Isolering i gipskonstruktioner

I en vanlig mellanvägg mellan två rum handlar isoleringen mest om ljud. Mineralull i hålrummet dämpar samtal, tv och musik från rummet bredvid. Men den gör inga underverk. Om ljudet tar vägen genom bjälklaget, golvet eller otäta anslutningar stoppar ullen det inte. Det som verkligen gör skillnad är ull i kombination med dubbla gipsskivor och en mjuk anslutning mot tak, golv och väggar.

På en inredd vind och vid en påregling mot en yttervägg handlar det främst om värme. Där räcker det inte att bara lägga in ull. Du behöver också en ångspärr på rummets varma sida. Utan den tränger fukt från inomhusluften in i isoleringen, där den kan kondensera och med tiden ge mögel. I Sverige lägger man ofta ett tunt installationsskikt innanför ångspärren. Då kan elektrikern dra kablar och sätta dosor utan att göra hål i plasten.

Varför används nästan alltid mineralull och inte cellplast i gipsväggar? Ullen är mjuk och fyller hålrummet utan glipor. Den brinner inte och dämpar ljud betydligt bättre. Cellplast är styv, leder snarare ljudet vidare och passar normalt inte i en regelvägg av gips.

Arbetsgången är ungefär densamma i en mellanvägg och på en vind. Skillnaden ligger mest i detaljerna:

1. Stommen av reglar och skenor monteras, och ena sidan kläs med gipsskivor.
2. En behörig elektriker drar kablar i hålrummet och sätter dosor. Elen ska vara klar innan isoleringen kommer på plats.
3. Mineralullen skärs något bredare än det fria måttet mellan reglarna, oftast ungefär en centimeter. Då kläms den fast mellan reglarna och glider inte ner.
4. Ullen läggs in nerifrån och upp. Skivorna ska ligga tätt mot varandra, utan glipor och utan att tryckas ihop i onödan.
5. Runt dosor, rör och kablar skärs isoleringen till så att inget fält lämnas tomt.
6. På en vind eller mot en yttervägg monteras ångspärren på rummets sida. Skarvarna tejpas, och plasten ansluts tätt mot omgivande väggar och genomföringar.
7. Till sist kläs den andra sidan med gips.

Isoleringens tjocklek styrs oftast av reglarnas bredd. En vägg med 70 mm reglar får isolering i ungefär samma tjocklek, bredare reglar får tjockare isolering. Hela hålrummet ska fyllas. Ett halvfyllt hålrum ger ett märkbart sämre resultat.

• Glasull är lätt, enkel att skära och räcker gott i vanliga mellanväggar och vindar
• Stenull är tyngre och tätare och väljs där du behöver bättre brandmotstånd eller bättre ljuddämpning
• Skivor för regelväggar är gjorda för att klämmas fast mellan reglar och är lätta att hantera
• Rullar passar på vindar och i undertak, där de läggs mellan och under takstolar eller bjälkar

I brandklassade väggar är det inte bara isoleringen som avgör, utan hela väggsystemet. Typ av isolering, densitet och skivuppbyggnad bestäms av systemtillverkaren eller av ritningen. Om väggen ska klara ett visst brandkrav måste du följa den angivna uppbyggnaden exakt.

Enklast är en rak vägg med jämnt reglavstånd. Där läggs ullen bara in i färdiga fack. Mer tid går åt när det finns:

• Många kablar, dosor och rör som isoleringen måste skäras runt
• Ojämnt reglavstånd, så att varje bit måste måttanpassas
• Snedtak, hörn och trånga utrymmen mellan takstolar på vinden
• Arbete över huvudet i undertak, där ullen måste säkras så att den inte faller ner
• Anslutningar av ångspärren runt takfönster, skorstenar och bjälkar
• Flera lager isolering eller en större total tjocklek

Om du anlitar ett företag kan arbetskostnaden ofta ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera de aktuella villkoren hos Skatteverket.

I praktiken händer det ofta att isoleringen finns i väggen men inte fungerar som den ska. De vanligaste orsakerna är:

• Glipor mellan bitarna eller tomma partier vid reglarna, där både ljud och värme läcker igenom
• Hårt ihoptryckt ull som förlorar sin isolerande förmåga
• För smalt skuren ull som med tiden glider ner och lämnar ett tomrum högst upp i väggen
• Ångspärr som saknas eller har hål på vinden, eller skarvar som inte är tejpade
• Eluttag placerade mitt emot varandra på var sin sida av väggen, vilket skapar ett ljudhål
• Tätningsremsa som saknas under skenorna, så att väggen sitter stumt mot tak och golv och ljudet går genom stommen

Att lägga ull i en mellanvägg eller påregling inomhus klarar en händig hemmafixare. Elarbetet ska alltid göras av en behörig elektriker. En vind med ångspärr lämnar du helst till en snickare, eftersom det är detaljerna som avgör där. Använd handskar, skyddsglasögon, andningsskydd och långärmade kläder när du hanterar mineralull.

1. Kontrollera att all el i väggen är klar och godkänd av elektrikern.
2. Mät det fria måttet mellan reglarna på flera höjder.
3. Skär ullen med en lång, vass kniv mot ett underlag, något bredare än det uppmätta måttet.
4. Lägg in ullen i facken nerifrån och upp och kläm försiktigt fast den mellan reglarna.
5. Lägg bitarna tätt mot varandra och glöm inte springorna vid golv och tak.
6. Skär ullen runt dosor och rör och fyll små glipor med spillbitar.
7. Känn över väggen med handen innan du sätter skivorna och kontrollera att ull inte saknas någonstans och inte sticker ut förbi reglarna.
8. Städa bort spill och damm och vädra rummet.

Kontrollera isoleringen innan den andra sidan kläs med gips. Efter det ser du inte längre in i väggen:

• Hålrummet är fyllt över hela ytan och hela höjden, utan glipor vid reglarna
• Ullen sitter kvar av sig själv och varken buktar eller glider ner
• Isoleringens tjocklek motsvarar reglarnas bredd eller den överenskomna uppbyggnaden
• Det finns inga tomma partier runt dosor och ledningar
• Det finns tätningsremsa under skenorna
• På vinden är ångspärren hel, skarvar och anslutningar är tejpade och plasten är inte trasig
• I brandklassade väggar är exakt det material använt som systemet föreskriver