Elinstallation i tvåa: montage och slutmontering

Jobbet sker i två omgångar, och mellan dem jobbar andra hantverkare under några veckor. Första omgången är montaget, som elektriker brukar kalla grovinstallation. Då fräses spår och hål för dosor, rör och kablar läggs in, dosor och elcentral sätts på plats och matningen från mätarskåpet i trapphuset kopplas fram. Sedan kommer snickare, plattsättare och målare. Andra omgången är slutmonteringen: uttag, strömbrytare, takuttag, säkringar och jordfelsbrytare i centralen monteras, grupperna spänningssätts och provas.

En typisk tvåa består av vardagsrum, ofta öppet mot köket eller med en kokvrå, ett sovrum, badrum, ibland separat toalett, hall och kanske balkong. Totalt handlar det om några tiotal punkter: uttag, strömbrytare, ljuspunkter och egna matningar till spis, diskmaskin och tvättmaskin. I centralen hamnar normalt ungefär 12 till 18 grupper, beroende främst på hur köket är utrustat och om badrummet får elektrisk golvvärme.

Kontrollera noga vad paketet innehåller innan du skriver på. Oklarheter uppstår oftast kring tre saker: om mätningar och dokumentation av egenkontrollen ingår, vem som köper uttag och strömbrytare (ett enkelt standardsortiment och en designserie skiljer sig mycket) och om demontering av den gamla installationen och igenspackling av spåren ingår. Igenspacklingen gör elektrikern ibland själv, ibland lämnas den till snickaren eller målaren.

Genomgång och placering av punkterna

En erfaren elektriker går först igenom lägenheten tillsammans med dig och ritar direkt på väggarna. Var ska sängen, soffan, tv:n, skrivbordet och köksinredningen stå? Elektrikern kontrollerar också vilken matning som kommer från trapphuset, hur stor huvudsäkringen är och om lägenheten har trefas, vilket de flesta svenska lägenheter med elspis har. Utifrån det blir det ett gruppschema och en enkel ritning med punkterna utmärkta. I en tvåa behövs sällan någon omfattande projektering, men en tydlig ritning sparar många missförstånd.

Demontering av den gamla installationen

I äldre hus ligger ledningarna ofta i stålrör eller äldre plaströr inne i väggarna. Ibland kan rören återanvändas och nya ledare dras i dem, så kallad omtrådning, vilket sparar mycket spårande. I betonghus från 60- och 70-talen ligger rören ofta ingjutna, och om de är hela och har rimlig dimension kan de vara guld värda. Ledningar som inte används kopplas bort i centralen och lämnas spänningslösa. Det viktiga är att ingen bortglömd ledare står kvar under spänning, därför kopplas allt bort och märks upp i centralen.

Spår och dosor

Spår fräses med en spårfräs kopplad till dammsugare, dosorna borras med hålsåg. I betong går det långsamt och låter mycket, i lättbetong och tegel går det fortare. Spåren bör ligga i installationszoner: vågrätt ungefär 30 cm under taket eller över golvet, lodrätt ungefär 10 till 20 cm från hörn, dörrar och fönster. Då kan även den som borrar om tio år gissa var kablarna går. I bärande betongväggar får man inte fräsa djupa eller långa vågräta spår, det försvagar konstruktionen.

Ett vanligt alternativ i betong är att dra delar av installationen utanpå i vita kanaler eller att bygga in den i gipsväggar och sänkta tak. Det går snabbare och dammar mindre, men syns mer. Bestäm tidigt vilken lösning du vill ha i vilket rum.

Rör, kablar och elcentral

I Sverige dras ledningarna oftast i flexibla installationsrör, VP-rör, som läggs i spåren och fästs med spackel eller clips. Fördelen är att ledarna kan bytas eller kompletteras senare utan att väggen öppnas igen. Vid varje dosa lämnas en reserv så att det blir lätt att koppla. I hallen monteras en ny lägenhetscentral, oftast infälld i väggen. Matningen från mätarskåpet i trapphuset byts ofta samtidigt, eftersom den gamla kan vara klen eller i dåligt skick.

Slutmontering, spänningssättning och mätning

När målning och plattsättning är klara kommer elektrikerna tillbaka. De monterar apparaterna, kopplar centralen, märker grupperna och spänningssätter dem en i taget. Därefter mäts installationen: isolationsresistans, kontinuitet i skyddsledarna, impedans och utlösning av jordfelsbrytarna. Resultatet dokumenteras i ett mätprotokoll och i egenkontrollen. Spara dokumenten, de efterfrågas ofta vid försäkringsärenden och när lägenheten säljs.

Hur lång tid det tar

Grovinstallationen i en tvåa tar för två elektriker normalt 4 till 7 arbetsdagar, i betong snarare i den övre delen. Slutmontering och mätning tar oftast 1 till 2 dagar. Mellan omgångarna väntar man på igenspackling, eventuella gipsväggar, plattsättning och målning. Spacklet i spåren torkar på ungefär en dag till några dagar beroende på tjocklek, flytspackel och tätskikt i badrummet tar längre tid.

Beslut som är svåra att ändra i efterhand

• Köksritningen. Utan ritning vet elektrikern inte var ugn, häll, diskmaskin, kyl och fläkt hamnar. Spisen behöver en egen trefasmatning, och uttagen ovanför bänkskivan ska sitta mellan skåpen, inte bakom dem.
• Möblering i rummen. Ska vardagsrummet också vara hemmakontor, eller sovrummet delas med ett barn, behövs fler uttag och strömbrytarna kan behöva sitta på andra ställen.
• Badrummet. Var tvättmaskin, torktumlare, spegel med belysning, handdukstork och eventuell elektrisk golvvärme ska sitta.
• Data och tv. Vill du ha nätverkskabel i sovrummet eller vid tv:n läggs rören för data samtidigt som elrören. Många bostadsrättsföreningar har redan ett mediauttag i hallen som det är smart att utgå från.
• Belysning. Spotlights i sänkt tak, LED-list i köket, trappkoppling i hallen så att ljuset kan tändas från två ställen. Allt detta måste vara bestämt innan rören läggs.

Föreningen och grannarna

Prata med styrelsen i bostadsrättsföreningen innan du börjar. Mätarskåpet i trapphuset och stigarledningen hör till fastigheten, så elektrikern behöver veta hur man kommer åt dem och när strömmen till lägenheten kan brytas. En ändring av huvudsäkringen går via ditt elnätsföretag, och det brukar elektrikern ta hand om. Följ föreningens ordningsregler för när bullriga arbeten får utföras, och sätt gärna upp en lapp i trapphuset om när fräsningen pågår.

Gas i lägenheten

I vissa äldre lägenheter, framför allt i Stockholm och Göteborg, finns fortfarande gasspis. Då måste elektrikerna veta var gasledningen går. Känner du gaslukt under arbetet: tänd eller släck ingenting, öppna fönstren, lämna lägenheten och ring 112.

Ledare och kablar

I dag används enbart kopparledare. Belysningsgrupper dras normalt med 1,5 mm², uttagsgrupper med 2,5 mm² och spisen med fem ledare 2,5 mm², eller grövre om tillverkaren kräver det. Ledarna dras antingen som enkelledare i rör eller som kabel där det är lämpligare. Gamla ledningar med tyg- eller gummiisolering ska inte blandas med de nya i samma dosa. Isoleringen blir spröd med åren och kan spricka när den rubbas. Om någon del av den gamla installationen ändå behålls, ska elektrikern bedöma den särskilt.

Skydd i centralen

• Jordfelsbrytare med 30 mA utlösningsström skyddar människor mot elchock. I en ny installation ska uttagsgrupper och våtrum skyddas av jordfelsbrytare.
• Kombinerade jordfelsbrytare och dvärgbrytare för varje viktig grupp. Om tvättmaskinen får ett fel slår bara den gruppen ifrån, inte hela lägenheten. De är dyrare men brukar vara värda det åtminstone för kök och badrum.
• Överspänningsskydd skyddar elektroniken mot spänningstoppar från nätet. Hur mycket nytta det gör beror delvis på skyddet i fastigheten, fråga elektrikern.

Dosor och apparater

I betong och tegel används vanliga infällda dosor, i gipsväggar dosor med vingar som klämmer fast i skivan. Planerar du flera uttag bredvid eller under varandra måste dosorna borras med exakt avstånd, annars passar inte flerfacksramen. Apparaterna skiljer sig främst i utseende och mekanikens livslängd. En enkel strömbrytare kan börja kärva efter några år, en bättre håller i årtionden.

Smart styrning

Funderar du på att styra belysning eller persienner med app eller röst, bestäm dig innan grovinstallationen. Vissa system kräver djupare dosor eller en nolledare i strömbrytardosan. Att dra fram en nolla i efterhand betyder ofta att väggen måste öppnas igen, även om VP-rör gör det enklare.

I NUMIQ:s prislista finns separata paket för elinstallation beroende på antal rum. Skillnaden ligger inte bara i ytan, det handlar om antal grupper, centralens storlek och tid på plats.

• Etta: ett boningsrum, ofta med kokvrå eller litet kök, och färre grupper. Centralen blir mindre och arbetet går fortare. Passar även för en etta med sovalkov.
• Tvåa, alltså den här sidan: ett separat sovrum och nästan alltid ett fullstort kök. Här handlar mycket om att fördela grupperna mellan vardagsrum med kök och sovrum, att få trappkopplad belysning i hallen och tillräckligt med uttag för hemmakontor.
• Trea: ytterligare ett rum, längre hall och ofta både badrum och separat toalett. Märkbart fler grupper, centralen behöver ofta ännu en rad och arbetet tar längre tid.
• Fyra och femma: vanligare i nyproduktion och stora stadslägenheter. Där tillkommer ofta flera våtrum, golvvärme i flera rum och en mer detaljerad planering.

Det speciella med en tvåa är att nästan allt som finns i en stor lägenhet ryms på liten yta: fullt kök, badrum med tvättmaskin, arbetsplats och sovrum. Samtidigt ska centralen få plats i en ofta smal hall, gärna där den inte krockar med kapphylla eller garderob. Har du en tvåa med stort vardagsrum som ska delas med en vägg, eller vill du göra om den till en liten trea, prata med elektrikern. Omfattningen hamnar då närmare paketet för trea.

Det här underlättar

• tom lägenhet utan möbler, med kakel och golv redan rivna,
• väggar av tegel, lättbetong eller gips, där spår går snabbt att fräsa,
• befintliga rör som går att återanvända,
• färdig köksritning och tydlig möblering,
• tillgång till mätarskåpet och kontakt med styrelsen i förväg.

Det här försvårar

• hård betong där spårfräsen går långsamt och klingorna slits snabbt,
• byte av installation i en bebodd lägenhet där möbler måste flyttas och allt täckas mot damm,
• ändrade placeringar under arbetets gång, som kräver nya spår på redan spacklade ytor,
• gammal och klen stigarledning som måste lösas tillsammans med föreningen,
• sänkta tak, spotlights och LED-list som ger fler punkter och mer tid.

Samordning med andra hantverkare

Elektrikern kommer efter rivningen och ofta samtidigt som rörmokaren drar vatten och avlopp. De behöver prata ihop sig om dragningarna, så att kablar inte korsar rör i onödan och så att uttaget för tvättmaskinen inte hamnar precis vid avloppet. Därefter kommer igenspackling, eventuella gipsväggar, tätskikt och plattsättning i badrummet, och sist målning. I badrummet är det klokt att anlita en certifierad plattsättare enligt branschreglerna för våtrum, och genomföringar i tätskiktet ska utföras enligt tillverkarens anvisningar. Slutmonteringen görs efter målningen, annars blir apparaterna nedsmutsade. Se till att plattsättaren skär hålen precis runt dosorna och att dosorna inte hamnar för djupt bakom kaklet.

• För få uttag. Det är vanligt att det efter ett år ligger grenuttag överallt i vardagsrummet. Räkna med fler uttag vid tv och skrivbord än du tror att du behöver.
• Allt på samma grupp. Vattenkokare, mikro och kaffebryggare på samma säkring betyder att det slår ifrån mitt i matlagningen.
• Spår utanför zonerna. Sneda och slumpvisa spår märks först när någon borrar genom en kabel för att sätta upp en hylla.
• Bristande potentialutjämning i badrummet. Syns inte, men är en säkerhetsrisk om en apparat går sönder. Den ska kontrolleras vid mätningen.
• Omärkt central. Vid ett fel vet ingen vilken säkring som bryter vad. Varje grupp ska ha en läsbar märkning.
• Dåliga anslutningar i dosor. Klämmor som inte dragits åt ordentligt blir varma. Det märks som blinkande ljus, brandlukt eller missfärgade uttag.
• Slutmontering före målning. Färg på strömbrytare och ramar går sällan att få bort, de måste bytas.

Själva elinstallationen får bara utföras av en behörig elektriker, och du ska aldrig själv öppna dosor eller centralen. Däremot kan du göra en hel del som sparar tid för elektrikerna och gör resultatet bättre. Tänk på att ROT-avdraget gäller arbetskostnaden för den del som utförs av företaget, kontrollera villkoren hos Skatteverket.

1. Töm rummen på möbler och lösa föremål, eller samla dem mitt i rummet under plast.
2. Skydda golv som ska vara kvar med kraftig täckpapp och tejpa skarvarna.
3. Ta foton av alla väggar innan arbetet börjar, och gör om det efter grovinstallationen innan spåren spacklas igen.
4. Markera med maskeringstejp på väggarna var säng, soffa, tv och skrivbord ska stå.
5. Skriv ut köksritningen med måtten för spis, diskmaskin, kyl och fläkt och sätt upp den i köket.
6. Lista önskemål om extra uttag, trappkoppling och smart styrning så att allt finns med på ritningen.
7. Bär ut rivningsmassor och städa ytorna mellan arbetsomgångarna enligt överenskommelse.

Ta dig tid vid mottagandet och gå igenom lägenheten rum för rum tillsammans med elektrikern. Tänd varje lampa, anslut en enkel apparat eller provare i varje uttag och tryck på testknappen på jordfelsbrytarna.

• mätprotokoll och dokumentation av egenkontrollen är överlämnade och utan anmärkningar,
• varje säkring och jordfelsbrytare i centralen har tydlig märkning,
• gruppschemat finns i lägenheten, helst även en skiss över dragningarna,
• alla uttag har spänning och sitter rakt, utan glipor under ramen,
• strömbrytarna styr rätt lampor och trappkopplingen i hallen fungerar från båda ställena,
• jordfelsbrytarna löser ut när testknappen trycks in,
• matningar till spis, ugn, diskmaskin och tvättmaskin sitter enligt köksritningen,
• badrummet har potentialutjämning och uttagen sitter utanför zonerna vid badkar och dusch,
• inga lösa ledare utan lock eller klämma finns kvar,
• det är städat och rivningsmassor bortforslade enligt överenskommelse.