Plåtfasad med vinkelfals

Varje plåtbana har uppvikta kanter på båda sidorna. Kanterna på två banor läggs mot varandra och bockas sedan tillsammans i en vinkel. Då bildas en lodrät fals, den tunna linje du ser på fasaden. Banan sitter fast i underlaget med dolda fästclips som ligger inne i falsen. Plåten behöver alltså inte borras igenom någonstans på ytan, och vattnet har ingen väg in.

Varför vinkelfals och inte dubbelfals? Vid dubbelfals viks kanterna två gånger. Fogen blir tätare och passar bättre på flacka tak där vattnet blir stående längre. På en lodrät vägg rinner vattnet snabbt av, så vinkelfalsen räcker gott. Den går fortare att göra och ger ett rent intryck.

Det finns också klickfals, där förpressade kanter på färdiga paneler bara snäpps ihop. Montaget går snabbare på stora raka ytor. På en fasad med många fönster, hörn och vinklar är den traditionella falsen ändå mer exakt.

Plåten ligger aldrig direkt mot väggen. Det handlar om en ventilerad fasad, med en luftspalt mellan isoleringen och plåten. Luften i spalten stiger uppåt som i en skorsten och för bort fukt. Väggen håller sig torr och risken för mögel minskar.

1. Läggningsplan: plåtslagaren ritar upp var banorna ska gå, så att falsarna hamnar symmetriskt i förhållande till fönster och hörn.
2. Konsoler och regelverk: konsoler förankras i väggen och på dem monteras ett regelverk av trä eller metall som rättar upp väggens liv.
3. Tilläggsisolering: isolering läggs in mellan konsolerna, oftast obrännbar mineralull.
4. Vindskydd: en fasadduk eller vindskyddsskiva skyddar isoleringen mot vind och fukt. Den bör vara avsedd för fasader med öppna fogar.
5. Luftspalt: vanligen minst 20 till 40 mm, med öppningar nertill vid sockeln och upptill vid takfot eller attika.
6. Banor och fästclips: banan hakas fast på clipsen, som håller den utan att plåten borras igenom.
7. Falsning: på långa sträckor med falsmaskin, i hörn och detaljer med handverktyg.
8. Detaljer: beslag vid attika, fönsterbleck, smygar, sockel och genomföringar görs med systemdelar.

• Förzinkat stål med färgbeläggning: det vanliga och lättillgängliga valet. På en fasad lönar det sig att välja en beläggning med bättre UV-tålighet, annars kan färgen på södersidan blekna med åren.
• Aluminium: lätt och därför bra vid renovering när väggen inte tål stor last. Aluminium rör sig dock mer än stål när temperaturen växlar, så rörelsemånen är ännu viktigare.
• Titanzink: får med tiden en grå skyddande patina där små repor försvinner, och behöver ingen målning. I rätt miljö håller den i många decennier. Räkna med längre leveranstid.
• Koppar och rostfritt: mycket hållbara och karaktärsfulla, men ovanliga på villor.

Plåttjockleken på fasader ligger oftast kring 0,6 till 0,8 mm. Var försiktig med att blanda metaller: om vatten rinner från koppar ner på förzinkat stål uppstår galvanisk korrosion och stålet tar snabbt skada. Välj därför metaller som fungerar ihop på samma fasad.

Två fasader med samma yta kan kräva helt olika mycket arbete. En rak vägg utan öppningar går fort, där kan falsmaskinen gå hela banan i ett svep. Varje fönster, hörn, nisch eller genomföring för ventilation eller belysning betyder i stället extra handarbete.

• Husets form: hörn, rundningar och indragna partier kräver noggrann formning.
• Antal fönster: smygar och fönsterbleck hör till de mest tidskrävande momenten.
• Husets höjd: på högre hus behövs ställning. Om taket också ska göras räcker det att resa ställningen en gång.
• Underlagets skick: en sned gammal vägg kräver mer jobb med att rikta regelverket.
• Banornas längd: på långa banor, enligt tillverkaren oftast över ungefär 3 m, behövs även glidande fästclips.
• Väder: i kyla blir plåten svårare att forma och vissa detaljer går inte att göra alls. Den svenska vintern styr därför ofta när jobbet kan göras.

Det här är arbete på höjd med professionella verktyg, så det bör göras av en erfaren plåtslagare. Bor du i bostadsrätt hör fasaden till föreningen, och det är styrelsen som ansvarar för den. Kom ihåg att ROT-avdraget kan gälla för arbetskostnaden i en villa, kontrollera villkoren hos Skatteverket.

Plåten i sig håller länge. Skador beror nästan alltid på ett montage som inte tar hänsyn till hur metall beter sig.

• Bara fasta clips på långa banor: plåten utvidgas på sommaren, har ingenstans att ta vägen och ytan blir vågig, eller så släpper infästningen.
• För få clips: antalet ska styras av vindlasten och husets höjd, inte av firmans vana. Annars kan fasaden skadas i en storm.
• Igensatt eller saknad luftspalt: fukten blir kvar i konstruktionen och kondenserar på isoleringen.
• Fogmassa i stället för en riktig detalj: fogmassa torkar och spricker. Tätheten ska komma av plåtens form.
• Ofullständigt stängd fals: ett ställe där falsen släppt släpper in slagregn.
• Dålig läggningsplan: en smal remsa i fasadens hörn går inte att rätta till i efterhand.

I praktiken händer det också att en firma har fina referenser på tak men gör sin första fasad. Fråga därför efter färdiga fasader och åk gärna och titta på dem.

• Falsarna är parallella och stängda längs hela längden
• Ytan ser inte vågig ut när du tittar längs väggen från sidan
• Banorna är symmetriskt fördelade kring fönster och hörn
• Ventilationsöppningarna vid sockel och takfot är öppna och skyddade med nät
• Fönsterbleck har en droppnäsa som leder vattnet bort från väggen
• Hörn och genomföringar är gjorda med systemdelar, inte med fogmassa
• Plåten har inga repor, bucklor eller rester av skyddsfilm
• Du har fått separat garanti för material och montage samt dokumentation om den plåt som använts