Elinstallation i femrumslägenhet: montage och komplettering

Ett paketpris betyder att jobbet prissätts för hela lägenheten, inte per uttag. För att det ska fungera behöver både du och elfirman veta exakt vad som ingår och vad som inte gör det. I en femrumslägenhet är det viktigare än i en etta, eftersom antalet punkter kan skilja mycket mellan två lika stora lägenheter.

Grovinstallation (montage)

• Utmärkning av dragningar och dosornas lägen på väggarna enligt den överenskomna planen
• Spårning av väggar och borrning av hål för dosor
• Montering av apparatdosor, kopplingsdosor och vid behov centraldosor
• Rör och ledningar för belysnings- och uttagsgrupper, kök, badrum och egna grupper till större apparater
• Montering och inkoppling av ny lägenhetscentral
• Anslutning till matningen från mätarskåpet i trapphuset, om det ingår i den överenskomna omfattningen
• Skyddsutjämning i badrummen där det behövs

Komplettering

Kompletteringen görs först när spackling, målning och plattsättning är klara. Elektrikern monterar uttag, strömbrytare och dimrar, kopplar in anslutningsdon för armaturer, fyller centralen med säkringar och jordfelsbrytare och provar hela installationen. Det är då det märks om grovinstallationen gjordes noggrant: en dosa som sitter för djupt eller snett är svår att rätta till i det här skedet.

Vad som oftast inte ingår

Ofta hanteras följande separat: igenspackling av spår, montering av armaturer (särskilt takkronor och LED-list), svagström som data, tv, porttelefon och larm, smarta hem-system, byte av stigarledningar i huset och höjning av huvudsäkringen hos elnätsbolaget. Uttag och strömbrytare väljer kunden ofta själv, så bestäm i förväg om elektrikern levererar dem eller om du gör det. Fråga också uttryckligen hur provning och protokoll redovisas och vad som ingår i dokumentationen.

I prislistan finns samma jobb för etta, tvåa, trea och fyra, var och en på en egen sida. Principen är densamma, men med storleken ändras inte bara antalet uttag. Hela upplägget av installationen ändras också.

• Etta och tvåa: få grupper, en liten central, ett jobb för en eller två elektriker under några dagar. Kök och badrum är de enda krävande delarna.
• Trea: den typiska lägenheten i ett flerbostadshus. Fler grupper och en större central, men upplägget är fortfarande enkelt.
• Fyra: ofta badrum plus separat toalett med handfat, fler apparater och längre dragningar.
• Femma: störst omfattning. Ofta två badrum, ett stort kök med induktionshäll, arbetsrum med många uttag, klädkammare och ibland luftvärmepump eller kyla i flera rum. Grupperna blir så många att fördelningen på jordfelsbrytare måste tänkas igenom.

Så här märks skillnaden i praktiken i en femrumslägenhet:

• Längre ledningar: från centralen till det rum som ligger längst bort kan det vara en lång sträcka. Till effektkrävande apparater behöver elektrikern ta hänsyn till spänningsfall och välja rätt area.
• Fler jordfelsbrytare: om hela lägenheten hänger på en enda jordfelsbrytare slår ett enda fel ut allt. Grupperna delas därför upp på flera jordfelsbrytare, eller så används personskyddsautomater (jordfelsbrytare och dvärgbrytare i ett) för viktiga grupper.
• Abonnerad effekt: en stor lägenhet med induktionshäll, ugn, två badrum med golvvärme och kanske kyla kan slå i taket för huvudsäkringen. Ibland behöver säkringen höjas.
• Större arbetslag: till grovinstallationen kommer ofta flera elektriker samtidigt, annars skulle jobbet hålla upp övriga hantverkare i veckor.
• Större risk för fel i planen: i fem rum glömmer man lätt ett uttag vid sängen eller en strömbrytare vid den andra ingången till vardagsrummet.

Stora lägenheter i Sverige finns ofta i två helt olika typer av hus. I äldre stenhus från sekelskiftet är det högt i tak, tjocka tegelväggar, träbjälklag och ibland stuckatur som ingen vill röra. I nyare hus med betongstomme är väggarna hårda och spårning i bärande väggar begränsad. Båda typerna kräver sina egna lösningar för dragningar i tak och väggar.

Plan för uttag och belysning

Mest värde ger en plan som finns innan någon börjar spåra. Det räcker med en planritning med möblerna inritade: var sängen, skrivbordet, tv:n, köksinredningen, tvättmaskinen och torktumlaren hamnar. Först därefter ritar du in uttag och strömbrytare. Varför? Ett uttag bakom en garderob gör ingen nytta, och en strömbrytare bakom en öppen dörr hittar ingen. Be köksleverantören om en ritning med vitvarornas placering, annars får dosorna ofta flyttas.

Samordning med styrelsen

I en bostadsrättsförening är du inte ensam. Matningen till lägenheten kommer från gemensamma utrymmen, mätaren tillhör elnätsbolaget och vissa väggar kan vara bärande. Kontakta styrelsen i god tid, boka när matningen kan brytas och se till att elektrikern får tillgång till mätarskåpet i trapphuset. Många föreningar har egna regler för bullrande arbete och för hur byggavfall ska hanteras. Be också om husets ritningar, så att du vet vilka väggar som är bärande.

Elnätsbolaget

Planerar du ett högre effektuttag, till exempel för induktionshäll, golvvärme i två badrum eller kyla i flera rum, beställs en ändring av huvudsäkringen hos elnätsbolaget i ditt område. Det tar en tid, så ta hand om det parallellt med planeringen och inte när allt annat är klart.

Lägenhetens skick

Lägenheten bör vara tom, gamla kakel och lös puts borttagna där spåren ska dras, och mellanväggar som rivs eller byggs ska vara klara. Elektrikern måste veta var de slutliga väggarna står, annars ritar hen dragningarna i blindo. Byggström till verktygen ska ordnas, till exempel en byggcentral eller en överenskommen tillfällig grupp.

1. Den gamla installationen kopplas bort och demonteras. Gamla ledningar i rör dras normalt ur. Där det inte går lämnas de bortkopplade i väggen. Det viktiga är att ingenting ligger kvar under spänning.
2. Elektrikern går igenom lägenheten med dig och markerar alla dosor och dragningar på väggarna. I en femrumslägenhet kan det ta en hel dag, och den dagen lönar sig.
3. Spårning och borrning för dosor. En spårfräs med dammsugare minskar dammet betydligt. Spåren dras lodrätt och vågrätt i överenskomna zoner, aldrig snett över väggen.
4. Dosorna sätts fast med gips eller snabbhärdande bruk. De ska sitta i nivå med den färdiga väggytan, alltså med hänsyn till spackel, puts eller kakel.
5. Rör och ledningar dras. Varje grupp märks vid centralen så att det senare går att se vad som går vart.
6. Centralen monteras och matningen ansluts. Matningen från trapphuset kopplas in först efter överenskommelse med styrelsen och när den är bruten.
7. Grovinstallationen kontrollmäts och dragningarna fotograferas innan de spacklas igen. Bilderna är ovärderliga senare, när du ska borra i väggen.
8. Spår spacklas igen, väggar målas och badrum kaklas. Det gör andra hantverkare.
9. Komplettering: apparater monteras, centralen fylls med säkringar och skydd, och anslutningsdon för armaturer kopplas in.
10. Slutlig provning och mätning, egenkontroll och överlämning av protokoll.

Samordning med övriga hantverkare

Elektrikern kommer två gånger, och däremellan arbetar andra. Grovinstallationen görs efter rivning och nya mellanväggar men före spackel, flytspackel och plattsättning. Den måste samordnas med rörmokaren, så att ledningar och vattenrör i kök och badrum korsar varandra enligt plan och inte av en slump. Vid golvvärme behöver alla veta var termostat och givare hamnar.

I våtrummen är samordningen med plattsättaren särskilt viktig. Ett certifierat våtrumsföretag (enligt Säker Vatten eller GVK, som branschreglerna brukar kallas) vill veta exakt var dosor och genomföringar sitter, eftersom varje hål i tätskiktet måste tätas med rätt manschett. En dosa som dyker upp sent i en vägg med färdigt tätskikt är ett verkligt problem. Snickaren som bygger undertak behöver veta var spotlights ska sitta innan taket stängs. Målaren bör måla före kompletteringen, annars blir det färgfläckar på ramarna.

Hur lång tid det tar

Grovinstallationen i en femrumslägenhet tar för ett samspelt lag i regel en till två veckor, beroende på väggmaterial och antal punkter. Kompletteringen går fortare, oftast några dagar. Mellan dem går tid åt till spackling, torkning och målning, ofta flera veckor. Gipsen runt dosorna härdar snabbt, men lagningar i spåren behöver torka enligt tillverkarens anvisningar innan nästa spackelskikt läggs på.

Ledningar

I svenska lägenheter dras installationen oftast som kopparledare i rör (VP-rör eller flexibelt rör) i spår eller i väggar, ibland som kabel av typen EKK. Belysningsgrupper har i regel 1,5 mm², uttagsgrupper 2,5 mm². Spisen matas med en egen trefasgrupp till spisuttag eller anslutningsdosa enligt hällens och ugnens tillverkare. Svenska lägenheter har nästan alltid trefas in till lägenheten, så frågan gäller sällan om trefas finns utan om huvudsäkringen räcker. På långa sträckor till effektkrävande apparater kan elektrikern välja större area för att begränsa spänningsfallet.

Elcentral

Till en stor lägenhet väljs en central med flera rader och gott om ledig plats. Reserven lönar sig: om du senare lägger till kyla eller fler grupper slipper du byta skåp. En infälld central ser snyggare ut men kräver en tillräckligt tjock vägg. I en bärande betongvägg är det olämpligt att bila upp en stor öppning, då väljs ett utanpåliggande skåp eller en annan plats.

Skydd

• Jordfelsbrytare 30 mA: skyddar människor vid beröring. I dag är det i regel standard på uttagsgrupper och i badrum, och i en ny installation omfattas oftast hela lägenheten.
• Personskyddsautomat: jordfelsbrytare och dvärgbrytare i ett för en enda grupp. Vid fel löser bara den gruppen ut, inte halva lägenheten. I fem rum är det värt mycket, till exempel för kyl och frys eller datorn i arbetsrummet.
• Överspänningsskydd: skyddar elektronik mot spänningstoppar från nätet. Om det behövs och vilken typ bedömer elektrikern utifrån husets installation.

Dosor och apparater

I gipsväggar används dosor för hålväggar, i tegel och betong vanliga infällda dosor. Djupare dosor gör inkopplingen lättare, särskilt när det finns flera ledningar eller en dimmer i dosan. Mellan billiga och bra apparater är skillnaden främst hållfastheten i plintarna och mekaniken i strömbrytarna. I fem rum blir det många apparater, och en liten besparing per styck brukar senare visa sig som glappande uttag.

Vanliga strömbrytare eller smart installation

Funderar du på smart styrning av belysning och gardiner eller persienner, bestäm dig före grovinstallationen. Vissa system kräver nolledare i varje brytardosa, andra en egen buss eller djupare dosor. I en färdig lägenhet är det svårt att lösa i efterhand.

Arbetsinsatsen i en femrumslägenhet beror inte bara på antalet rum. I två lika stora lägenheter kan jobbet vara mycket olika krävande.

Det här gör jobbet lättare:

• En färdig och överenskommen plan som inte ändras under arbetet
• Tom lägenhet och färdiga mellanväggar
• Installationsväggar och undertak av gips, där ledningar dras utan spårning
• Mellanväggar av tegel eller lättbetong, som är lättare att spåra än betong
• Ett lättåtkomligt mätarskåp och en styrelse som svarar snabbt

Det här gör jobbet svårare:

• Betongväggar, där spårning går långsamt och är begränsad i bärande väggar
• Tak utan undertak, där ledningar till armaturer måste dras i spår i taket eller dolt på annat sätt
• Höga tak med stuckatur i äldre stenhus, där dragningar till takuttag kräver extra försiktighet
• Ändringar under arbetets gång, som betyder nya spår och flyttade dosor
• Många specialpunkter: golvvärme i två badrum, kyla, motoriserade persienner, uttag i köksö
• Sammanslagning av två lägenheter, där två matningar ska hanteras och en mätare eventuellt tas bort

I bärande betongväggar gäller en viktig sak: djupa vågräta spår kan försvaga väggen. Är du osäker på vilka väggar som är bärande, kontrollera det i husets ritningar via styrelsen och fråga vid behov en konstruktör.

• För få uttag i arbetsrum och vid sängar: märks som grenuttag på golvet direkt efter inflyttningen. I en femma händer det oftast i rum som vid planeringen "inte har någon funktion än".
• Dosor för djupt eller för långt ut: ramarna ligger inte an mot väggen och uttagen glappar.
• Allt på en jordfelsbrytare: ett fel i en apparat slår ut hela lägenheten, kylen inräknad.
• Omärkta grupper i centralen: vid ett fel vet ingen vad som ska slås av.
• Sneda dragningar: borren träffar ledningen när någon sätter upp en hylla.
• Underdimensionerad matning till köket: induktionshällen löser ut eller kan inte kopplas in enligt tillverkarens anvisning.
• Bortglömd svagström: datakablar till rummen dras efter målningen i lister på väggen.
• Dosor i våtrum som inte planerats med plattsättaren: genomföringar i tätskiktet blir otäta och fukt kan leta sig in i väggen.
• Inga foton: vid senare ändringar letas dragningarna fram med detektor, med risk för skador.

En påminnelse om säkerhet: elinstallationer i en lägenhet får bara utföras av en behörig elektriker, och installationen ska provas innan den tas i bruk. Därför passar ingen del av själva elarbetet för egen hand. Känner du gaslukt under arbetet, använd inga strömbrytare, lämna lägenheten och ring 112.

Själva elarbetet ska du låta bli, men planeringen kan du göra själv, och i en femrumslägenhet är det där du sparar mest besvär. Så här tar du fram en plan som elektrikern kan arbeta efter.

1. Skaffa en skalenlig planritning från styrelsen eller mäklarunderlaget.
2. Rita in alla möbler och vitvaror i den storlek de verkligen har.
3. Bestäm vad varje rum ska användas till, även de rum som ännu står tomma.
4. Markera uttag vid sängar, skrivbord, tv, soffa och längs köksbänken.
5. Rita in strömbrytare vid varje dörr, på den sida där dörren öppnas bort från väggen.
6. Markera trapp- eller korridorkopplingar där ett rum har två ingångar.
7. Skriv ut effektkrävande apparater: häll, ugn, golvvärme, kyla, torktumlare.
8. Lägg till svagström: data, tv, porttelefon och eventuella smarta styrningar.
9. Gå igenom planen med elektrikern före spårningen och spara den slutliga versionen.
10. Fotografera alla väggar med synliga dragningar innan de spacklas igen.

Avsätt gott om tid vid överlämningen och gå igenom lägenheten rum för rum. Tänd varje lampa, prova varje uttag, gärna med en enkel uttagsprovare, och testa jordfelsbrytarna med testknappen. Be elektrikern förklara centralen.

• Protokoll från provning och egenkontroll är överlämnat och undertecknat
• Alla grupper i centralen är märkta, läsbart och i överensstämmelse med verkligheten
• Varje jordfelsbrytare löser ut när testknappen trycks in
• Alla uttag och strömbrytare sitter fast och rakt, och ramarna ligger an mot väggen
• Varje lampa tänds från de överenskomna ställena, vid trappkoppling från båda
• Matningen till häll och ugn är förberedd enligt tillverkarens krav
• Skyddsutjämning i badrummen är utförd och apparaterna stämmer med zonerna vid badkar och dusch
• Genomföringar i våtrummens tätskikt är utförda i samråd med plattsättaren
• Det finns inga oisolerade ledningsändar eller öppna dosor utan lock
• Du har foton på dragningarna före igenspackling och en uppdaterad relationsritning
• Tillagda eller borttagna punkter är noterade i överlämningsprotokollet