Elinstallation i etta: grovinstallation och slutmontage

Elektriker delar upp jobbet i två etapper. Mellan dem gör andra hantverkare sitt.

Grovinstallationen görs innan väggarna spacklas och kaklas. Elektrikern märker ut dragningarna, fräser spår eller öppnar befintliga rör, sätter dosor för strömbrytare och uttag, drar ledningar och förbereder platsen för gruppcentralen. När etappen är klar sticker bara ledningsändar ut ur väggarna.

Slutmontaget görs när målaren är klar och väggarna är färdiga. Då monteras uttag, strömbrytare och täckramar, säkringar och jordfelsbrytare kopplas in i centralen och anslutningar för lampor, spis och eventuell varmvattenberedare kopplas. Till sist mäts hela installationen.

En etta består oftast av hall, ett rum, kök eller kokvrå och badrum, ibland med separat toalett. Om paketet även omfattar material, lagning av spår, montering av armaturer och slutdokumentation skiljer sig mellan företag. Gå igenom offerten punkt för punkt.

På NUMIQ har varje lägenhetsstorlek en egen post. Skillnaden ligger inte bara i antalet meter ledning. Med fler rum ändras också centralens storlek, antalet grupper, tiden och hur arbetet organiseras.

• Etta (den här posten): liten yta, korta dragningar och ett boningsrum. Det mesta arbetet ligger i kök och badrum, inte i rummet. Centralen är mindre, och antalet grupper hamnar oftast kring tio. Två elektriker brukar klara grovinstallationen på några dagar.
• Tvåa: ett rum till, och med det ytterligare en grupp för belysning och uttag. Centralen behöver fler moduler och dragningarna från hallen blir längre.
• Trea: grupperna delas upp efter rum och zoner. En större central är regel, och vid högre effektbehov blir huvudsäkringen en fråga.
• Fyra och femma: många grupper, ofta två badrum, ett större kök och data till flera rum. Jobbet tar längre tid och kräver en detaljerad plan för att hålla ordning.

Den lilla lägenheten har en särskild egenhet: köket står för en stor del av både förbrukningen och antalet uttag. Spis, ugn, diskmaskin, kylskåp, mikrovågsugn, vattenkokare och ofta tvättmaskin samsas på några få meter. Därför ska du inte snåla med separata grupper till köket bara för att lägenheten är liten. Har du kokvrå i rummet behöver du tänka igenom var köksinredningen och var sängen eller soffan ska stå, eftersom samma vägg ofta får tjäna båda.

Om du tvekar mellan den här posten och tvåan är det antalet boningsrum som avgör. En "1 rok" med separat kök är fortfarande en etta. Köket räknas inte som rum, även om det får några extra uttag.

Lägenheten och föreningen

I ett flerbostadshus är inte allt ditt. Mätarskåp eller centraler i trapphuset, stigarledningen och huvudsäkringen före mätaren tillhör oftast fastigheten eller elnätsbolaget och är plomberade. I en bostadsrätt är det klokt att höra av sig till styrelsen eller förvaltaren innan arbetet börjar. Då får du veta vem som kan bryta strömmen till lägenheten, vilka tider som gäller för bullriga arbeten och var byggavfallet ska ta vägen. Behöver du en större huvudsäkring, till exempel för induktionshäll och varmvattenberedare samtidigt, ordnar elektrikern det tillsammans med föreningen och elnätsbolaget. Det är inget du gör själv.

Vad som ska vara klart i lägenheten

Lägenheten bör vara tömd, med ordnad tillgång för hantverkarna och tillfällig ström för verktyg. Den ordnar elektrikern oftast själv med ett byggströmsuttag vid centralen. Det är bra att veta var vattenledningar och eventuella gasledningar går, så att ingen borrar i dem. Känner du gaslukt: lämna lägenheten, tänd inga lampor, slå inte på några apparater och ring 112.

Själva elarbetet är inget för dig som lekman. Men du kan göra planeringen, och det är den som avgör om resultatet blir bra. Det händer ofta att elektrikern kommer till en tom lägenhet och ägaren bestämmer uttagens placering direkt på väggen. Det går, men det blir bättre med en enkel plan.

1. Rita en enkel skiss av varje rum med mått och fönster.
2. Bestäm köksinredningen med köksleverantören: bänkskivans höjd och var spis, ugn, diskmaskin och kyl ska stå.
3. Placera säng, soffa, tv och arbetsplats i skissen.
4. Bestäm om tvättmaskinen ska stå i badrummet eller i köket.
5. Markera taklampor och eventuell belysning under köksskåpen, vid spegeln eller i hallen.
6. Kontrollera åt vilket håll dörrarna öppnas, så att strömbrytarna inte hamnar bakom dörrbladet.
7. Skriv upp om du vill ha nätverkskabel till tv och router, ringklocka eller porttelefon.
8. Märk ut önskade lägen på väggen med tejp och gå igenom dem med elektrikern innan han eller hon börjar fräsa.

Ett uttag som hamnar bakom ett skåp eller en ugnsanslutning på fel sida är svårt att flytta i efterhand och kräver ingrepp i nyspacklad vägg.

Den gamla elen kopplas bort

Elektrikern bryter först strömmen till lägenheten och kontrollerar att ledningarna är spänningslösa. Den gamla centralen, uttag, strömbrytare och lampor demonteras. Gammal tråd dras ur rören eller kopplas bort och lämnas i väggen. Det viktiga är att ingen gammal ledning förblir ansluten och av misstag används senare.

Dragningar, spår och dosor

Dragningar görs lodrätt och vågrätt, aldrig snett. Det handlar om säkerhet: den som senare borrar för en hylla ska kunna gissa var ledningen går. Vågräta dragningar läggs oftast en bit under taket eller strax ovanför golvet, lodräta ovanför och under dosorna. Spår fräses med en spårfräs med dammsugare, dosor borras med hålsåg och fästs med gips eller lim. Höjden på uttag och strömbrytare bestäms i förväg och hålls lika i hela lägenheten.

Betonghus eller äldre stenhus

I ett äldre stenhus med murade väggar går det relativt fritt att fräsa, men bärande väggar och valv över dörrar kräver försiktighet. I betonghus är läget ett annat. Bärande betongväggar ska man inte fräsa djupt i, särskilt inte vågrätt, eftersom konstruktionen försvagas och armeringen ligger där. Elektrikern väljer därför andra vägar:

• befintliga ingjutna rör: i många betonghus finns rör i väggar och bjälklag, och ny tråd kan ofta dras i dem med dragfjäder om rören är hela och inte har för många böjar,
• golvet: läggs nytt golv kan ledningar i skyddsrör gå under det och upp en kort bit i väggen,
• mellanväggar: icke bärande väggar av lättbetong eller gips är lättare att fräsa i,
• försättsväggar och undertak: i badrum och ovanför köksbänken kan ledningar gömmas bakom gips,
• kanal: där inget annat går hjälper en utanpåliggande kanal, även om den inte är snygg.

Byggs badrummet om helt planeras elen tillsammans med nya väggar och rördragningar.

Ledningar och gruppcentral

Ledningar med 1,5 mm² kopparledare används oftast för belysning och vanliga uttag på mindre säkringar, 2,5 mm² för grupper som ska tåla mer. Spis eller häll har som regel en egen, oftast trefasig, anslutning. Tvättmaskin, diskmaskin, ugn och varmvattenberedare får egna grupper. I badrummet gäller zoner runt badkar och dusch där uttag och strömbrytare inte får sitta. Reglerna finns i de svenska elinstallationsreglerna, som bygger på standarder i SS-EN- och IEC-serien och som elektrikern känner till.

Gruppcentralen sitter oftast i hallen där den gamla satt, eftersom matningen kommer in där. En ny central med tillräckligt många moduler och lite reserv sätts upp. Där placeras säkringar för varje grupp och jordfelsbrytare, för uttagsgrupper normalt med 30 mA. Beroende på läget kan även överspänningsskydd läggas till. Fotografera gärna alla väggar innan spåren lagas, så vet du senare var ledningarna går.

Slutmontage

När spackel, kakel och målning är klara kommer elektrikern tillbaka. Uttag, strömbrytare och ramar monteras, anslutningar för lampor, spis och beredare kopplas, och centralen kopplas in och märks. Armaturer monteras enligt överenskommelse: ibland ingår de, ibland förbereds bara en kopplingsplint i taket så att du hänger lamporna själv.

Mätning och dokumentation

Till sist mäts installationen: isolationsresistans, impedans, jordfelsbrytarens funktion och att skyddsledaren är rätt ansluten. Elektrikern gör egenkontroll och lämnar över dokumentation med mätprotokoll. Den har du nytta av vid försäljning av lägenheten och om du någon gång behöver hantera en skada med försäkringsbolaget.

Även i lägenheter av samma storlek kan arbetet ta olika lång tid. Det går lättare när:

• lägenheten är tom och redo för grovarbeten,
• det finns en köksplan och en möbleringsplan,
• nytt golv och spackling görs samtidigt, så att spåren inte stör,
• väggarna är lätta att fräsa i eller har hela ingjutna rör,
• matningen från trapphuset är i gott skick och inte behöver bytas.

Arbetet blir längre och krångligare vid:

• en lägenhet där någon bor kvar eller som är full av saker,
• bärande betongväggar utan användbara rör, där andra vägar måste hittas,
• färdigt kakel eller nyputsade ytor som ska sparas,
• ändringar i sista stund, när dosor flyttas efter att spåren redan är frästa,
• en skadad eller för klen matning till lägenheten som måste lösas med fastigheten,
• många specialönskemål: flera belysningsgrupper, LED-list, data till varje vägg.

Elektrikern hör hemma i början av renoveringen. En vanlig ordning i en etta: rivning, grovinstallation el, rörmokarens dragningar för vatten och avlopp, nya väggar och undertak, spackling, golv och plattsättning, målning, slutmontage el, köksmontering och till sist slutkontroll.

Tänk på detta vid samordningen:

• rörmokaren: dosor vid tvättmaskin och beredare måste stämma med vattenanslutningarna,
• plattsättaren: i badrummet ska en certifierad plattsättare, till exempel enligt GVK eller Säker Vatten, sköta tätskiktet, och genomföringar för el i våtzon måste samordnas så att tätskiktet inte skadas; dosor i kakel placeras helst så att de hamnar i en fog eller mitt på en platta,
• köksleverantören: bänkskivans höjd och vitvarornas placering styr uttagen,
• snickaren: ledningar till undertak och försättsväggar måste vara dragna innan väggarna stängs.

Grovinstallationen i en etta tar oftast två till fyra arbetsdagar för två elektriker, beroende på väggmaterial och omfattning. Mellan grovinstallation och slutmontage går tid åt till spackel, kakel och målning, ofta flera veckor. Slutmontaget med mätning tar oftast en dag. Spåren lagas först när dragningarna är kontrollerade, och gipslagningen behöver enligt tillverkaren några timmar till ett dygn innan man kan arbeta vidare.

• För få uttag vid köksbänken: efter ett år lagas maten med en förlängningssladd över bänken. I ett litet kök behövs uttag ovanför bänken på flera ställen.
• Allt på en grupp: när ugn, vattenkokare och tvättmaskin går samtidigt löser säkringen ut. Egna grupper för stora apparater förebygger det.
• Gammalt och nytt blandas: om ny ledning skarvas på gammal, ojordad eller sliten tråd blir skarven en svag punkt som kan bli varm. Vid ett helt byte kopplas den gamla elen bort helt.
• Ingen jordfelsbrytare: allt fungerar, men skyddet mot elolycka saknas. Mätningen visar det.
• Uttag bakom skåp: en dosa som hamnar bakom en skåpsida eller kylen går inte att använda. Utan köksplan händer det lätt.
• Strömbrytare bakom dörren: öppnas dörren mot brytaren får du leta bakom dörrbladet.
• Omärkt central: om ett år vet ingen vilken säkring som hör till badrummet. Märkning av grupperna ska ingå i överlämningen.
• Inga foton: när hyllan ska upp borrar någon i en ledning. Foton på dragningarna före lagning kostar nästan ingen möda.

Varför syns vissa fel först senare? En ny installation lyser och fungerar vid första anblick. Svagheterna visar sig vid verklig belastning, till exempel en vintervardag när element, ugn och tvättmaskin går samtidigt.

Be elektrikern visa centralen och gå igenom lägenheten rum för rum. Tryck på jordfelsbrytarens testknapp, den ska lösa ut direkt. Tänd alla lampor och prova alla strömbrytare. Uttagen kan du prova med en vanlig apparat eller en enkel uttagsprovare. Öppna inget i installationen, det är elektrikerns jobb.

• dokumentation med egenkontroll och mätprotokoll är överlämnad,
• alla grupper i centralen är märkta och märkningen stämmer,
• jordfelsbrytaren löser ut på testknappen,
• alla uttag och strömbrytare sitter fast, rakt och på överenskommen höjd,
• varje lampa kan tändas från alla överenskomna ställen,
• spis, ugn, diskmaskin, tvättmaskin och beredare har egna anslutningar,
• i badrummet finns inga uttag eller strömbrytare i otillåtna zoner,
• gammal tråd som inte används är bortkopplad och isolerad,
• du har foton av dragningarna före lagning,
• nätverks- och antennkablar är avslutade och märkta,
• runt dosor och central är det lagat och rent.