Gnistprovning av PVC-duk (platt tak)

PVC-duk leder inte ström. Är duken hel kommer spänningen från elektroden inte igenom den. Finns det däremot ett hål söker sig spänningen genom hålet ner till ett ledande skikt under duken. Instrumentet piper då och det bildas en synlig gnista som visar exakt var felet sitter.

Varför är det så viktigt just på ett platt tak? Från ett lutande tak rinner vattnet snabbt av. På ett platt tak blir det stående, särskilt där lutningen är liten, och hittar med tiden varje svag punkt. Under duken ligger isolering, ångspärr och bärande konstruktion. När vatten tränger in isolerar isoleringen sämre, det kan bildas mögel och vattnet dyker ofta upp i taket inne på ett helt annat ställe än där hålet finns. Då tar det lång tid att hitta orsaken, och reparationen innebär att man får plocka isär takets skikt.

Utan ledande skikt fungerar inte provningen

Hela metoden bygger på ett villkor: under duken måste det finnas något som leder ström. Ett betongunderlag leder bara till viss del, och torr isolering av cellplast eller mineralull leder inte alls. På ett vanligt isolerat platt tak läggs därför ett ledande skikt under duken, till exempel en särskild ledande väv eller folie. Det behöver du tänka på redan när taket planeras och beställs. I efterhand går det inte att lägga in ett ledande skikt under en färdig duk.

Provningen görs av en utbildad tekniker med ett kalibrerat instrument. Arbetet går ungefär till så här:

1. Teknikern kontrollerar att det finns ett ledande skikt under duken och att det är rätt jordat eller anslutet till instrumentet.
2. Duken rengörs och får torka. Vatten, dagg och smuts ger missvisande resultat.
3. Spänningen ställs in efter dukens tjocklek och typ, oftast enligt anvisningarna från duktillverkaren och instrumenttillverkaren.
4. Teknikern går systematiskt över hela ytan med en ledande borste eller elektrod, våd för våd, och extra noggrant över svetsfogar, hörn och genomföringar.
5. Varje ställe där en gnista slår över markeras så att det kan lagas direkt.
6. Efter lagningen provas de lagade ställena igen.
7. Till sist upprättas ett skriftligt protokoll med fotodokumentation.

Med rätt inställd spänning skadar provningen inte duken. Men under arbetet används hög spänning, så obehöriga och personer med pacemaker bör inte vistas i närheten. Dessutom sker arbetet på höjd, så det här är ett jobb för fackfolk och inget du gör själv.

En enkel regel gäller: ju tidigare en otäthet hittas, desto enklare är den att laga. Därför är provningen värd att göra vid flera tillfällen.

• Direkt efter att duken har lagts. Duken är fortfarande oskyddad, svetsfogarna är åtkomliga och lagningen går snabbt.
• Innan du tar över taket från entreprenören. Protokollet visar att du har tagit emot ett tätt tak.
• Innan garantitiden går ut. Hittas något kan du fortfarande reklamera felet hos entreprenören.
• Efter varje ingrepp i taket. Montering av solceller, luftvärmepump, ny skorsten eller ventilation innebär nya genomföringar och ny risk.
• När du misstänker läckage. Provningen hjälper till att hitta var felet faktiskt sitter, inte bara var det droppar.

Bor du i en bostadsrätt är det föreningen som ansvarar för taket. Läcker det in i din lägenhet på översta våningen, kontakta styrelsen först.

Gnistprovning är inte det enda alternativet. Metoderna passar till olika saker.

• Gnistprovning går snabbt över hela ytan och visar exakt var felet finns. Den kräver torr duk och ett ledande skikt under.
• Vakuumprovning görs med en genomskinlig klocka som sätts över en svetsfog som har penslats med såpvatten. Är fogen otät bildas bubblor. Metoden är långsammare, men passar för riktad kontroll av fogar och detaljer och kräver inget ledande skikt.
• Vattenprovning innebär att taket tillfälligt dämms upp med vatten. Den är långsam, belastar konstruktionen och visar inte exakt var otätheten sitter, bara att det finns en någonstans.

På mer komplicerade tak kombinerar man ofta gnistprovning av ytan med vakuumprovning av de mest riskabla anslutningarna.

Två lika stora tak behöver inte innebära lika mycket arbete. Det som påverkar mest är:

• ytans storlek och form. En sammanhängande plan yta kontrolleras snabbt, ett tak med många vinklar går långsammare,
• antalet detaljer. Brunnar, skorstenar, ventilationshuvar, stolpar, hörn och anslutningar mot takkanten måste gås igenom för hand och noga,
• åtkomsten till taket. Hög byggnad, saknad takluckan eller behov av fallskydd gör arbetet längre,
• dukens skick. Våt, dammig eller igenvuxen duk måste först rengöras och torka,
• vad som ingår. Om det bara gäller provning eller även lagning av funna fel och ny provning.

Flest otätheter brukar finnas i hörn, vid den uppstickande takkanten, kring genomföringar och där duken skarvas eller byter riktning. Takkanten är extra känslig eftersom duken där viks upp, avslutas och möter plåtbeslagen.

Instrumentet är pålitligt, det är människor som gör misstagen. I praktiken händer ofta följande:

• provning på våt eller smutsig duk. Fukt kan ge gnista där det inte finns något fel, eller tvärtom dölja ett verkligt hål,
• felinställd spänning. För låg spänning avslöjar inte en liten spricka, för hög kan skada en tunn duk,
• inget ledande skikt. Då mäter provningen ingenting, även om instrumentet ”inte hittade något”,
• bara den plana ytan kontrolleras. Hörn, takkanter och genomföringar hoppas över, alltså just där felen oftast sitter,
• provning utan protokoll. Utan skriftlig dokumentation och foton går ingenting att bevisa vid en reklamation,
• ingen ny kontroll efter lagning. Det lagade stället ska alltid provas igen.

När provningen är klar, gå igenom de här punkterna:

• protokollet anger datum, adress, hur stor yta som kontrollerats och teknikerns namn,
• dukens typ och tjocklek samt använd spänning står med,
• instrumentet och uppgift om dess kalibrering finns angivna,
• protokollet bekräftar att det fanns ett ledande skikt under duken,
• funna otätheter är inritade eller beskrivna och fotograferade,
• det framgår vilka fel som lagats och att de lagade ställena klarat en ny provning,
• kontrollen omfattar även hörn, takkanter och alla genomföringar, inte bara ytan,
• protokollet sparas med husets övriga handlingar, du behöver det vid en reklamation och vid framtida arbeten på taket.