Murningsarbeten: pris per m² 2026 och arbetsgång

Innan du väljer material, fråga dig vad väggen ska göra. En vägg bär bjälklaget, en annan ska hålla värmen inne, en tredje ska dämpa ljud från grannen. En mellanvägg delar ofta bara av ett rum. Varje material klarar de uppgifterna olika bra, och vart och ett muras på sitt eget sätt.

I Sverige är de flesta villor byggda med trästomme, så murade väggar möter du oftast i flerbostadshus, källare, tillbyggnader, garage och i äldre stenhus. I lägenheter från mitten av förra seklet och framåt är mellanväggarna ofta av lättbetong, tegel eller gips på regelstomme.

• Tegel: brända lerblock eller lertegel med hålrum. Moderna block har ofta slipade liggytor, alltså över- och undersida, och muras då med ett tunt lager bruk. De är hållfasta, magasinerar värme bra och väggen ”andas”, det vill säga släpper igenom vattenånga.
• Lättbetong: lätta, ljusa block som är lätta att såga och går att mura mycket exakt. De isolerar bra mot värme men dämpar ljud sämre eftersom de väger lite. Ska du hänga upp köksskåp eller tunga hyllor behöver du särskilda pluggar för lättbetong.
• Kalksandsten: tunga, hårda och mycket bärande block. Tyngden gör att de dämpar ljud bra, därför används de gärna mellan lägenheter och där tystnad är viktig. Själva isolerar de dock dåligt mot kyla.
• Betongblock, lättklinkerblock och formblock: används i grunder, källare, stödmurar och murar runt tomten. Formblocken är ihåliga. I hålen läggs armering och sedan fylls de med betong.

Blanda inte olika material i samma vägg utan att tänka efter. De rör sig olika vid temperaturväxlingar och sätter sig olika, och där de möts kommer det förr eller senare en spricka. Går det inte att undvika, förstärk skarven med armeringsnät i putsen.

Exakta block muras med tunnfogsbruk eller lim. Fogen är bara några millimeter, så där går det inte att jämna ut några ojämnheter. Därför läggs första skiftet i vanligt murbruk och riktas noggrant i våg längs hela väggen. Varför så noga? Varje fel i första skiftet följer med uppåt i alla skift, och uppe vid taket har det vuxit till ett stort fel.

Under ytterväggar på grund och väggar som står direkt på mark ska det ligga ett fuktspärrande, kapillärbrytande skikt, till exempel en murpapp. Det hindrar markfukt från att sugas upp i murverket. I praktiken händer det ofta att skiktet glöms bort vid en tillbyggnad eller ett garage. Några år senare syns fuktfläckar nertill på väggen och putsen börjar släppa.

Blocken muras i förband, alltså får de lodräta fogarna inte hamna rakt ovanför varandra. Hur stort förskjutningen ska vara anger tillverkaren av systemet. För vanliga block brukar det röra sig om minst några centimeter. Har blocken not och fjäder fyller du inte de lodräta fogarna med bruk, blocken låser helt enkelt i varandra.

Vid renovering av lägenheter muras mellanväggar oftast av lättbetong eller tunna tegelblock. Att mura in den nya väggen i förband med den befintliga går sällan, därför fästs den med väggankare eller stålband. De läggs in i liggfogarna.

Lämna en springa mellan väggens överkant och taket och fyll den med något elastiskt, till exempel fogskum eller en elastisk remsa. Bjälklaget svajar nämligen lite när det belastas. Om du kilar fast väggen tätt mot taket trycker bjälklaget på den och väggen spricker. Täck skarven senare med puts och armeringsnät eller med akrylfog.

En murad mellanvägg är tung. I äldre hus med träbjälklag, och även i en del flerbostadshus, behöver du därför först ta reda på om bjälklaget klarar vikten. På ett träbjälklag passar ofta en mellanvägg av gips på regelstomme bättre, och den kan en snickare sätta upp.

Öppningar och överliggare

Över dörrar och fönster läggs en överliggare, ibland kallad balk eller avväxling. Den tar upp murverket ovanför öppningen och för lasten vidare till väggen på sidorna. Den måste vara så lång att den vilar stadigt på murverket på båda sidor. I en mellanvägg räcker en lätt överliggare. Över en öppning i en bärande vägg används en bärande balk som en konstruktör dimensionerar med beräkning.

Att ta upp en ny öppning i en bärande vägg eller bredda en befintlig påverkar husets bärförmåga. En bärande vägg håller uppe bjälklag och våningar ovanför. Görs öppningen utan stämpning och utan rätt överliggare kan det bli sprickor och ibland allvarligare skador. Innan ett sådant arbete behövs därför en konstruktör. Konstruktören bedömer väggen, tar fram balken, beskriver hur bjälklaget ska stämpas och i vilken ordning arbetet ska göras. Själva håltagningen bör göras av ett företag som har vana av den sortens arbete.

I flerbostadshus med betongstomme, till exempel från miljonprogrammet, görs ingrepp i bärande betongväggar bara i undantagsfall och alltid efter en konstruktörs bedömning. Bor du i bostadsrätt, prata med styrelsen i bostadsrättsföreningen i ett tidigt skede. Stommen är föreningens ansvar, och styrelsen har ofta ritningar som visar vilka väggar som bär och var det går rör och el i väggen.

Traditionell puts läggs i flera lager. Grundputsen jämnar ut murverket och finputsen ger en slät yta. I dag används ofta maskinputs i ett lager som läggs på och glättas i ett moment. Innan du putsar sätter du upp putslister att dra putsen plant mot, och hörnlister på ytterhörnen så att de blir raka och tål stötar.

• Kalkputs och kalkcementputs (KC-puts): släpper igenom ånga och är tålig. Passar i rum, källare och på fasader. Kalk motverkar naturligt mögelpåväxt och hjälper till att jämna ut fukten i rummet.
• Gipsputs: ger en mycket slät yta även utan finputs och torkar snabbt. Hör hemma i torra boningsrum. Använd den inte i dusch eller andra blöta utrymmen.
• Saneringsputs: gjord för fuktigt och saltskadat murverk. Den har stora porer där salterna kristalliserar, så att putsen inte sprängs sönder.

I badrum och andra våtrum räcker det inte med rätt puts. Bakom kakel och klinker behövs ett tätskikt, och det arbetet bör göras av en certifierad plattsättare som följer branschreglerna, till exempel GVK:s eller Säker Vattens regler. Det har betydelse både för att undvika vattenskador och för försäkringen om något skulle hända.

Putsen måste få härda. För grundputs räknar man i praktiken ungefär med ett dygn per millimeter tjocklek, men den exakta tiden står på förpackningen. Den som målar eller sätter kakel för tidigt får fläckar, färg som flagnar och sprickor.

Vid renovering kommer frågan förr eller senare: vad gör du med den gamla putsen? Sitter den fast och är hel räcker det att laga de skadade partierna och spackla väggen. Spacklet jämnar ut små ojämnheter och ger en slät yta att måla på. Du slipper riva och behöver inte vänta i veckor på att väggen ska torka.

Hur vet du om putsen sitter fast? Knacka på den. Partier som låter ihåliga, annorlunda än omgivningen, knackar du bort och lagar. Är en större del av väggen ihålig, smular putsen eller är den genomfuktig, är det klokare att knacka ner allt och putsa om. Spackel på ett underlag som inte håller ihop släpper nämligen med tiden, och tar den gamla putsen med sig.

I äldre hus döljer sig ofta kalkfärg, limfärg eller lerputs under lagren av målarfärg. Ett modernt spackel fäster inte alltid på dem. Gör därför först en provyta, och i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är det klokt att rådfråga någon med kunskap om traditionella material och byggnadsvård. En målare med erfarenhet av äldre hus kan ofta avgöra vad som sitter på väggen.

Äldre hus saknar ofta en fungerande fuktspärr, och markfukt sugs då upp i väggarna. Det är vanligt i källare och i gamla stenhus. Du känner igen det på fuktfläckar strax ovanför golvet, vita saltutfällningar och puts som släpper. Ny puts löser inget i sig. Först måste fukttillförseln stoppas, till exempel genom dränering runt huset, utvändig fuktisolering av källarväggen, kemisk injektering eller genom att såga in en fuktspärr i murverket.

Ett vanligt misstag är att laga en fuktig vägg med cementputs eller tät färg, till exempel plastfärg. Fukten kommer då inte ut och stiger i stället ännu högre i väggen. På fuktigt gammalt murverk passar kalkputs eller saneringsputs, som släpper igenom ånga och låter fukten torka ut. Om du funderar på att tilläggsisolera en källarvägg invändigt, låt först någon som kan fuktfrågor titta på väggen, annars är risken stor att fukten stängs in.

Både bruk och lim behöver vatten för att härda. Fryser vattnet förstörs strukturen och fogen tappar hållfasthet. Därför muras det inte under den temperatur tillverkaren anger, oftast runt +5 °C, och inte heller med frusna block. Med svenska höstar och vintrar betyder det att utomhusmurning ofta bör planeras till den varma delen av året. Täck över nytt murverk på natten och alltid innan det regnar. Regnet spolar ur bruket och väggens överkant blir genomblöt.

Har putsen bara släppt på ett litet ställe, till exempel efter en utdragen plugg eller vid ett dörrfoder, kan du laga det själv. Du behöver en liten hammare, en borste, lagningsbruk, en stålsvärta eller putsbräda och lite tålamod.

1. Knacka bort all lös puts runt skadan med hammaren tills kanten är fast.
2. Borsta bort damm från murverket och fukta det, så att den nya putsen inte torkar för fort.
3. Lägg lagningsbruket i flera lager om skadan är djup och låt varje lager dra innan nästa läggs på.
4. Dra av det sista lagret med en rätskiva eller stålsvärta så att det ligger i nivå med väggen runt omkring.
5. Glätta ytan med en fuktad stålsvärta eller svampbräda när den börjat sätta sig, så att strukturen matchar resten av väggen.
6. Tryck in en remsa armeringsnät av glasfiber i det fuktiga bruket om sprickan sitter i skarven mellan olika material eller ovanför en dörr.
7. Låt lagningen härda enligt förpackningen, grundmåla sedan och måla.
8. Leta efter fukt i murverket om putsen släpper gång på gång nertill på väggen.

Tänk på att arbete som utförs av ett företag i ditt hem kan ge rätt till ROT-avdrag för arbetskostnaden. Kontrollera villkoren hos Skatteverket innan du anlitar någon.

• väggarna är lodräta och plana, kontrollerade med vattenpass och lång rätskiva,
• murverket är lagt i förband och de lodräta fogarna hamnar inte ovanför varandra,
• över öppningarna finns överliggare som vilar tillräckligt på murverket på båda sidor,
• springan mellan mellanvägg och tak är fylld med elastiskt material,
• putsen är plan, utan sprickor, ihåliga partier och märken efter rätskivan, och hörnen är raka,
• i våtrum finns intyg på att tätskiktet är utfört av certifierad plattsättare,
• vid ingrepp i bärande vägg har du konstruktörens beräkning och ritning sparade.