Kapning av marksten 8 till 10 cm tjock

Stenens tjocklek väljs efter belastningen. Sten på 8 cm används oftast på uppfarter och parkeringar för personbilar, 10 cm där det väntas tyngre trafik eller där hjulen ofta vrids på stället, till exempel vid en vändplats. Den som beställer kapning i just den här tjockleken har alltså nästan alltid en körbar yta. Det ändrar synen på kapningen: det handlar inte bara om hur kanten ser ut, utan om huruvida den kapade biten klarar trycket från ett bilhjul.

Tjock sten har en större snittyta. Vid 10 cm går klingan igenom nästan dubbelt så mycket betong som i en sten på 5 cm. Snittet tar längre tid, klingan blir varmare och slits snabbare, och det bildas mer slam och damm. En vanlig vinkelslip med 230 mm klinga har ett skärdjup på ungefär 6 till 7 cm, så en sten på 8 cm går inte att kapa i ett drag. Därför används andra maskiner eller ett annat arbetssätt vid den här tjockleken.

Hur jobbet mäts

I prislistan anges kapningen i löpmeter. Oftast mäts längden på den linje där stenen kapas, alltså till exempel längden på kantstenen som stenarna är kapade mot. Vid sneda snitt, bågar och urtag runt brunnar eller stolpar blir det fler snitt per meter och de tar längre tid. Kom överens med firman i förväg om hur sådana ställen ska mätas, så slipper ni diskussioner vid slutfakturan. Fråga också om arbetet kan omfattas av ROT-avdrag i ditt fall, eftersom det beror på hur arbetet är upplagt och vem som utför det.

Kapning är inget separat moment som görs i slutet. Det sker löpande under läggningen eller direkt efter, innan fogarna sandas och ytan vibreras.

Märka ut snittet

Stenläggaren lägger hela stenar ända ut mot kanten, alltså mot kantsten, vägg eller brunn, så att de sticker ut över kanten. Sedan märks snittlinjen ut på varje sten med penna, krita eller med hjälp av en lina. Vid utmärkningen räknar man av den fog som ska finnas mellan den kapade biten och kantstenen, oftast ungefär 3 till 5 mm. Stenen får inte pressas hårt mot kantstenen, annars trycks den upp eller får en avflisad kant när ytan vibreras.

Kapa på bänksåg eller direkt på ytan

Det finns två vanliga arbetssätt och på större jobb kombineras de ofta.

• Kapning på bänksåg: varje sten lyfts upp, kapas på en stensåg med vattenkylning och läggs tillbaka. Snittet blir exakt och vinkelrätt och ytan hålls ren, men det går långsammare eftersom varje bit hanteras två gånger
• Kapning på ytan: hela stenar läggs ut över kanten, en lina spänns och hela raden kapas i ett svep med en bensindriven motorkap. Linjen blir rak och det går fort, men slammet rinner ut över den lagda stenen och måste spolas bort direkt. Man måste också se upp så att klingan inte skär in i kantstenen

Vid sten på 8 till 10 cm görs kapningen på ytan oftast i två steg: först skär man uppifrån så djupt som maskinen klarar säkert, sedan lyfts biten upp och kapas klart. Alternativet är en maskin med större klinga som går igenom hela tjockleken.

Lägga tillbaka bitarna och rengöra

De kapade bitarna läggs tillbaka, knackas ned med gummiklubba till samma nivå som stenarna runt omkring och fogbredden kontrolleras. Slam och damm spolas bort medan det fortfarande är blött. Först därefter fylls fogarna med fogsand och ytan vibreras med en vibratorplatta med gummimatta.

Hur lång tid det tar

Tiden beror främst på hur många snitt det blir per löpmeter. En rak linje längs en kantsten, när stenen ligger vinkelrätt mot kanten, går relativt fort. Fiskbensmönster i 45 grader, bågar och många urtag runt hinder kan göra att samma längd tar flera gånger så lång tid. Med tjock sten tillkommer dessutom tid för att byta eller kyla klingan och för att rengöra ytan oftare.

Bänksåg med vattenkylning

För exakta snitt som syns används en sten- och plattsåg med diamantklinga, oftast 350 mm eller större. Stenen ligger på ett skjutbord, vatten kyler klingan och snittet blir slätt och vinkelrätt. För en sten på 10 cm krävs en såg med tillräckligt skärdjup. Mindre byggsågar räcker inte alltid till och då måste stenen vändas och kapas från två håll.

Motorkap, bensin eller el

En handhållen motorkap med 300 till 400 mm klinga är stenläggarens vanliga verktyg för kapning direkt på ytan. Med en 350 mm klinga klarar den oftast även en sten på 10 cm, om man kapar långsamt och med vatten. Maskinen är tung, bullrig och kräver vana. Om den förs fel kan klingan nypa fast och maskinen slå bakåt.

Vinkelslip

En stor vinkelslip passar för små justeringar, bågar och urtag runt brunnslock. Hela tjockleken på 8 till 10 cm klarar den däremot inte i ett drag. Man måste skära från två sidor och de två snitten måste mötas exakt, annars blir det ett trappsteg i snittytan.

Stenklyv

För tunnare sten är en stenklyv ett snabbt alternativ. För 8 till 10 cm krävs en tung hydraulisk eller spakdriven klyv, och brottet blir ändå ojämnt med taggig undersida. Den används därför inte för kapningar mot kantsten på körbara ytor, möjligen för att grovkorta bitar som sedan kapas klart med såg.

Klingor

Till betongsten används en segmenterad diamantklinga avsedd för betong. Är stenen gjord med hård ballast, till exempel med frilagd yta eller granitkross, slits klingan snabbare och den bör vara avsedd för hårt material. En slö klinga skär långsamt, blir överhettad, bränner stenens kant och ökar risken för att ett segment lossnar.

I prislistan finns också en egen post för kapning av marksten 4 till 6 cm. Vid första anblick är det samma jobb, men i praktiken skiljer sig de två varianterna en hel del.

• Användning: sten på 4 till 6 cm hör hemma på gångar, uteplatser och ytor där man bara går, sten på 8 till 10 cm på ytor där bilar kör in. Har du en uppfart till garaget gäller det oftast den här posten
• Verktyg: tunnare sten kapas med en stor vinkelslip i ett drag och kan också klyvas, tjock sten kräver såg med större klinga eller snitt från två sidor
• Tid per meter: ett snitt genom en sten på 10 cm tar märkbart längre tid, klingan slits mer och det blir mer slam
• Krav på den kapade biten: på en gång klarar sig en liten bit, under ett bilhjul lossnar en smal kil, spricker eller tippar. Vid tjock sten hålls därför hårdare på en minsta storlek på kapbitarna
• Säkerhet: större maskiner innebär större risk för bakslag, mer buller och mer damm, och jobbet kräver en mer erfaren person
• Vikt: en sten på 10 cm är tung, och att gång på gång lyfta bitar till bänksågen och tillbaka är fysiskt mer krävande

Om båda tjocklekarna finns på samma tomt, till exempel en gång till entrén och en uppfart till grinden, prissätts kapningen oftast efter tjockleken på respektive del. Övergången mellan dem bör avgränsas med en kantsten, så att den tunna stenen inte utsätts för belastning från bilar.

Längden på snitten är inte det enda som avgör hur krävande jobbet är. Två ytor med samma antal löpmeter kan kräva helt olika mycket arbete.

Lättare blir det med

• Raka kantstenar och rätvinkliga former på ytan
• Läggningsmönster vinkelrätt eller parallellt med kanten, så att bara en rad behöver kapas
• Ytans mått anpassade efter stenens modul, så att bitarna vid kanterna blir så stora som möjligt
• Fri åtkomst för sågen samt vatten och el på plats
• Vanlig betongsten utan hård ballast i ytan

Svårare blir det med

• Fiskbensmönster eller diagonal läggning, där varje kantsten blir ett snett snitt
• Bågar, runda kantstenar och rundade hörn
• Många hinder: dagvattenbrunnar, brunnslock, grindstolpar, rännor och trappor
• Sten med frilagd yta, granitkross eller grov struktur, som sliter hårt på klingan och är svår att få ren från slam
• Kapning intill färdig fasad, staket eller fönster som måste skyddas mot slam och damm
• Bostadsområden där man behöver ta hänsyn till grannar och lägga bullriga moment till rimliga tider på dagen

Kapningen ligger mellan förberedelsen av underlaget och den slutliga vibreringen. Är något före den inte klart, måste kapbitarna göras om eller så blir de inte exakta.

• Kantstenarna ska vara satta i betong och ha härdat, annars flyttar de sig vid vibreringen och fogen vid kapbitarna blir bredare
• Dagvattenbrunnar och brunnslock ska sitta på slutlig höjd. Ett urtag runt ett lock som höjs efter kapningen passar inte längre
• Rännor framför garaget bör sättas före läggningen, så att man kan kapa exakt mot deras kant
• Planerar du kablar till grind, belysning eller laddbox ska kabelskyddsrör läggas i underlaget i förväg. Att i efterhand skära upp en färdig yta för en kabel innebär fler snitt och utbytta stenar. Själva elinstallationen får bara göras av en behörig elektriker
• Efter kapningen följer fogsandning och vibrering. Vibratorplattan ska köras först när alla kapbitar är på plats, annars packas kantbitarna inte lika jämnt som resten av ytan

I Sverige är tjälen en viktig faktor. En kapbit som inte ligger stabilt rör sig mer än hela stenar när marken fryser och tinar, och det är ofta vid kanterna som skadorna syns först på våren.

Smala kilar vid kanten

Det vanligaste felet på körbara ytor. En kapbit som bara är några centimeter bred får inget stöd av stenarna runt omkring. Under ett hjul tippar den, spricker eller tappar ett hörn. En tumregel i praktiken är att inte lämna bitar som är mindre än ungefär en tredjedel till hälften av en hel sten. Om en liten bit skulle bli kvar flyttar man den näst sista raden, eller kapar två större bitar i stället för en liten.

Stora glipor fyllda med bruk

När en kapbit blir för kort händer det att glipan mot kantstenen gjuts igen med betong eller bruk. En sådan fyllning spricker, frosten bryter ned den och efter några vintrar finns det en grop vid kanten.

Snett eller taggigt snitt

När två snitt från var sitt håll inte möts, eller när man bryter loss resten efter ett ofullständigt snitt, blir det en utstickande kant på stenens undersida. Stenen ligger då inte an mot sättsanden med hela ytan, den gungar och kan knaka eller klicka när bilen kör över.

Slam på ytan

Cementslam som torkar in på stenen ger grå fläckar och en hinna. På färgad sten och sten med frilagd yta syns det tydligt och är svårt att få bort i efterhand, ofta bara med ett rengöringsmedel för cementrester. Lösningen är enkel: spola bort det direkt medan det är blött.

Bitar som pressats in utan fog

En kapbit som pressats tätt mot kantsten eller grannsten har inget utrymme att röra sig. Vid vibreringen eller vid de första frostnätterna flisas kanten av.

Torrkapning

Betong innehåller kvarts och det fina dammet från kapningen är skadligt att andas in. Torrkapning utan utsug lägger dessutom damm över hela omgivningen, på fönster och på grannarnas bilar. Vatten binder dammet och kyler klingan.

Lägger du stenen själv kan du också klara kapningen, men räkna med att det vid 8 till 10 cm handlar om arbete med en tung maskin. En stor bänksåg med vattenkylning går att hyra på maskinuthyrningen. Den handhållna motorkapen bör du lämna åt någon som har vana. Kapa inte en enda sten utan skyddsutrustning.

1. Ta fram skyddsutrustning: skyddsglasögon eller visir, hörselskydd, andningsskydd FFP3, kraftiga handskar och skor med stålhätta.
2. Ställ sågen på ett plant och stabilt underlag vid sidan av den lagda ytan, anslut vattnet och kontrollera att klingan är avsedd för betong och inte är skadad.
3. Lägg hela stenar ända ut mot kanten så att de sticker ut över kantstenen.
4. Märk ut snittlinjen på varje sten och räkna av en fog på ungefär 3 till 5 mm.
5. Kontrollera att kapbiten inte blir för smal och flytta vid behov den näst sista raden.
6. Numrera stenen, lyft upp den och lägg den på sågbordet så att den ligger an med hela ytan.
7. Kapa långsamt och jämnt utan att pressa klingan, låt sågen göra jobbet.
8. Kontrollera att snittet är vinkelrätt och utan utstickande kant på undersidan.
9. Skölj av slammet från biten och lägg tillbaka den på sin plats.
10. Knacka ned den med gummiklubba till samma nivå som stenarna runt omkring.
11. Spola bort slam och damm från den lagda ytan medan det fortfarande är blött.
12. Fyll fogarna med fogsand när alla kapbitar är på plats och vibrera ytan med en vibratorplatta med gummimatta.

Släpp inte ut slamvattnet i dagvattenbrunnen eller i rabatten. Låt det sedimentera i ett kärl och ta hand om bottensatsen som byggavfall.

Kontrollera kapbitarna både före och efter vibreringen. När fogarna väl är sandade är vissa fel svårare att se.

• Snittlinjen längs kantstenen är rak och följer dess form även i bågar
• Fogen mellan kapbit och kantsten är jämn och ingen sten är inpressad
• Det finns inga smala kilar eller bitar som är tydligt mindre än överenskommet
• Glipor vid kanten är inte fyllda med bruk i stället för sten
• Snittytorna är vinkelräta, utan taggig undersida och utan avflisade kanter
• Urtagen runt brunnar och brunnslock är täta och vattnet rinner mot brunnen
• Kapbitarna gungar inte efter vibreringen och ligger i nivå med omgivande sten
• Det finns inga intorkade slamfläckar på ytan
• Omgivningen är städad och kapbitar och slam är bortforslade
• Snittlängden i löpmeter är överenskommen, inklusive hur bågar och urtag mäts