Prislista för byggarbeten: Montering av diffusionsöppen underlagsduk
Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.
Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.
| Post | Enhet | Pris / enhet | Mängd | Totalt |
|---|---|---|---|---|
Takbrädning och läktning kostnad | ||||
| Montera underlagstakduk (ånggenomsläpplig) | kvm | 53 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Takläktning | kvm | 101 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Takläktning och ströläktning | kvm | 48 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Ströläktning | kvm | 72 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Takunderlag av OSB / hyvlade brädor | kvm | 174 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Montera spontade brädor (råspont) | kvm | 108 kr / kvm | kvm | ange antal- |
Vad underlagsduken gör och när taket behöver den
Om regn, snö eller damm blåser in under takpannor eller plåt fångar duken upp det och leder det ner till takfoten. Samtidigt släpper den ut vattenånga ur takkonstruktionen. Du behöver underlagsduk vid nybyggnad, när du byter gammal taktäckning, när du reparerar takstolarna och när du vill isolera vinden.
Duken kallas ofta också underlagstäckning. Taktäckningen är det första skyddet mot vatten, underlagsduken det andra. I vanligt väder gör den knappt någon nytta. Vid storm, slagregn eller snösmältning kan vatten däremot ta sig igenom skarvarna i taktäckningen. Då avgör duken om takstolar och isolering förblir torra.
Störst betydelse har den vid inredd eller isolerad vind. Blöt mineralull isolerar betydligt sämre. Trä som är fuktigt länge kan angripas av mögel eller röta. Sådana problem syns ofta först efter några säsonger, när fläckar dyker upp i taket.
Många blandar ihop underlagsduken med ångspärren. Diffusionsöppen underlagsduk sitter på isoleringens utsida, alltså under taktäckningen, och släpper ut ånga. Ångspärren sitter på insidan, bakom gipsen, och hindrar fukt från rummen att tränga in i isoleringen. Lagren har olika uppgifter, går inte att byta ut mot varandra och vid isolerad vind behövs båda.
Vilken typ av underlagsduk du ska välja och vad som ska bestämmas före montering
Duken väljs utifrån hela takets uppbyggnad, inte utifrån priset per rulle. Innan du beställer monteringen bör du ha klart för dig följande.
Duk för direktkontakt eller duk som kräver luftspalt
Duk för direktkontakt är mycket ångöppen och kan därför ligga direkt mot värmeisoleringen eller mot råsponten. Den används på isolerade tak där det inte finns plats för en luftspalt mellan isolering och duk.
Duk som kräver luftspalt behöver en ventilerad spalt under sig där fukten kan försvinna. Det är inte takets ålder som avgör om den kan användas, utan om uppbyggnaden verkligen har en sådan spalt under duken. Det är vanligt på äldre tak och över kallvindar. Läggs den direkt på isoleringen kan fukten bli kvar i konstruktionen.
Under plåt eller under takpannor
Plåt värms upp och kyls av snabbt, och därför bildas lätt kondens under den. Om plåten läggs på heltäckande råspont används en duk med strukturerad distansmatta. Mattan skapar en tunn spalt under plåten där kondensvatten kan rinna undan och plåten torkar bättre. Läggs plåten på läkt kan det löna sig att välja plåt med antikondensbeläggning på undersidan, som fångar upp fukten och låter den avdunsta efter hand. I båda fallen måste ventilationen lösas noggrant. Duken ska också tåla att hantverkarna går på taket när plåten monteras.
Under takpannor av tegel eller betong skyddar duken främst mot inblåst regn och snö. Den ingår i uppbyggnaden tillsammans med ströläkt, bärläkt och ventilerad luftspalt.
Vad mer som spelar in
- Hur vinden används: över ett oisolerat garage kan en enklare duk räcka, över en inredd vind är en bättre duk motiverad.
- Taklutning: vid låg lutning ökar kraven på överlapp mellan våderna och på tätning av skarvar och spikhål.
- Typ av isolering och var den sitter: om isoleringen ligger mellan takstolarna, ovanpå dem eller om vinden förblir kall. Det avgör om duken får ligga direkt mot isoleringen.
- Genomföringar: hur många takfönster, skorstenar och ventilationsgenomföringar det blir och var de placeras. Ett hål som skärs upp i en färdig duk i efterhand är svårare att täta.
- Tejpning av skarvar: om alla skarvar ska tejpas, vilket är vanligt vid isolerad vind, eller bara överlappas.
Lämplig användning anges alltid i tillverkarens tekniska datablad. Ha det till hands och kontrollera även överlapp och hur länge duken får ligga utan taktäckning enligt det.
I ett flerbostadshus är taket en gemensam del av huset. Kontakta därför först styrelsen i bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, och gör inga ingrepp i taket utan deras godkännande.
Så går monteringen av underlagsduk till steg för steg
Det är ett arbete på höjd som utförs av en takläggare eller timmerman med fallskydd, och det hör till området timmermansarbeten. Arbetsgången ser oftast ut så här:
- Kontroll av takstolarna: hantverkaren kontrollerar att takstolarna ligger i plan, träets skick och anslutningarna vid takfot, skorsten och takfönster. Fuktigt eller angripet trä åtgärdas först.
- Förberedelse av takfoten: takfoten anpassas så att duken kan mynna ut på takfotsplåten eller i hängrännan och vattnet leds bort från konstruktionen.
- Första våden: rullas ut vågrätt längs takfoten, med den tryckta sidan utåt enligt tillverkarens märkning.
- Följande våder: läggs uppåt mot nocken så att den övre våden överlappar den undre. Överlappet är ungefär 10 till 20 cm, mer vid låg lutning. Exakt mått anger tillverkaren.
- Fästning: duken fästs preliminärt med klammer. Duk som kräver luftspalt får hänga ner lite mellan takstolarna så att eventuellt vatten rinner mot takfoten.
- Skarvar och detaljer: skarvarna tejpas och detaljer vid skorsten, fönster och genomföringar ansluts med systemtejp, manschetter och fogmassa.
- Ströläkt: spikas längs takstolarna. Vid låg lutning läggs ofta ett tätningsband under ströläkten som tätar spikhålen.
- Bärläkt och taktäckning: monteras så snart som möjligt så att duken inte utsätts för sol länge.
Ströläkten skapar en spalt där luft strömmar från takfot till nock och för bort fukt. Utan spalten skulle det bildas kondens under taktäckningen. Duken fungerar därför bara tillsammans med ströläkt, ventilation och en rätt utförd takfot. Mer om nästa steg hittar du under läktning och ströläktning av tak.
På ett enkelt sadeltak på en villa hinner ett arbetslag lägga själva duken med ströläkt på ungefär en till två dagar. Ett brutet tak med många genomföringar, reparation av takstolar eller dåligt väder förlänger tiden.
Pris för montering av underlagsduk per m²
Ungefärligt pris för arbetet är 53 kr per m². Det gäller arbetet. Duk, tejp, manschetter och ströläkt debiteras oftast separat som material, så kontrollera i offerten om de ingår.
Det är takytan som räknas, inte husets grundyta. Ett brantare tak har större yta vid samma grundyta. Det går alltid åt lite mer material än takytan, eftersom våderna överlappar och det blir spill vid kapning. På ett enkelt tak är skillnaden liten, på ett brutet tak betydligt större. Slutsumman påverkas främst av följande:
- Takets form: ett rakt sadeltak utan genomföringar är enklast. Valmade tak med grader, vinkelrännor och takkupor innebär många kapningar, mer spill och tidskrävande tätning av detaljer. Arbetet per m² tar märkbart längre tid och på ett mycket brutet tak kan det bli betydligt dyrare än på ett enkelt.
- Genomföringar: varje skorsten, takfönster, antenn- eller avloppsgenomföring kräver manschett, tejp och tätning för hand. På ett tak med många genomföringar står detaljerna för en stor del av arbetet.
- Lutning: låg lutning kräver större överlapp och tätningsband under ströläkten, vilket ger både mer material och mer tid.
- Tejpning av alla skarvar: vid isolerad vind tejpas alla överlapp, vilket tar längre tid än löst överlappade våder.
- Underlagets skick: reparation av takstolar, komplettering av råspont eller läkt betalas extra och kan på ett gammalt tak stå för en större del av kostnaden än själva duken. Behöver råsponten bytas ut sker det genom rivning av råspont på tak följt av montering av råspont på tak.
- Typ av duk: en tåligare duk under plåt eller över inredd vind höjer främst materialkostnaden. En tjockare duk med distansmatta är dock också svårare att rulla ut och ansluta, så den förlänger arbetet något.
- Höjd och åtkomst: en hög byggnad, ett brant tak eller dålig åtkomst innebär ställning, mer komplicerat fallskydd och långsammare materialhantering.
- Rivning av gammal taktäckning: om duken läggs vid en renovering betalas även nedtagning och bortforsling av gammal taktäckning och läkt separat. Misstänkt asbest i hus byggda före 1982 ska rivas av ett företag med tillstånd från Arbetsmiljöverket.
När du jämför offerter, be om en specifikation av om material, tejp, ströläkt, transport och förberedelse av underlaget ingår. En offert utan dessa poster kan se förmånlig ut, men då saknas detaljerna.
Så förbereder du bygget så att monteringen går snabbt
Hur smidigt monteringen går beror också på vad du som beställare har förberett. Det hjälper framför allt med:
- fri yta runt huset för ställning, materialhiss och upplag, utan parkerade bilar och saker längs väggarna,
- taktäckning och läkt beställda och levererade så att de kan monteras direkt efter duken,
- bestämd placering av takfönster och genomföringar i förväg, så att ingen behöver skära i den färdiga duken,
- tillgång till el på bygget för verktygen,
- en container på plats eller avtalad bortforsling av avfall vid renovering - renoveringsavfallet ska sorteras i trä, mineral, metall, glas, plast och gips och lämnas på kommunens återvinningscentral,
- i flerbostadshus en tid som bokats med styrelsen eller fastighetsägaren i förväg och grannar som informerats.
Regn, hård vind och frost förlänger däremot arbetet. I blåst är våderna svåra att rulla ut och tejp fäster dåligt på blöt eller frusen duk. Om taket är öppet vid en renovering behövs också en tillfällig täckning ifall vädret slår om.
Fel vid montering som syns först efter vintern
Ett färdigt tak kan se bra ut tills den första kraftiga vinden med regn kommer. Vid kontroller av tak är dessa fel vanligast:
- för litet överlapp eller våder lagda uppifrån och ner: vatten rinner in under skarven och fläckar syns i innertaket,
- duken vänd åt fel håll: den släpper igenom ånga sämre och fukten blir kvar i isoleringen,
- vanlig universaltejp i stället för systemtejp: den tappar med tiden vidhäftningen och skarvarna öppnar sig,
- genomföringar som bara skurits upp utan manschett eller tejpning: fuktiga partier syns runt skorsten och fönster,
- duk som inte dragits ut på takfotsplåten: vatten rinner in i murverk eller isolering och träet vid takfoten blir fuktigt,
- saknad eller igensatt luftspalt: kondens bildas under taktäckningen, särskilt under plåt,
- duk som kräver luftspalt lagd direkt på isoleringen: ångan kommer inte ut och isoleringen blir gradvis fuktig,
- hål efter verktyg eller taktäckning som ingen lagat: små läckor som är svåra att hitta,
- duk som legat oskyddad längre än tillverkaren tillåter: UV-strålningen försvagar den och den blir otät.
Att åtgärda felen är ofta omfattande, eftersom taktäckning och läkt måste tas bort och ibland även blöt isolering bytas. Ett litet fel i en detalj kan alltså leda till ett ingrepp i hela taket.
Så kontrollerar du den lagda duken vid överlämningen
Innan duken täcks av läkt och taktäckning är det klokt att gå igenom taket med hantverkaren eller be om foton på alla detaljer. Senare kan du inte se duken. Kontrollera:
- att våderna ligger vågrätt nerifrån och upp och att den övre överlappar den undre,
- att överlappet stämmer med det tekniska databladet och taklutningen,
- att duken är vänd rätt enligt trycket,
- att skarvar och detaljer är tejpade med tejp avsedd för just den duken,
- att skorsten, takfönster och genomföringar är anslutna med manschett eller tejp utan öppningar,
- att duken vid takfoten mynnar ut på plåten eller i hängrännan,
- att det inte finns revor eller hål i ytan,
- att ströläkten bildar en sammanhängande ventilerad spalt från takfot till nock,
- att taktäckningen läggs inom den tid som dukens tillverkare tillåter,
- att du har fått uppgift om vilken typ av duk och tejp som använts, gärna med tekniskt datablad.
Vanliga frågor
Själva arbetet kostar ungefär 53 kr per m² takyta, och material räknas oftast separat. Priset blir högre vid brutet tak, många genomföringar, låg lutning, tejpning av alla skarvar och reparation av takstolar eller råspont före monteringen.
På dagens lutande tak rekommenderas den nästan alltid, särskilt om det finns en inredd eller isolerad vind under taket. Den skyddar konstruktionen även när vatten kommer in under taktäckningen. Undantag kan vara vissa oisolerade ekonomibyggnader, men även där avgör rekommendationen från taktäckningens tillverkare.
Det bestämmer tillverkaren utifrån den aktuella dukens UV-tålighet, och uppgiften finns i det tekniska databladet. Generellt bör taktäckningen läggas så snart som möjligt, eftersom sol och väder försvagar duken.
Ja, om råsponten är torr, stabil och fri från röta. I så fall väljs en duk för direktkontakt. Skadade brädor ska bytas före monteringen.
Nej, inte fullgott. Duken ska ligga på takstolar eller råspont, leda vattnet ända ut på takfotsplåten och ha en ventilerad spalt av ströläkt ovanför sig. Det går bara att utföra utifrån efter att taktäckning och läkt tagits bort. Ibland sätts duk in underifrån mellan takstolarna, men den lösningen fungerar inte: vatten som fångas mellan takstolarna har ingenstans att ta vägen, skarvarna vid takstolarna går inte att täta ordentligt och fukten når isoleringen. Planerar du att isolera vinden på ett gammalt tak utan duk är det därför klokt att lägga duken i samband med byte av taktäckning.
Det är ett arbete på höjd och fel i detaljerna syns först efter en tid, så det är bäst att anlita en takläggare eller timmerman med fallskydd. Som lekman kan du hjälpa till att kontrollera det färdiga arbetet enligt listan ovan.
Relaterade arbeten
Så görs ströläkt och bärläkt under takpannor, hur du väljer läkt och läktavstånd och hur du kontrollerar läktningen innan pannorna läggs.
Så går monteringen av råspont på taket till, när du väljer brädor eller OSB, vanliga misstag och hur du kontrollerar det färdiga arbetet.
Hur takstolen bär taket, skillnaden mellan sparrtak, åstak och fackverk, vad fuktkvot och hållfasthetsklass betyder och hur träet skyddas.
Så går rivning av råspont till, vad som gör jobbet svårare, vad du ska tänka på med takstolar och underlagspapp och hur du kontrollerar resultatet.
Så går rivning av läkt på ett lutande tak till, vad som gör jobbet svårare, vanliga misstag och hur du kontrollerar sparrar och underlagstak efteråt.
Så går rengöring och betsning av virke till, vad som gör jobbet enklare eller svårare, vanliga misstag och hur du kontrollerar resultatet.
Blog
Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete
Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.