Fasadisolering med cellplast (helytslimning)

Fasadisolering består av flera steg som bygger på varandra. Varje steg kräver lämpligt väder och tid att torka. Om något forceras märks det ofta först efter den första vintern.

Förbereda underlaget

Väggen ska vara fast, torr och ren. Damm, fett, mossa, alger och all puts som smular eller låter ihålig när man knackar på den tas bort. Sprickor och skadade partier lagas och får torka. Ett sugande underlag, till exempel lättbetong eller gammal kalkputs, behandlas med primer så att limmet inte torkar för fort. Vid helytslimning spelar det också stor roll hur plan väggen är. Det tandade limskiktet är tunt och kan inte ta upp större ojämnheter. En sned vägg måste därför riktas först. Annars väljer man att limma med en sträng runt kanten och klickar i mitten.

Sockelprofil och limning av skivorna

Längs fasadens nederkant monteras en sockelprofil. Den första raden skivor vilar på den, och profilen skyddar samtidigt isoleringens underkant. Limmet blandas enligt tillverkarens anvisning, stryks ut med tandad spackel på skivan och skivan trycks direkt mot väggen. På skivornas kanter ska det inte vara något lim. Skivorna läggs i förband som tegel, så att de lodräta skarvarna inte hamnar ovanför varandra. Vid husets hörn överlappar skivorna växelvis. Runt fönster skärs skivorna ut i L-form, så att ingen skarv går rakt ut från öppningens hörn.

Pluggning, armering och puts

När limmet har härdat, oftast efter en till tre dagar beroende på väder, fästs isoleringen med fasadplugg. Antal och placering bestäms av projekteringen eller tillverkarens pluggplan. Det beror på husets höjd, väggens material och hur utsatt läget är för vind. Vid kanter och hörn sitter det oftast fler plugg. Sedan slipas skivornas yta plan. I det färska armeringsbruket trycks ett armeringsnät av glasfiber in så att det ligger helt inbäddat, och våderna överlappar ungefär 10 cm. I fönsterhörnen läggs extra diagonala nätbitar och på hörn sätts hörnlister med nät. När allt har torkat kommer primer och sist tunnputs i vald struktur och kulör.

• Vit fasad-EPS är det vanliga och beprövade valet för de flesta villor.
• Grå (grafit-)EPS isolerar bättre vid samma tjocklek, så du klarar dig med en tunnare skiva. Den blir däremot varmare i solen och behöver skyddas med väv på ställningen under arbetet.
• XPS eller sockel-EPS används på sockeln och under mark, där det är mer fukt och stötar.
• Mineralull är ett alternativ där brandskyddet kräver obrännbart material eller där du vill ha en mer diffusionsöppen vägg. På högre hus används ofta brandspärrar av mineralull mellan cellplasten.

Gissa inte fram isoleringens tjocklek. En energiexpert eller konstruktör kan räkna ut vad din vägg behöver för att nå ett bra värmemotstånd. På villor väljs ofta något i storleksordningen 15 till 20 cm. Skillnaden i material mellan en tunnare och en tjockare skiva brukar vara liten, arbetet blir nästan detsamma och det går inte att lägga till i efterhand.

Lim, plugg, nät, primer och puts bör du ta som ett komplett system från en och samma tillverkare. Delarna är provade tillsammans. Blandar du märken kan du stå utan garanti om något går fel.

Mest avgörande är hur bruten fasaden är. En stor slät vägg går snabbt. Varje fönster, hörn, burspråk, balkong eller gesims innebär tillskärning, lister och mer tid. Ett äldre hus med dålig puts eller sneda väggar behöver lagas och riktas innan den första skivan kommer upp. Arbetet tar också längre tid vid:

• Ställning på en hög eller svåråtkomlig fasad
• Demontering och återmontering av fönsterbleck, stuprör, armaturer, parabol eller utedel till värmepump
• Gasledning eller gasmätarskåp på fasaden, vilket förekommer i hus med naturgas
• Tjockare isolering som kräver nya, bredare fönsterbleck

Gasinstallationer får bara flyttas eller ändras av behörig installatör. Om du känner gaslukt under arbetet, lämna platsen och ring 112. Bor du i ett flerbostadshus är fasaden föreningens sak, så i en bostadsrättsförening är det styrelsen som driver frågan.

• Limning på dammigt eller löst underlag. Limmet fäster i dammet i stället för i väggen och skivorna släpper med tiden.
• Helytslimning på en sned vägg. Skivan når bara de utstickande partierna och bakom den bildas hålrum. Luft rör sig där, isoleringen tappar effekt och vid hård vind kan den slitas loss.
• Skivor utan förband och skarvar fyllda med spill. Då syns sprickor i putsen som följer skarvarna. Smala skarvar fylls bara med lågexpanderande skum avsett för ändamålet, bredare med en remsa cellplast.
• Arbete i fel väder. Under ungefär +5 °C härdar limmet inte som det ska. I direkt sol och värme torkar det i stället innan skivan hunnit tryckas på. Den övre temperaturgränsen anger tillverkaren, oftast runt +25 till +30 °C. Regn och hård vind ställer också till det.
• För få eller fel placerade plugg. Felet märks först efter en storm, särskilt på utsatta ställen.
• Utelämnade lister och förstärkningar vid fönster. Utan diagonala nätbitar och anslutningslister spricker putsen just i fönsterhörnen.
• Cellplast som står länge utan puts. Solen bryter ned skivornas yta och armeringsbruket fäster sämre.

Gå runt fasaden i dagsljus vid besiktningen, gärna när solen står lågt och lyser snett, för då syns ojämnheter tydligt. Kontrollera särskilt:

• Putsen är plan, utan vågor, blåsor eller synliga konturer av skivor och plugg
• Det finns inga sprickor, framför allt inte i hörnen vid fönster och dörrar
• Husets hörn och fönstersmygar är raka och har hörnlister
• Anslutningen mot fönster är gjord med tätband eller anslutningslist, inte bara med en igenstruken fog
• Sockeln är av fukttåligt material och sockelprofilen är rak
• Fönsterbleck har tillräckligt utsprång och droppkant så att vattnet rinner av utanför fasaden
• Kulören är jämn, utan fläckar eller synliga skarvar mellan arbetsetapper
• Du har fått en skriftlig uppgift om vilket system som använts, isoleringstjocklek, garantivillkor och underlag för eventuellt ROT-avdrag