad fasad eller ventilerad fasad: vad passar ditt hus?

Systemet som beskrivs i den här artikeln kallas internationellt ETICS och på svenska ofta putsat tilläggsisoleringssystem: isolerskivor limmas och fästs mot väggen, täcks med ett armeringsskikt med glasfibernät och får sedan grundning och tunnputs. Det passar bäst på hus med väggar av tegel, lättbetong, betong eller sten, alltså hus där väggen själv tål fukt och inte innehåller trä.

Många svenska villor har i stället en träregelstomme. Där är det viktigt att känna till historien: putsade fasader direkt på isolering och regelvägg utan luftspalt, så kallade enstegstätade fasader, orsakade under 1990- och 2000-talen omfattande fuktskador eftersom vatten som tog sig in vid fönster och genomföringar inte kunde torka ut. På en trästomme väljer man därför i dag antingen en tvåstegstätad putsfasad med dränerande och ventilerad luftspalt eller en traditionell ventilerad fasad, där tilläggsisolering med mineralull täcks av vindskydd, luftspalt och ny träpanel. Ett putsat system direkt på trästommen bör du inte acceptera.

Vad består priset för tilläggsisolering av?

En stor del av priset är arbete, ofta ungefär en tredjedel av slutsumman. Materialdelen ökar med isolertjockleken och med typen av puts: silikon- och silikatputs är dyrare än akrylatputs men står emot smuts och fukt bättre. Systemet levereras av en tillverkare som en helhet, därför ska lim, nät, armeringsbruk och puts komma från samma tillverkare, och tillverkarens monteringsanvisning bör ingå i avtalet. I Sverige är till exempel Weber, Sto, Serpo och Baumit vanliga. När du jämför offerter ska du alltid kontrollera att systemets uppbyggnad är densamma, inte bara slutsumman.

Enligt NUMIQ:s prislista ligger arbetspriset för ett komplett system med EPS, alltså limning och infästning av skivorna, armeringsskikt med nät och tunnputs, ungefär mellan 1 000 och 1 300 kr per m² beroende på region. Det inkluderar förbrukningsmaterial men inte isolering, lim, nät, puts eller ställning. Med mineralull är arbetet något dyrare, och priser för varje moment hittar du på sidan Tilläggsisolering och fasad. Eftersom ROT-avdraget gäller arbetskostnaden är just den här delen av priset intressant att ha koll på.

Vad mer påverkar priset

• Fasadens yta och form: många fönster, hörn, burspråk och balkonger betyder mer kapning, smygar och detaljer.
• Husets höjd: på ett hus i flera plan ökar ställningen och monteringstiden.
• Underlagets skick: lös puts, fuktigt murverk eller större ojämnheter måste åtgärdas innan isoleringen limmas. Är underlaget inte tillräckligt plant och bärande måste systemet förutom att limmas också fästas mekaniskt.
• Typ och tjocklek av isolering: vit EPS, grafit-EPS eller mineralull, mer om det nedan.
• Detaljer: isolering av smygar, sockel av XPS, nya fönsterbleck, startprofiler, anslutning mot takfot och förlängning av takfoten när väggen blir tjockare.
• Region och tidpunkt: i storstadsområdena och under högsäsong är arbetet oftast dyrare.

Hur posterna slår igenom i priset per m² ser du på sidan Tilläggsisolering och fasad.

Varför ställningen kan höja priset rejält

Den vanligaste dolda kostnaden är hyran för ställningen. Den räknas på fasadyta och hyrestid, så varje veckas försening syns i budgeten. Kontrollera alltid innan du skriver på om ställningen ingår i offerten eller faktureras separat, och vem som betalar förlängd hyra när arbetet drar ut på grund av väder. Med den korta svenska putssäsongen är det här en vanlig källa till missförstånd mellan beställare och entreprenör.

Ett ungefärligt pris för ditt hus, inklusive arbete, material och ställning, kan du räkna fram i NUMIQ:s kalkylator för tilläggsisolering, som använder aktuella priser.

EPS eller mineralull: vilket material passar ditt hus?

Valet av isolermaterial påverkar inte bara priset utan också husets egenskaper i flera decennier. Man jämför främst värmeledningsförmågan (lambdavärdet λ, ju lägre desto bättre), brandegenskaperna, ånggenomsläppligheten och ljudisoleringen.

När EPS är ett bra val

Vit fasad-EPS är ett av de vanligaste materialen i putsade tilläggsisoleringssystem i Europa. Skälen är praktiska: den är klart billigare än mineralull, lätt och enkel att bearbeta. På ett murat hus räcker den bra om tjockleken är rätt. En jämförelse av priserna för system med EPS och med mineralull hittar du på sidan Tilläggsisolering och fasad.

EPS passar typiska hus i upp till tre plan, torrt murverk och situationer där budgeten väger tungt. Har huset fuktproblem ska du först åtgärda orsaken, till exempel läckande rör med hjälp av en VVS-firma för vatten och avlopp, annars stänger du in fukten under isoleringen.

När mineralull är värd investeringen

Mineralull är dyrare men har tre fördelar som är värda att väga in. Den är obrännbar, och därför krävs den ofta av brandskyddsskäl på högre byggnader och flerbostadshus. De konkreta kraven för din byggnad bestämmer konstruktören eller brandkonsulten. Den har goda ljudisolerande egenskaper, något du märker i ett hus vid en trafikerad väg. Och den är mycket diffusionsöppen, så att fukt från väggen lättare kan torka ut, en fördel i äldre hus av massivt tegel eller sten. I Sverige är mineralull dessutom standardmaterialet vid tilläggsisolering bakom ventilerade träfasader. Tekniskt är den mer krävande i putsade system: skivor utan fabriksbehandlad yta ska först få ett tunt lager lim på baksidan innan de limmas, och lamellskivor limmas på hela ytan.

Brandsäkerhet med EPS

EPS är brännbart. I ett putsat system skyddas det dock av armeringsbruk och puts, och på småhus används det därför ofta. På högre byggnader ska man förhindra att brand sprider sig längs fasaden från våning till våning. I praktiken görs det med brandbarriärer av obrännbar mineralull, som läggs in vågrätt i EPS-fasaden i höjd med bjälklagen eller ovanför fönster och runt öppningar. Barriären hindrar att en låga från ett fönster brinner genom isoleringen upp till våningen ovanför. Var barriärerna ska sitta, hur breda de ska vara och från vilken byggnadshöjd de krävs bestämmer projektören. På flerbostadshus, på hus som står tätt intill grannhuset eller vid utrymningsvägar bör lösningen tas fram i förväg, eftersom det är dyrt att ändra en färdig fasad.

Är grafit-EPS värt merkostnaden?

Grå grafit-EPS innehåller grafitpartiklar, som gör att den isolerar bättre än vit EPS vid samma tjocklek. Det är praktiskt vid renoveringar där du inte vill flytta ut fasaden för långt från fönsterkarmar och fönsterbleck. Den har dock en svaghet: i direkt sol värms skivorna upp och kan deformeras. Tillverkarna föreskriver därför skyddsnät på ställningen redan innan skivorna limmas.

Vilken isolertjocklek ska du välja?

Tjockleken påverkar resultatet mer än systemets märke. I det svenska klimatet är isoleringen generellt tjockare än i Centraleuropa. Vid tilläggsisolering av en murad vägg är det vanligt med 100 till 200 mm, beroende på hur mycket isolering väggen redan har och var i landet huset står. På hus som redan är isolerade i väggen kan även 50 till 100 mm ge en märkbar förbättring, särskilt genom att köldbryggor vid bjälklag och fönster byggs bort. En tunnare skiva sparar lite, eftersom arbete, ställning och puts kostar lika mycket.

Utgå från en energiberäkning eller energideklarationens åtgärdsförslag när du bestämmer tjockleken. Tänk också på om en tjockare vägg ryms mot fönstren, under takfoten och mot tomtgränsen, och om det blir tillräckligt med utrymme i smygarna. Ofta behöver fönstren flyttas ut i väggliv eller takfoten förlängas, något som påverkar både pris och utseende. Vid äldre fönster som sitter i ytterkant av väggen kan det vara läge att byta fönster i samma veva.

Hur skiljer sig tilläggsisolering mellan olika hustyper?

Arbetets omfattning och därmed priset beror framför allt på hur mycket fasad som ska isoleras. Fasadytan är inte samma sak som boytan: fönster och dörrar dras av, men på ett hus i två plan blir fasadytan ofta större än man tror. Aktuellt pris per m² hittar du på sidan Tilläggsisolering och fasad, och fasadytan räknar du fram från ritningarna eller mäter upp.

En enplansvilla har mindre fasadyta och klarar sig med låg ställning, så arbetet är tekniskt enklast. Mer uppmärksamhet kräver sockeln, anslutningen mot taket och altandörrar.

En 1,5-plansvilla eller tvåplansvilla kräver ställning runt hela huset. Kvaliteten avgörs av detaljerna kring fönster, balkong, gavelspetsar och takfot. Här blir frågan om takfoten räcker till efter tilläggsisoleringen ofta aktuell.

En souterrängvilla eller ett radhus har sina egna utmaningar. Souterrängvillan har en stor fasadyta och en del mot mark som kräver fukttålig isolering, radhuset kräver samordning med grannarna så att övergångarna blir snygga och utan köldbryggor.

Hur går tilläggsisoleringen till steg för steg?

1. Besiktning och förberedelser. Uppmätning av fasaden, bedömning av väggens skick och vid större projekt en energiberäkning. Tilläggsisolering ändrar husets yttre utseende och kan därför kräva bygglov eller anmälan, särskilt inom detaljplanerat område, i kulturhistoriskt värdefull miljö eller när färg och material ändras. Kontrollera alltid med kommunens byggnadsnämnd innan du börjar.

2. Kontroll och förberedelse av underlaget. Väggen ska vara ren, bärande och fri från fett. Ceresits monteringsanvisning rekommenderar till exempel ett enkelt test: limma en bit isolering på 10 × 10 cm och dra loss den när limmet härdat. Om isoleringen går sönder och inte fästet mot underlaget är underlaget i ordning. Lös puts knackas bort och lagas, och fönsterbleck, belysning, stuprör och paraboler demonteras.

3. Startprofil och sockel. Längst ner monteras en startprofil, och sockeln isoleras med extruderad polystyren XPS, som tål fukt och stänkvatten bättre.

4. Limning av skivorna. På EPS läggs limmet i en sträng runt skivans kant, ungefär 8 cm bred, och i några klickar i mitten, så att minst 40 % av skivans yta är limmad. På ett plant underlag kan man också limma på hela ytan med tandad spackel. Skivorna läggs i förband och i fönsterhörn får ingen skarv hamna, där sågas skivorna ut i L-form. Skarvar upp till 4 mm fylls enligt Ceresits anvisning med polyuretanskum i hela skivans tjocklek, bredare skarvar ska inte förekomma, och finns de läggs en remsa isolering in.

5. Infästning och slipning. Infästningarna monteras först när limmet härdat, vid cementbaserat lim oftast efter 2 till 3 dagar, och bara där skivan är limmad. Antal och placering följer infästningsplanen. Därefter slipas ojämnheter bort så att ytan blir plan.

6. Armeringsskikt. Först förstärks hörnen med hörnprofiler och i fönster- och dörrhörn limmas diagonala nätremsor, enligt Ceresits anvisning minst 300 × 200 mm. Sedan läggs armeringsbruk på hela ytan, nätet trycks in med överlapp och täcks med ytterligare ett lager, så att nätet ligger närmare bruksskiktets utsida och inte syns.

7. Grundning och puts. När armeringsskiktet torkat, oftast efter några dagar, följer grundning och puts, och sedan monteras fönsterbleck, belysning och stuprör. Alla våta moment ska utföras inom de temperaturer tillverkaren anger. För Ceresits system är det +5 °C till +25 °C för luft och underlag, och vissa putser kräver högre lägsta temperatur. I starkt direkt solljus, i regn och vid hård vind putsar man inte. I Sverige betyder det i praktiken en säsong från sen vår till tidig höst, och nattfrost på hösten är en vanlig orsak till skador.

Mörka fasadkulörer: det här ska du tänka på

En mörk fasad ser modern ut, men på en isolerad fasad innebär den en teknisk risk. En mörk yta tar upp mer solstrålning och under den tunna putsen finns isolering, så värmen kan inte ledas bort till väggen. Ytan blir därför mycket varmare på sommaren än med en ljus kulör. Puts och armeringsbruk utvidgas under dagen och krymper på kvällen, vilket leder till sprickor, och EPS mjuknar vid höga temperaturer och kan deformeras.

Tillverkarna begränsar därför kulörerna utifrån ljusreflektionsvärdet HBW, som anges för varje kulör i färgkartan. Baumit och Caparol tillåter på isolerade fasader utan begränsning kulörer med HBW på minst 20. Mörkare kulörer tillåts bara i särskilda putser och färger med kalla pigment, som också reflekterar den infraröda delen av strålningen. Vill du ha en mörk fasad ska du välja den som en del av systemet och låta tillverkaren bekräfta att kulören passar för isolerade fasader.

Varför en isolerad fasad blir grön och hur du förebygger det

Gröna eller mörka fläckar på en isolerad fasad är alger och mögel, så kallad påväxt. Det är inget fel på isoleringen utan fysik: en välisolerad vägg släpper ut lite värme inifrån, därför kyls ytan ner på natten, ofta under lufttemperaturen. På den kalla putsen kondenserar dagg och fukten ligger kvar till förmiddagen. Påväxt på putsade fasader är ett välkänt problem i Sverige. Mest utsatta är norrfasader, fasader nära träd, häckar och vatten och hus utan takutsprång.

Risken minskar med silikon- eller silikatputs med biocider, tillräckliga takutsprång, fungerande fönsterbleck och avstånd mellan växtlighet och fasad. Biociderna sköljs gradvis ut av regnet, så skyddet är inte permanent. Har påväxten redan kommit tvättas fasaden med lågt vattentryck och ett algmedel och behandlas sedan med ett skyddande medel. En hård stråle från en högtryckstvätt skadar putsen.

Det här går fel i praktiken: de vanligaste misstagen

En tilläggsisolering görs sällan och kvaliteten påverkar boendekomforten i flera decennier. Facklitteraturen om skador på ETICS beskriver gång på gång samma misstag. De flesta syns inte när fasaden väl är putsad, därför är det viktigt att följa arbetet löpande.

Lim bara i klickar. Saknas limsträngen runt kanten kan luft cirkulera bakom skivorna, skivorna buktar och efter en tid tecknar sig skivornas konturer på fasaden. Det motsatta felet är lim som pressats ut i skarvarna och där bildar köldbryggor.

Infästning i vått lim eller felmonterade infästningar. En infästning som monteras innan limmet härdat drar loss skivan från limmet. Infästningar som sitter för djupt, där huvudet sjunker in och hålet fylls med lim, syns senare som ljusa eller mörka prickar på fasaden, eftersom de kyls av annorlunda än omgivningen. Monteras färre infästningar än planen anger kan isoleringen lossna vid hård storm.

Sprickor i fönsterhörn. Det typiska är en sned spricka från fönstrets hörn. Den uppstår när en skarv mellan skivorna hamnar i öppningens hörn eller när den diagonala nätremsan saknas. Lagning betyder att man skär ut och armerar om, och det syns nästan alltid i kulören.

EPS för länge i solen. Oskyddad EPS bryts ner av uv-ljus. Enligt Ceresits anvisning ska hela ytan slipas om det går mer än 14 dagar mellan limning av skivorna och armeringsskiktet. Hoppar man över det fäster armeringsbruket sämre.

För tunt armeringsskikt. Bruk som lagts för tunt eller nät som ligger direkt på EPS fyller inte sin funktion, och fasaden blir känsligare för sprickor och hagelskador. Tjockleken kan kontrolleras på ett prov som tas ut till exempel vid hålet för en utebelysning.

Fukt som inte åtgärdats. Fukt som stängs in under isoleringen leder med tiden till mögel och skador på putsen. Åtgärda därför alltid källan först, oavsett om fukten kommer från marken, ett otätt tak eller dåligt anslutna fönster. Vid en större renovering är det klokt att kombinera tilläggsisoleringen med en översyn av elinstallationerna och med målningsarbeten. Flera yrken samtidigt sparar ställningshyra och samordning.

Oisolerade smygar och överstycken. Köldbryggor vid fönster och balkonger förblir svaga punkter även efter isoleringen. Facklitteraturen anger minst 4 cm isolering i smygarna, vilket ofta inte går vid gamla fönster. Lösningen är att byta eller flytta ut fönstren före isoleringen eller använda ett tunnare material med bättre isolerförmåga.

Det beställare och entreprenörer oftast är oense om

• Vad som ingår i priset. Ställning, smygar, fönsterbleck, sockel, demontering och återmontering av stuprör och belysning, förlängning av takfot. Står det inte i offerten kan entreprenören senare debitera det som tilläggsarbete.
• Planhet och utseende. En vågig fasad i släpljus eller skivor som syns igenom. Det hjälper om avtalet hänvisar till tillverkarens monteringsanvisning och om en kontroll av planheten med rätskiva är avtalad före putsning.
• Väder och tidplan. Vem som står för förlängd ställningshyra och vad som gäller när regn skadar putsen kort efter att den lagts på.
• Sprickor efter första vintern. Entreprenören skyller ofta på rörelser i huset, beställaren på dåligt arbete. Foton på fönsterhörn och infästningar före armeringen är det bästa beviset i en sådan tvist.

Finns det bidrag för tilläggsisolering?

Det vanligaste stödet för privatpersoner är ROT-avdraget, som ger en skattereduktion på en del av arbetskostnaden när en entreprenör utför arbetet i din bostad. Avdraget gäller bara arbetskostnaden, inte material, och har ett tak per person och år. Procentsats och tak har ändrats tillfälligt flera gånger de senaste åren. Ibland finns också tidsbegränsade statliga stöd för energieffektivisering av småhus via Boverket, och vissa kommuner erbjuder energirådgivning utan kostnad. Kontrollera därför alltid de aktuella reglerna hos Skatteverket och Boverket innan du planerar.

För ROT-avdraget gäller att entreprenören drar av beloppet direkt på fakturan och ansöker om utbetalning hos Skatteverket. Se därför till att arbetskostnaden redovisas separat på fakturan och att du inte har använt upp årets utrymme genom andra arbeten. Är ni två delägare i huset kan avdraget fördelas mellan er.

Checklista innan du skriver avtal

• Anges ett konkret system i offerten (tillverkare, typ av isolering, tjocklek, typ av puts) och ingår tillverkarens monteringsanvisning i avtalet?
• Ingår ställning, sockel av XPS, smygar, fönsterbleck, demontering och återmontering av delar på fasaden, takfot och bortforsling av avfall i priset?
• Har entreprenören en infästningsplan och vem avgör om underlaget är tillräckligt starkt och plant?
• Finns en tidplan, ett avtalat sätt att hantera dåligt väder och garanti på arbetet?
• Är det klart vem som åtgärdar fukt, lös puts och andra brister i underlaget, och har huset trästomme är det bekräftat att systemet är tvåstegstätat?
• Har du frågat kommunen om bygglov eller anmälan behövs och kontrollerat ROT-reglerna för året?
• Har du jämfört offerten med de aktuella priserna på sidan Tilläggsisolering och fasad?

Det här kontrollerar du under arbetet och vid slutbesiktningen

• Före armering: limsträng runt skivorna (syns när skivor kapas), skivor i förband, inga skarvar i fönsterhörn, skarvar fyllda med skum, infästningar i nivå med ytan.
• Hörn vid öppningar: diagonala nätremsor i varje fönster- och dörrhörn och hörnprofiler på ytterhörnen. Fotografera dem.
• Planhet: lägg en två meter lång rätskiva mot fasaden på några ställen och titta på fasaden i släpljus på morgonen eller kvällen.
• Puts: jämn struktur och kulör, utan synliga skarvar mellan arbetsetapper och utan skivor eller infästningar som syns igenom.
• Detaljer: fönsterbleck med utstick och fall från fönstret, avslutningar mot tak och sockel, tätade anslutningar mot fönsterkarmar.
• Dokument: följesedlar för materialet, garantibevis, en faktura med arbetskostnaden specificerad för ROT och foton från arbetets olika skeden.

Lönar sig tilläggsisolering?

På ett äldre hus med dåligt isolerade ytterväggar är tilläggsisolering ofta en av de åtgärder som påverkar uppvärmningsbehovet mest, särskilt i kombination med fönsterbyte. Rätt utfört sänker du uppvärmningskostnaden, får jämnare temperatur inomhus och höjer husets värde. Hur snabbt investeringen betalar sig beror på husets skick, energipriset, uppvärmningssättet och ROT-avdraget, och en energiberäkning ger en tillförlitlig bild.

Avgörande är rätt isolertjocklek, ett system som passar husets stomme, inte bara det billigaste, och framför allt en erfaren entreprenör med referenser från liknande projekt. Vid större renoveringar kan du samordna arbetet med andra yrken, fönsterbyte, gipsarbeten inomhus eller nya installationer.

FAQ: vanliga frågor

Vad kostar tilläggsisolering av en villa?

Det beror på fasadytan, typ och tjocklek av isolering, puts eller panel, ställning och underlagets skick. Aktuella priser per m², beräknade från den löpande prislistan, hittar du på sidan Tilläggsisolering och fasad.

Hur tjock isolering ska man välja?

På en murad vägg är det vanligt med 100 till 200 mm, på redan isolerade väggar kan 50 till 100 mm räcka för en märkbar förbättring. Grafit-EPS ger samma effekt med något tunnare skiva. Den exakta tjockleken bör bestämmas med en energiberäkning.

Kan man putsa direkt på ett trähus?

Inte med ett enstegstätat system. På trästomme ska en putsad fasad vara tvåstegstätad med ventilerad luftspalt, annars är risken för fuktskador stor. Ofta är en ventilerad träfasad med mineralull det naturliga valet.

EPS eller mineralull: vad är bäst?

För ett murat småhus är EPS ofta fördelaktigast i pris och hantering. Mineralull är att föredra i äldre hus med fuktigt murverk, i bullriga miljöer, bakom ventilerade träfasader och där brandskyddet kräver det.

Vilket stöd finns för tilläggsisolering?

Det vanligaste är ROT-avdraget på arbetskostnaden. Ibland finns tillfälliga statliga stöd via Boverket. Regler och belopp ändras, så kontrollera de aktuella villkoren hos Skatteverket och Boverket.

Hur lång tid tar tilläggsisolering av en villa?

En vanlig villa blir oftast klar på 3 till 5 veckor, inklusive ställning och avslutande arbeten. Väntetiderna för att limmet ska härda och armeringsskiktet torka går inte att korta, och vädret kan förlänga tidplanen.

När på året är det bäst att isolera?

Bäst är från sen vår till tidig höst, när temperaturerna är stabila. Tillverkarna anger för våta moment oftast +5 °C till +25 °C för luft och underlag, de exakta värdena står i det tekniska databladet. Vid frost putsar man inte.

Lönar det sig att isolera ett äldre hus?

I äldre hus med lite isolering ger tilläggsisolering oftast störst effekt, eftersom de ursprungliga ytterväggarna förlorar mycket värme. Det är viktigt att fuktproblem åtgärdas först och att befintlig puts sitter fast ordentligt.

Hur snabbt betalar sig tilläggsisolering?

Det beror på husets ursprungliga skick, energipriset, uppvärmningssättet och ROT-avdraget. En tillförlitlig uppskattning av besparingen får du från en energiberäkning, och priset för arbetet jämför du med prislistan på sidan Tilläggsisolering och fasad.

Kan en isolerad fasad vara mörk?

Ja, men bara i kulörer och material som systemets tillverkare godkänner. Utan begränsning är oftast kulörer med ljusreflektionsvärde HBW på minst 20, mörkare bara i särskilda putser med kalla pigment.

Hur förhindrar man att fasaden blir grön?

Det hjälper med silikon- eller silikatputs med biocider, tillräckliga takutsprång, fungerande fönsterbleck och avstånd till träd och buskar. Kommer det ändå påväxt tvättas fasaden försiktigt och behandlas med algmedel.

Räkna ut priset för tilläggsisolering av ditt hus

Priset för tilläggsisolering beror på många faktorer: husets höjd, fasadens yta och form, typ av isolering, fasadmaterial, region och underlagets skick. Aktuella priser per m² hittar du på sidan Tilläggsisolering och fasad.

För en ungefärlig kalkyl för ditt hus kan du använda NUMIQ:s webbaserade kalkylator för tilläggsisolering. När du har angett typ av isolering, tjocklek, fasadyta och typ av puts får du ett ungefärligt pris med arbete, material och ställning. Utan registrering och gratis.

Starta kalkylatorn för tilläggsisolering