Prislista 2026 · Sverige

Armering av väggar med glasfiberväv och armeringsbruk

Armering av ytterväggar med glasfiberväv och armeringsbruk ger ett förstärkt skikt under ytputsen. Riktpriset är 229 kr per m². Priset påverkas mest av fasadens form, underlagets skick och åtkomsten.

Uppdaterad 09/2026·9 min read·13 price list items
Pris för standardarbete
229 kr/ kvm
Ungefärligt prisintervall
184 kr - 298 kr
Pris endast för just detta arbetsmoment - utan material och förarbeten. Det är inte priset för hela uppdraget.
Räkna på min renovering
Uppdaterade priser
Innehåll

Prislista för byggarbeten: Armering av väggar med glasfiberväv och armeringsbruk

Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.

Isolering13 poster

Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.

PostEnhetPris / enhetMängdTotalt

Isolering kostnad

Applicera glasfibernät på väggar + limkvm229 kr / kvmkvmange antal-
Ytterväggsisolering med cellplast (helklistring och mekanisk infästning)kvm459 kr / kvmkvmange antal-
Ytterväggsisolering med mineralull (inkl. fästen)kvm514 kr / kvmkvmange antal-
Installation av ETICS-system upp till 20 cmkvm239 kr / kvmkvmange antal-
Isolering av fönstersmyg (XPS)lpm55 kr / lpmlpmange antal-
Tak-/vindsisoleringkvm183 kr / kvmkvmange antal-
Installation av ångspärrkvm73 kr / kvmkvmange antal-
Tunnt skikt utvändig puts (riven 2 mm)kvmkvm-
Montera PVC-hörnlistlpm35 kr / lpmlpmange antal-
Montera APU-list med nätlpm17 kr / lpmlpmange antal-
Droppnäsprofil ovan fönsterlpm46 kr / lpmlpmange antal-
Sprutskumisolering (slutna celler)kvmkvm-
Sprutskumisolering (öppna celler upp till 25 cm)kvmkvm-
Summa arbete
- ange antal
Skapa offert från prislistan →

Vad armeringsskiktet är och när du behöver det

Armeringsskiktet är ett tunt, förstärkt bruksskikt mellan isoleringen och ytputsen. Hantverkare pratar ofta om att "dra två lager", eftersom armeringsbruket läggs i två omgångar. Arbetet ingår i all tilläggsisolering och fasadputs och görs ibland också på gammal, sprucken puts innan fasaden får en ny yta.

Skiktet fördelar spänningar från temperaturväxlingar och slag över hela ytan. Därför avgör det om fasaden spricker efter några vintrar. Isolerskivorna är mjuka och tar inte upp slag eller rörelser själva. Ytputsen är tunn och spröd. En fast och samtidigt elastisk yta som klarar frost, värme och en boll i väggen får du först när väven ligger inbäddad i bruket.

Arbetet blir aktuellt i de här situationerna:

  • tilläggsisolering av huset: armeringsskiktet läggs på isolerskivorna när de är limmade och infästa, alltid före ytputsen,
  • renovering av gammal fasad: på fast men sprucken puts dras ett skikt med väv, så att sprickorna inte går igenom den nya putsen,
  • sockel och utsatta ytor: vid entrén, gångvägen eller lekplatsen förstärks skiktet med pansarväv.

Det här ska du bestämma innan arbetet börjar

Mycket i armeringen går inte att rätta i efterhand. Det lönar sig därför att reda ut sakerna med entreprenören i förväg och få dem inskrivna i offerten eller avtalet.

  • Putssystem: be att få skrivet i offerten vilket ETICS-system (tunnputssystem) materialen kommer från. Varför det spelar roll förklaras i avsnittet om väv och bruk nedan.
  • Ytputs: putsens kornstorlek och typ avgör hur jämnt underlaget måste vara. En tunn puts med fin kornstorlek visar varje ojämnhet i armeringsskiktet. Därför är det bra att veta vilken puts det blir innan armeringen börjar.
  • Förstärkt sockel: kom överens om hur högt pansarväven ska gå och om även andra ytor ska förstärkas, till exempel runt entrén eller väggen vid garaget.
  • Detaljer runt fönster: fönsteranslutningslister, hörnlister och diagonalarmering hör hemma i varje seriös offert. Saknas de, fråga varför.
  • Byggnadsställning: vem som bygger den, vem som betalar och om skyddsnät ingår i priset.
  • Flerbostadshus: fasaden är en gemensam del av huset. Beslutet tas av bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, inte av den enskilda lägenhetsinnehavaren.

Så görs armeringsskiktet steg för steg

Arbetet görs i två steg. Det första lagret bruk bäddar in väven, det andra täcker och jämnar ut ytan. Den totala tjockleken brukar beroende på system ligga kring 3-5 mm. Åtgången armeringsbruk vid den tjockleken är ungefär 4-5 kg torrbruk per m². Den exakta siffran står i produktbladet för det aktuella bruket.

  1. Kontrollera underlaget: isolerskivorna måste sitta fast och får inte fjädra när du trycker på dem. Lösa skivor limmas om eller får fler fästdon. Kanter mellan skivorna slipas ner.
  2. Täck omgivningen: fönster, dörrar, fönsterbleck och marksten runt huset täcks med plast och tejp så att bruket inte fastnar på dem.
  3. Montera lister: hörnlister med väv, fönsteranslutningslister och sockelprofil. De ger raka kanter och skyddar de mest utsatta punkterna.
  4. Lägg in diagonalarmering: i hörnen vid fönster och dörrar bäddas vävremsor på ungefär 30 × 20 cm in i 45° vinkel. De tar upp spänningar som annars ger sneda sprickor från öppningarnas hörn.
  5. Lägg första lagret bruk: med tandad stålbräda, vanligen med cirka 10 mm tänder, uppifrån och ner och i mindre partier, så att bruket inte hinner torka innan väven läggs i.
  6. Tryck in väven: lodräta våder med minst 10 cm omlott trycks in med stålbrädan från mitten och ut mot kanterna, utan veck och blåsor. Väven ska vara helt täckt och ligga närmare den yttre ytan, inte direkt mot isoleringen.
  7. Låt torka och lägg andra lagret: med slät stålbräda i ett tunt lager, med långa drag som överlappar något. Vid cirka 20 °C väntar man normalt ungefär ett dygn mellan lagren, längre i kyla och fukt. Vissa system tillåter också "vått i vått", produktbladet avgör.
  8. Låt skiktet härda: före ytputsen måste armeringsskiktet vara helt torrt, vanligen några dagar beroende på väder och tillverkarens anvisningar.
  9. Grundning: på det torra skiktet stryks en grundning för puts och först därefter läggs själva ytputsen.

Väv och bruk: vad du ska välja och varför

Fasadväven måste vara alkalibeständig. Cementbaserade bruk är basiska och en vanlig väv för inomhusbruk bryts gradvis ner i dem. Det syns inte utifrån, men efter några år saknas armeringen i skiktet och fasaden börjar spricka. För vanliga ytor används väv med en ytvikt kring 145-160 g/m². På sockeln och där slag kan förekomma läggs dessutom en förstärkt väv, så kallad pansarväv.

Armeringsbruk skiljer sig främst i sammansättning:

  • polymermodifierade cementbruk (cementbruk med tillsats av polymerer) är vanligast på fasader, har god vidhäftning och elasticitet och blandas med vatten,
  • dispersionsbaserade (pastaformiga) bruk levereras färdiga i hink, blandas inte med vatten och är lätta att lägga på. De används främst i vissa system och på mindre ytor.

Isoleringen styr också valet av bruk. Vid fasadisolering med cellplast används systemets bruk för cellplast. Vid tilläggsisolering med mineralull används bruk som systemleverantören uttryckligen anger för mineralull, eftersom skiktet måste släppa igenom vattenånga.

Den viktigaste regeln: väv, bruk, lister och puts bör komma från ett och samma provade putssystem (ETICS). Systemet är testat som helhet, vilket gäller hela kedjan från montering av ETICS-systemet till ytputsen. Om delar från olika tillverkare blandas går det tekniskt, men ingen tillverkare står för helheten, garantin faller bort och ingen kan garantera att delarna fungerar ihop på lång sikt.

Vad priset på armeringsskiktet beror på

Riktpriset för arbetet är 229 kr per m². Posten motsvarar sitt namn: väv inbäddad i armeringsbruk i två lager per m² väggyta. Lister, diagonalarmering, pansarväv på sockeln, lagning av underlaget, ställning och grundning ingår inte och brukar redovisas separat i offerter. Kontrollera också om firman räknar in materialet i priset per m² eller fakturerar det för sig. Slutsumman skiljer sig från riktpriset beroende på hur mycket arbetet tar tid på just ditt hus.

  • Antal fönster, dörrar och hörn: varje öppning kräver lister och diagonalarmering, och runt den går arbetet långsammare än på en slät yta. En fasad med många små fönster blir märkbart dyrare per m² än en slät gavel. Fönster- och dörrsmygar räknar vissa entreprenörer separat per löpmeter.
  • Fasadens form: burspråk, nischer, omfattningar och listverk innebär många korta drag, skärning av väv och fler lister. På ett mycket detaljrikt hus kan priset per m² öka med tiotals procent.
  • Underlagets skick: ett ojämnt eller löst underlag måste först åtgärdas - skivor limmas om, fästdon kompletteras eller kanter slipas. På gammal puts kontrolleras dessutom att den sitter, och lösa partier tas bort. Det debiteras ofta som separat arbete. Renoveringsavfallet ska sorteras i trä, mineral, metall, glas, plast och gips och lämnas på kommunens återvinningscentral.
  • Höjd och åtkomst: behov av ställning, flytt av den och trångt utrymme mot grannen gör arbetet långsammare. Ett enplanshus med fri yta runt om är billigast, högre våningar och trånga lägen gör arbetet dyrare.
  • Förstärkt sockel: pansarväv är dyrare både i material och arbete, eftersom den läggs som extra lager och är tyngre att hantera.
  • Valt system och bruk: provade system från olika märken skiljer sig i pris. Skillnaden ligger mer i materialet än i arbetet.
  • Dåligt väder: när arbetet avbryts eller fasaden måste täckas med nät förlängs tiden på bygget och hyran för ställningen.
  • Liten yta: vid lagning av en enda vägg tar förberedelser, blandning och städning relativt lång tid. Priset per m² blir därför oftast högre än för ett helt hus.

En offert som är klart billigare än de andra utelämnar ofta någon av posterna ovan eller räknar med ett tunnare skikt. Titta därför noga på vad varje offert innehåller när du jämför.

Så förbereder du bygget så att armeringen går utan stopp

Förutom själva fasaden beror mycket på hur bygget är förberett. Arbetet går snabbare och utan väntan när:

  • ställningen är rest med tillräckligt avstånd från väggen och med skyddsnät innan laget kommer,
  • det finns tillgång till vatten och el för att blanda bruket,
  • ytan runt huset är fri från krukor, möbler, bilar och växter tätt intill väggen,
  • fönstren är monterade och det är bestämt när och av vem fönsterbleck monteras, så att detaljen runt dem inte behöver göras två gånger,
  • alla genomföringar i fasaden är klara eller förberedda, till exempel fästen för värmepumpens utedel, belysning, brevlåda eller ringklocka,
  • arbetet är planerat till en period med stabilare väder så att entreprenören inte behöver vänta direkt efter start.

Arbetet tar däremot längre tid när isolerskivorna länge står oskyddade i solen och måste slipas före armeringen, när nya genomföringar tillkommer under arbetet eller när man i ett flerbostadshus väntar på beslut från föreningen.

Fel som syns först efter vintern

En färdig fasad ser nästan alltid bra ut till en början. Problemen visar sig oftast efter de första frostnätterna och regnen. Typiska fel är:

  • för lite bruk under väven: väven fäster då inte överallt och bildar bucklor,
  • små eller inga omlott: armeringen saknas i skarven och sprickan kommer just där, ofta som en rak lodrät linje,
  • saknad diagonalarmering i fönsterhörnen, vilket ger sneda sprickor,
  • väv intryckt ända in mot isoleringen eller tvärtom synlig i ytan,
  • extra vatten i bruket, vilket sänker hållfasthet och vidhäftning,
  • andra lagret på ett fuktigt första lager, instängd fukt ger då blåsor,
  • arbete i direkt sol, i regn eller under +5 °C, när bruket inte härdar som det ska.

Varför spelar vädret roll? På en solvarm vägg avdunstar vattnet ur bruket innan det hunnit härda, och skiktet blir svagt. I kyla står härdningen nästan still och nattfrost kan skada skiktet. Därför arbetar man vanligen vid ungefär +5 till +25 °C, helst i skugga och utan kraftig vind. Nätet på ställningen skyddar det färska skiktet.

Så kontrollerar du det färdiga arbetet

Gör kontrollen innan ytputsen läggs, eftersom fel är mycket svårare att åtgärda efteråt. Kom överens med entreprenören om att du får besked när armeringsskiktet är klart. Vid besiktningen ska du titta på att:

  • väven inte syns eller går att känna någonstans under ytan,
  • ytan är plan och att en rätskiva på minst 2 m inte visar större avvikelser än tillverkaren tillåter för den valda putsen,
  • det inte finns blåsor, bucklor, vågig väv eller märken efter stålbrädan - de syns bra med en lampa som hålls tätt intill väggen så att ljuset faller snett,
  • det finns diagonalarmering i hörnen vid alla fönster och dörrar, helst dokumenterad med foton under arbetet,
  • hörnen är raka och skarpa, med monterade hörnlister,
  • fönsteranslutningslisterna är hela, oskadade och väl anslutna mot karmen,
  • sockeln är förstärkt med pansarväv,
  • skiktet är torrt, fast och utan sprickor,
  • fönster, fönsterbleck och marksten inte är nedsmutsade med bruk,
  • entreprenören lämnar över produktblad för de använda materialen och namnet på ETICS-systemet.

Vanliga frågor

Riktpriset är 229 kr per m². Det verkliga priset höjs främst av många fönster och hörn, en detaljrik fasad, lagning av underlaget, arbete på höjd från ställning och förstärkt sockel. Lister, ställning och grundning är oftast separata poster, så kontrollera i offerten vad priset per m² omfattar.

Relaterade arbeten

Blog

Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete

Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.