Hållbar renovering av falsade plåttak

Renovering av taktäckningar, och ofta även av hela takkonstruktioner, sker vanligtvis utan någon fackmässig förberedelse eller projektering. Om en privat byggherre hamnar hos en entreprenör med bristande yrkeskunskap kan investeringen i ett nytt tak få förödande konsekvenser. Syftet med den här artikeln är att lyfta fram principerna för korrekt utformning av falsade plåttak och att uppmärksamma de vanligaste felen vid projektering och utförande av falsad plåttäckning.

I dag renoveras många tak, finansierade både med privata och offentliga medel. Taktäckningar som asfaltshingel eller eternitplattor har nått gränsen för sin tekniska och estetiska livslängd. Renovering av sådana tak görs ofta på entreprenörens rekommendation utan att den gamla täckningen rivs, och den nya täckningen läggs då ovanpå den befintliga och förankras genom ett separerande skikt. Metoden kan vara fördelaktig och spara både tid och pengar, särskilt om kostnaden för att ta hand om farligt avfall är hög. Därför är det viktigt att i förväg sätta sig in i en prislista för byggarbeten, så att byggherren får en uppfattning om kostnadsskillnaderna mellan olika renoveringsmetoder och kan väga alternativen mot sin budget.

För att det nya taket ska få lång livslängd är det avgörande att inte bara fokusera på själva taktäckningen utan även på skikten under den. Skicket på underliggande skikt, som råspont och bärande delar, är ofta en självklar del av renoveringen. I många fall behöver man utföra murningsarbeten för att skapa ett fast och stabilt underlag under taktäckningen, som förhindrar fuktinträngning och värmeförluster. Ett pålitligt underlag är grunden för en korrekt monterad taktäckning och förebygger vanliga skador.

Redan innan själva monteringen av taktäckningen påbörjas är det viktigt att kontrollera takstolar, läktning och övriga bärande delar av takkonstruktionen. Träkonstruktionerna måste vara i felfritt skick för att taket ska bli så stabilt och tillförlitligt som möjligt. Dåligt förberedda bärande delar kan göra taktäckningen instabil och leda till skador. Kontrollen av träkonstruktionerna kan även omfatta justering av läkthöjden, som påverkar ventilationen i takkonstruktionen.

Principer för tillförlitlig utformning av falsade plåttak

Falsad plåttäckning har använts i flera hundra år. Förr användes vindsutrymmen enbart för förvaring av mindre använda hushållssaker. I dag inreds nästan varje vind till bostad. Det är en genomgripande förändring som påverkar valet och uppbyggnaden av hela takkonstruktionen. Felfria och hållbara plåttak kan man räkna med om man ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt följande avgörande frågor:

• Effektiv ventilation av takkonstruktionen
• Hantering av plåtvådernas värmeutvidgning
• Taklutning
• Rätt val av plåtdetaljer och anslutningar
• Utförande enligt i förväg överenskomna och godkända tekniska lösningar

Ventilation av takkonstruktionen

Det är naturligt att kondens bildas på plåtens undersida. Vissa metaller är känsliga för kondensvatten och korroderar. Ventilationen av takkonstruktionen för inte bara bort kondensfukt utan även byggfukt i konstruktionen, till exempel från ej torkat virke i takets träkonstruktion. Ventilationen är en avgörande förutsättning för takkonstruktionens långa livslängd, framför allt vid inredd vind.

Kraven på takuppbyggnaden för praktiskt taget alla plåttäckningar är följande:

1. ett tvåskaligt, ventilerat tak med en tillräckligt dimensionerad ventilerad luftspalt
2. väl lösta detaljer för luftintag och luftutsläpp i takkonstruktionen
3. en omsorgsfullt utförd ångspärr, alternativt ångbroms
4. en diffusionsöppen duk på värmeisoleringens ovansida.

Ventilerad takuppbyggnad nr 1 är i dag en beprövad och mycket vanlig lösning. Ventilationen av takkonstruktionen kan åstadkommas på olika sätt. Oftast monteras en ströläkt parallellt med de bärande delarna, till exempel takstolarna eller takbjälkarna. Dess höjd påverkas i hög grad av taklutningen och takets längd, se tabell 1.

Som redan nämnts måste man hantera kondensen som bildas på plåtens undersida. Lösningen är ett lämpligt separerande skikt mellan underlaget och själva taktäckningen. Metallernas kemiska motståndskraft mot kondensvatten i kombination med värmen från solinstrålningen varierar. Beroende på plåtens kulör ligger yttemperaturen mellan 60 och 90 °C. Förr användes takpapp, alltså en asfaltsmatta, som separerande skikt under plåttäckningar. Den lösningen är olämplig för metaller som är känsliga för varmvattenkorrosion (till exempel titanzink eller förzinkat stål). I sådana fall ska en strukturmatta användas som separerande skikt. Strukturmattan är ett separerande skikt som läggs direkt under plåten på råsponten och förhindrar att plåtens undersida kommer i kontakt med eventuell fukt. Skiktet består av en polyamidmatta med en tjocklek på 7-8 mm och en diffusionsöppen duk som bas. Strukturmattan har ljuddämpande egenskaper och kan även överbrygga mindre ojämnheter i råsponten. Den ska alltid användas när råsponten ersätts av storformatsskivor som OSB, MDF eller cementbundna spånskivor.

Återkommande brister vid utförande av ventilationen

Om luftspaltens höjd inte anges i projekteringshandlingarna väljer man vid utförandet ofta den billigaste lösningen, som styrs av vad virkesleverantören har på lager. Den vanligaste läktdimensionen i dag är 60/40 mm. Av hållfasthetsskäl fästs läkten med den bredare sidan mot underlaget, vilket ger en luftspalt på 40 mm. Den dimensionen är dock inte alls lämplig för plåttak. Om luftspalten är < 50 mm kan man inte tala om en effektiv ventilation av takkonstruktionen. Andra vanliga brister är:

• att öppningarna för luftintag blockeras av en felaktigt utförd beklädnad under taksprånget
• att taktäckningen avslutas vid nocken utan fungerande utluftning av takkonstruktionen (se detalj 1)
• att ventilationen sätts ur funktion av felaktigt placerad värmeisolering
• att underlagsduken inte fungerar som avsett

Exempelvis utförs dukens längsgående skarvar enbart med överlapp även vid lutningar ≤ 20°, duken avslutas felaktigt vid takfoten och anslutningar mot genomföringar i taket (skorsten, takfönster, avluftning för avlopp med mera) görs utan noggrann tejpning med systemkomponenter. Det är också en missuppfattning att strukturmattan under plåten skulle kunna ventilera hela takkonstruktionen.

Ett annat vanligt fel är att falsade plåttak utförs som enskaliga (oventilerade) tak.

Som underlag för taktäckningen används ofta bräder av låg kvalitet med hög fukthalt ˃ 20 % och fel dimensioner (optimalt bredd x tjocklek 80-160 mm x 24 mm). Det är också fel att lägga så kallad glespanel, där varannan bräda utelämnas.

Värmeutvidgning hos plåtvåderna

Förr användes nästan uteslutande plåtar i formatet 2 x 1 m till falsade plåttak. Därför uppstod knappast några problem med värmeutvidgning. När maskiner för falsning kom in i branschen började man använda plåt från rulle i modern plåtslagarpraktik. Den utmärkta innovationen har dock sina nackdelar. Arkitekter ritar byggnader med mycket attraktiva och samtidigt komplicerade former. Våderna blir ofta längre än 10 m. I enstaka fall, framför allt vid idrottsanläggningar, förekommer längder på över 30 m.

En dubbelfalsad taktäckning av plåt från rulle måste utformas med hänsyn till materialets värmeutvidgning i både tvär- och längdled. I tvärled hanteras värmeutvidgningen genom rätt inställd falsprofil på maskinen som formar falsarna (se bild 1). Här måste man också se till att plåttjockleken är anpassad till vådens utvecklade bredd.

Bild 1 - Profilgeometri för skarvar i dubbelfalsad taktäckning

Värmeutvidgningen i längdled måste beaktas vid våder längre än ˃ 3,0 m. Täckningen fästs mot underlaget med ett system av glidande (rörliga) och fasta fästclips (se bild 2).

Bild 2 - Fast och glidande fästclips för infästning av plåtvåder mot underlaget

Vid normala våder upp till 10 m används standardmässiga glidande fästclips. För att hela taktäckningens värmeutvidgning ska fungera måste även våderna anslutas korrekt mot takfoten och nocken. En dilatationsspalt på 8-10 mm måste hållas vid fotplåten (se bild 3) och vid nockavslutningen.

Bild 3 - Utförande av rörlig anslutning mellan plåtvåder och takfot

I nödvändiga fall kan våderna göras upp till 15 m långa. Då måste dilatationsspalten ökas till 15 mm och förlängda glidande fästclips användas.

Taktäckningar med extrema våderlängder kräver en helhetssyn där hela lösningen bedöms i sitt sammanhang. För tak med våder längre än >15 m måste tvärgående dilatationsfogar utföras i takytan. Utformningen av den tvärgående dilatationsfogen måste anpassas till den aktuella taklutningen. Samtidigt ska placeringen av genomföringar i taket beaktas, till exempel takfönster, skorstenar och ljusinsläpp. Dessa genomföringar ska placeras inom zonen med fasta fästclips.

Metallernas värmeutvidgning måste beaktas i alla linjära plåtarbeten, som vinkelrännor, gesimser, attiker och alla typer av rännor - särskilt viktigt är detta för rännor bakom attiker och ränndalar mellan tak.

Tabell 2 Värmeutvidgningskoefficienter för metaller och vissa byggmaterial

Taklutning

Att fastställa rätt taklutning kräver eftertanke. Frågan påverkas inte bara av tekniska anvisningar för tak utan även av höjdbegränsningar i gällande detaljplaner.

Erfarenheten visar att den minsta lutning på 3° som tidigare tilläts för plåttak inte under alla omständigheter räcker för falsade plåttak. Enligt dagens kunskap kan man räkna med ett fungerande falsat tak från en lutning på 7˚. Dubbelfalsen är regntät, inte vattentät som många felaktigt tror. Om dubbelfalsen hamnar under vatten, till exempel vid stående vatten från smältande snö vid kalla takkanter eller ovanför större genomföringar, tränger fukt in under taktäckningen.

Under vissa förutsättningar kan dubbelfalsade tak utföras även vid 3° lutning. I Österrike kan man till exempel lägga dubbelfalsad plåttäckning vid 3° lutning förutsatt att det inte finns några genomföringar, vinkelrännor eller tvärskarvar i takytan, det vill säga att våderna måste vara i ett stycke utan skarvar.

Även här bör man därför närma sig tak med gränslutningar mellan 3° och 7° med extra försiktighet och välja lösningar som minskar riskerna:

1. falstätning över hela takytan
2. tätare underlagstäckning genom att skapa ett vattentätt undertak
3. åtgärder som förhindrar att kondensfukt påverkar täckningen och underlaget (ett lämpligt separerande skikt)
4. och framför allt tillräcklig ventilation av takkonstruktionen (luftspalt på 80-100 mm)

Tyvärr råder osäkerhet även bland fackfolk kring hur taklutning ska anges. Vissa använder grader, andra procent. För fullständighetens skull bifogas en omräkningstabell för taklutningar enligt gällande standard för takprojektering.

Plåtdetaljer och anslutningar

Val och utförande av trä- och plåtkonstruktioner måste anpassas till den taklutning som projektören har bestämt. En mycket viktig funktion i varje tak är en tekniskt korrekt utformad takavvattning med tillhörande detaljer, bland annat plåtavslutningen vid takfoten. Precis som varje berättelse har en början, börjar monteringen av varje tak vid takfoten. Vid gränslutningar på 3°-7° måste underlaget sänkas något för att undvika bakfall där taktäckningen mynnar ut i hängrännan.

Det kan göras på minst två sätt:

• sänk ströläktens höjd med 2-4 mm i bredd med den första takfotsbrädan (cirka 150 mm)
• minska takfotsbrädans tjocklek med 2-3 mm.

Det första alternativet är mer krävande att utföra men statiskt säkrare och mer tillförlitligt, eftersom det inte minskar den föreskrivna inträngningsdjupet för fästdonen.

Även plåtarbetena kring genomföringar måste anpassas till taklutningen. Plåtdetaljer i dubbelfalsade tak ska utföras som falsade skarvar utan direkt infästning i underlaget (utan att plåten perforeras) och utan tätningsmassor som silikon. De billigaste profilerade plåttaken använder takplåtsskruv som "systemkomponent" för infästning mot underlaget. Skruven har spridit sig i hela plåtslagarbranschen som ett virus. Tyvärr låter sig även erfarna hantverkare smittas och i stället för indirekt infästning med en förstyvande fästremsa använder de takplåtsskruv och borrar hål i det värdefulla materialet, vilket kraftigt förkortar dess livslängd.

Takplåtsskruv hör inte hemma i traditionellt plåtslageri.

Vid utformningen av detaljer och deras anslutningar måste plåttäckningen fungera som en helhet, inklusive alla detaljer. Den vanligaste orsaken till att plåttak inte fungerar (upp till 90 %) är just felaktigt valda plåtdetaljer och bristfälligt utförande. Frågan måste ges särskild uppmärksamhet under projekteringen och naturligtvis även under utförandet. En noggrann förberedelse kan bara säkerställas av en kunnig specialist, en projektör med tillräckliga kunskaper och erfarenhet inom området.

Utförande av plåtarbeten

En nödvändig del av förberedelserna inför renovering av plåttak är att välja en pålitlig och erfaren entreprenör för plåtslagararbeten som behärskar den valda tekniken.

Innan arbetet påbörjas måste entreprenören ta över arbetsplatsen och underlaget och göra en detaljerad skriftlig anteckning om dess skick i byggdagboken. Vid kontrollen av träkonstruktionerna bör man så långt som möjligt upptäcka dolda fel, som ofta förekommer vid takrenoveringar, till exempel bristande ventilation på grund av felaktig isolerhöjd i förhållande till takstolens höjd, olämpligt underlag under täckningen eller en underlagstäckning och detaljer som inte fungerar.

En nödvändig förutsättning för ett tillförlitligt utförande är också att noggrant gå igenom alla projekteringshandlingar, ritningar och detaljer. I samband med det rekommenderas ett personligt samråd med projektören eller byggherrens kontrollant. Under utförandet ska alla projekterade lösningar tillämpas och den modernaste tillgängliga maskinella och manuella tekniken användas för ett tillförlitligt plåtslagararbete. Om dessa principer följs kan man räkna med ett pålitligt resultat - ett fungerande tak.

Avslutningsvis några ord om plåtslageriets situation. Hantverket står i dag tyvärr vid ett vägskäl. Det råder brist på kvalificerad personal, brist på yrkesutbildade efterträdare och brist på uppskattning för dem som med egna händer skapar värden av plåt. Samtidigt tränger moderna, industriella och framför allt billiga taksystem in i det traditionella hantverket, och deras läggningsmetoder undergräver hantverkarnas yrkesheder och kunnande. Jag tror att det genom gemensamma insatser från alla som brinner för gediget plåtslageri går att vända den här negativa trenden.

Författare: Ing. Gabriel Boros - PROJECT CONSULTING
Artikelförfattaren är specialist på plåttäckningar från Rheinzink och Prefa Aluminiumprodukte med 30 års erfarenhet i branschen.

Källor: Företagsmaterial från PREFA ALUMINIUMPRODUKTE GMBH
Företagsmaterial från RHEINZINK Co KG. GMBH
Standard för takprojektering - grundläggande bestämmelser