Tätskikt i badrum under kakel och klinker

Duschplatsen får mest vatten, särskilt en öppen dusch med golvbrunn eller duschränna. Där tätas hela golvet och väggarna runt duschen. I svensk praxis brukar väggarna i duschen tätas ända upp till taket, eller åtminstone en bra bit över duschmunstycket.

Varför täta under badkaret när karet ändå håller vattnet? Vattnet rinner längs kaklet och letar sig genom fogen mellan kar och vägg in under karet, där ingen ser det. Därför tätas golvet under karet, väggen bakom och en remsa av väggen ovanför kanten.

Runt tvättstället och toaletten blir det mindre vatten, men en tätad yta bakom tvättstället är ändå klok. Golvet tätas normalt i hela badrummet och dras upp en bit på väggarna runt om. Då rinner inte vatten från ett översvämmat golv in i väggarna eller vidare till rummet bredvid.

I ett flerbostadshus skyddar tätskiktet också lägenheten under. En liten läcka kan gå obemärkt i flera år och ge stora skador i bjälklaget innan den upptäcks.

• Flytande tätskikt (dispersionsbaserat): en färdig massa i hink som rollas eller stryks på med pensel. Det är lätt att arbeta med, och därför väljer de flesta plattsättare och hemmafixare det i vanliga badrum.
• Tvåkomponents cementbaserat tätskikt: blandas av pulver och en flytande komponent. Det tål mer och passar där det är fuktigt hela tiden, till exempel i duschar utan duschkar eller i bastu- och spaavdelningar.
• Tätskiktsduk och folie i system: limmas på underlaget, har jämn tjocklek och kräver ingen väntan mellan skikten. Det passar när du vill komma vidare snabbt eller när underlaget kräver en lösning med jämn tjocklek.

Till alla varianter hör tätremsor för hörn och för övergången mellan vägg och golv, färdiga hörnbitar och manschetter för rörgenomföringar. Vid golvbrunnen ansluts tätskiktet med manschett och klämring enligt brunnstillverkarens anvisning. Allt bör komma från samma system och samma tillverkare, även primer och fästmassa för plattorna. Då vet du att produkterna fungerar ihop. Tätskikt under plattor provas enligt standarden SS-EN 14891, och det brukar stå på förpackningen.

I Sverige är det vanligt att använda ett certifierat tätskiktssystem och en plattsättare med behörighet enligt branschreglerna, till exempel GVK eller Säker Vatten. Många försäkringsbolag ställer sådana krav för att ersätta en vattenskada fullt ut, så kontrollera vad som gäller för din försäkring innan arbetet börjar.

Hur mycket arbete som krävs, och därmed vad jobbet kostar, beror främst på följande:

• Underlagets skick: en jämn, fast och torr vägg eller ett plant golv behöver bara primas. Ojämnheter, rester av gammal fästmassa eller smulig puts betyder extra arbete med spackel eller flytspackel.
• Typ av underlag: våtrumsskivor, gips, lättbetong eller anhydritgolv behöver rätt primer. Anhydrit måste dessutom vara tillräckligt torrt, och det bör kontrolleras med fuktmätning.
• Hur rummet ser ut: varje hörn, nisch, installationsvägg och rörgenomföring blir en extra detalj med remsa eller manschett.
• Typ av dusch: en dusch med duschkar är enklare. En öppen dusch med ränna kräver exakt anslutning till avloppet och ett noggrant utfört fall mot brunnen.
• Tätad yta: att bara täta runt dusch och badkar är mindre jobb än hela golvet och väggarna i full höjd.

Om eluttag, belysning eller golvvärme ska flyttas i samband med renoveringen ska det göras av en behörig elektriker innan tätskiktet läggs. Arbete som utförs av ett företag kan ge rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden, så det kan vara värt att kontrollera hur det fungerar för just ditt projekt.

Att rolla på ett flytande tätskikt klarar en händig person. Det viktiga är tålamod och att du följer tillverkarens torktider exakt. Tänk på att ett tätskikt du lagt själv sällan ger samma skydd i försäkringen som arbete av en certifierad plattsättare. Känner du dig osäker på anslutningen till golvbrunnen eller rännan, låt en plattsättare göra just den detaljen.

1. Ta bort gammalt kakel, rester av fästmassa och lös puts.
2. Jämna ut större ojämnheter och låta lagningarna torka.
3. Dammsuga ytan och göra den fri från damm, fett och smuts.
4. Stryka på primer som passar underlaget och låta den torka.
5. Bädda in tätremsor i hörn och i övergången mellan vägg och golv i det första skiktet.
6. Montera manschetter på rörgenomföringarna och ansluta tätskiktet till golvbrunnen eller rännan.
7. Rolla på det första skiktet över hela ytan och låta det torka enligt anvisningen.
8. Rolla på det andra skiktet, helst korsvis mot det första, så att inga tunna partier blir kvar.
9. Kontrollera att skiktet är heltäckande, utan hål, blåsor eller genomskinliga partier.
10. Vänta tills tätskiktet har härdat helt och sätta sedan plattorna med en flexibel fästmassa.

• Inga tätremsor i hörnen: i hörnen rör sig underlaget, och där spricker tätskiktet om det saknar förstärkning.
• Ett enda tunt skikt: tillverkarna anger oftast två skikt och en minsta tjocklek som ett skikt inte når upp till.
• Ingen primer: tätskiktet fäster då dåligt och kan släppa, tillsammans med plattorna.
• Tätskikt bara på golvet: vattnet från duschen rinner längs väggarna och tränger in i väggen om tätskiktet inte dras upp.
• Slarvig anslutning till golvbrunnen: i öppna duschar är det en av de vanligaste orsakerna till läckage.
• Plattsättning på fuktigt tätskikt: skiktet hinner inte härda och fästmassan kan skada det.

Titta på tätskiktet innan plattorna täcker det. Efteråt är det svårt att hitta ett fel. Ta gärna bilder på alla detaljer, de är bra att ha om det skulle bli en skada senare. Gå igenom den här listan:

• Skiktet är heltäckande och jämnt i färgen, utan genomskinliga partier
• Tätremsor finns i hörnen och i övergången mellan vägg och golv
• Rörgenomföringar har manschetter och golvbrunnen eller rännan är ansluten enligt anvisningen
• Tätskiktet i duschen går på väggarna högt över duschmunstycket
• Golvet är tätat även under badkaret och tätskiktet är uppdraget på väggarna
• Skiktet har inga blåsor, sprickor eller partier som släppt
• Plattsättaren vet vilket system som använts och sätter plattorna med den fästmassa som tillverkaren rekommenderar