Mura in badkar

Ett inbyggt badkar står på justerbara ben och är ganska ostadigt i sig självt. När någon kliver i och karet fylls med vatten böjer det sig eller rör sig lite. Den rörelsen sliter på silikonfogen mellan karet och kaklet. Fogen spricker, vatten tränger in och med tiden kan det bli mögel eller fukt under badkaret.

Fronten har därför två uppgifter. Den första är teknisk: den håller fast karet från framsidan så att det inte rör sig. Den andra är estetisk: den döljer ben, vattenlås och avloppsrör, och badkaret smälter in i badrummets kakel.

Fristående badkar, alltså de som står fritt i rummet som en egen möbel, muras inte in. De är gjorda för att se bra ut från alla håll.

I Sverige är det vanligt att arbetet i våtrum görs av en certifierad plattsättare som följer branschreglerna, till exempel Säker Vatten eller GVK. Det kan ha betydelse för försäkringen om det skulle bli en vattenskada. Om du anlitar ett företag kan arbetet dessutom ge rätt till ROT-avdrag, kontrollera villkoren hos Skatteverket.

Först ställs badkaret på sina ben, vägs in i våg och kopplas till avloppet. Först därefter börjar man mura. Hantverkaren kontrollerar att vattenlåset är tätt och att benen är åtdragna, eftersom man senare bara kommer åt dem genom inspektionsluckan.

Tätskiktet bakom och under badkaret ska i regel vara klart innan karet ställs på plats. Tanken är att vatten som någon gång läcker ut under karet ska kunna rinna mot golvbrunnen i stället för in i väggen eller bjälklaget.

Sedan byggs frontväggen, och även en gavelvägg om badkaret inte står i en nisch mellan två väggar. Fronten görs så att badkarskanten vilar på den eller ligger strax ovanför, och kaklet skjuts senare in under kanten. I fronten lämnas en öppning för inspektionsluckan, oftast där vattenlåset sitter.

Därefter kommer primer, tätskikt och kakel. Till sist fylls fogen mellan badkar och kakel med sanitetssilikon. Ett akrylkar bör silikonfogas när det är fyllt med vatten. Karet är då belastat och sjunker lite, så fogen spricker inte när vattnet släpps ut.

Lättbetongblock

Det vanligaste i praktiken. Blocken är lätta, går att såga med en vanlig handsåg och anpassas därför enkelt efter badkarets mått. De limmas med tunnfogsbruk och dämpar dessutom ljudet när karet fylls. Lättbetong suger däremot fukt, så den ska alltid primas och täckas med tätskikt.

Tegel eller betongblock

Väljs där fronten ska bära mer, till exempel om det blir en bred avlastningsyta ovanpå. De är stabila och tål fukt bättre, men de är tyngre och muringen tar längre tid. För en enda låg vägg är vikten sällan något problem, inte ens i ett flerbostadshus.

Våtrumsskivor på stålreglar

En snabb och lätt lösning, till exempel när badkaret har en udda form. Skivorna tål stötar sämre, och tätskiktet blir ännu viktigare. Reglarna måste vara ordentligt förankrade i både golv och vägg, annars spricker kaklet med tiden.

Gjuten betong

Förekommer i mer speciella badrum, där badkaret är nedsänkt i ett podium eller ingår i en större murad konstruktion. Det blir mycket stabilt men är arbetsamt och kräver formar och längre torktid.

• Badkarets form och placering: ett kar i en nisch mellan tre väggar behöver bara en front, medan ett hörnbadkar eller asymmetriskt kar kräver mer sågning och fler väggar.
• Golvets och väggarnas skick: sneda väggar och ojämna golv betyder mer utjämning, till exempel med spackel eller flytspackel, innan kaklet hamnar rätt.
• Åtkomst till avloppet: om vattenlåset sitter olämpligt eller avloppsröret behöver justeras av en rörmokare tar arbetet längre tid.
• Avlastningsytor och hyllor: en bredare front med hylla eller trappsteg kräver mer arbete och material.
• Typ av inspektionslucka: en magnetlucka som kaklas med samma plattor kräver större precision än en enkel lucka i plast.

• Badkaret muras in utan inspektionslucka, så vid stopp eller läckage i vattenlåset måste kaklet slås sönder
• Ett akrylkar stöttas inte enligt tillverkarens anvisningar och står bara på benen, så botten sviktar vid belastning
• Tätskiktet bakom och under karet saknas eller är ofullständigt, och vatten tränger in bakom badkaret
• Lättbetongen kaklas utan primer och tätskikt och suger upp fukt
• Silikonfogen läggs när karet är tomt och spricker efter första badet
• Fronten byggs ända upp mot kanten utan plats för kakel, så det finns ingenstans att skjuta in plattan

Om du är van vid verktyg kan du bygga en enkel front själv. Låt helst en rörmokare göra avloppsanslutningen, eller åtminstone kontrollera den innan du börjar mura. Tänk också på att tätskiktet i våtrum ska göras enligt tillverkarens system, annars kan försäkringsbolaget ifrågasätta en skada.

1. Ställ badkaret på benen, väg in det med vattenpass och dra åt låsmuttrarna.
2. Anslut vattenlåset, fyll karet med vatten och kontrollera att alla kopplingar är täta.
3. Montera tätningslist eller tätband i mötet mellan badkarskant och vägg enligt tillverkarens anvisning.
4. Mät höjden under badkarskanten och dra av tjockleken för fix och kakel.
5. Såga lättbetongblocken till rätt höjd och längd.
6. Limma blocken med tunnfogsbruk mot golvet och kontrollera hela tiden att väggen är rak och i lod.
7. Lämna en öppning för inspektionsluckan vid vattenlåset och montera luckans ram.
8. Låt bruket härda enligt tillverkarens uppgifter.
9. Prima fronten och lägg på tätskikt, med tätband i hörnen och i mötet mot golvet.
10. Kakla fronten och skjut in den översta raden under badkarskanten.
11. Foga och fyll karet med vatten när fogen har torkat.
12. Fyll fogen mellan badkar och kakel med sanitetssilikon och töm karet först när silikonet har härdat.

• Badkaret rör sig inte och knarrar inte när det belastas
• Fronten är rak och i lod, och kaklet låter inte ihåligt när du knackar på det
• Inspektionsluckan går att öppna och du ser vattenlåset genom öppningen
• Silikonfogen är hel, utan bubblor, och sitter väl mot både badkar och kakel
• Inget vatten syns under eller bakom karet efter att det fyllts och tömts på prov
• Kakelfogarna är jämna och den översta raden sitter snyggt under badkarskanten