Läggning av marksten 8 till 10 cm

Tjockleken avgör hur mycket ytan tål. En tjockare sten fördelar hjultrycket bättre ner i grunden. Den tippar mindre när bilen bromsar och svänger, och den ligger plant längre.

• 4 cm: Gångar, trädgårdsstigar och uteplatser, alltså för gående och möjligen en skottkärra eller gräsklippare
• 6 cm: Gårdsplan och ytor runt huset, där en personbil kör över ibland och grunden är bra
• 8 cm: Garageinfart, uppfart och daglig parkering av personbilar
• 10 cm: Ytor där även skåpbilar eller servicefordon kör, företagsgårdar och lastytor

Det händer ofta att någon lägger 4 cm sten även på uppfarten, eftersom bilen "bara står där ibland". Efter några säsonger syns spår i hjulens rader och stenar som har lossnat. Du kan kombinera tunnare sten på gången med tjockare sten på uppfarten. Bestäm i så fall i förväg hur de två delarna ska mötas i höjd.

1. Ytan märks ut med pinnar och snöre, och höjder och fall bestäms. Vattnet ska rinna bort från huset, oftast med en lutning på ungefär 1 till 2 procent.
2. Matjorden tas bort och man schaktar. För en gång gräver man oftast ungefär 20 till 30 cm. För en yta som ska tåla bilar blir det ungefär 30 till 60 cm, beroende på jord och belastning. I tjälfarlig mark som lera och silt behövs ofta mer.
3. Botten i schaktet packas. På lerig eller mjuk mark läggs också en markduk (geotextil).
4. Bärlagret av krossmaterial fylls på i lager, och varje lager packas för sig med vibratorplatta.
5. Kantstöden sätts i betong, med ett stöd av betong på baksidan.
6. Sättlagret av stenmjöl eller sättsand sprids ut och dras av med en rätskiva. Det är oftast 3 till 5 cm tjockt och packas inte innan stenen läggs.
7. Stenen läggs enligt mönstret, kanterna kapas och linjerna kontrolleras.
8. Fogarna fylls med fogsand, ytan packas med en vibratorplatta med gummimatta och fogarna fylls på igen.

På ytor för bilar fungerar mönster där stenarna låser varandra bra, till exempel fiskben. Raka rader i körriktningen glider lättare isär under hjulen.

Varför sjunker en stenlagd yta efter några år? Nästan alltid beror det på grunden och inte på stenen. En tjockare sten räddar inte ett fel i underlaget. I Sverige spelar tjälen dessutom stor roll. Om marken under håller kvar vatten lyfts ytan på vintern och sätter sig ojämnt på våren.

Under en yta för bilar består grunden oftast av de här lagren:

• Bärlager av grövre krossmaterial, för uppfarter oftast ungefär 25 till 40 cm, för gångar räcker mindre
• Avjämningslager av finare krossmaterial som sluter ytan på bärlagret
• Sättlager av stenmjöl eller sättsand som stenen läggs direkt på

Packa i lager och inte hela tjockleken på en gång. En vibratorplatta når bara ner till ett visst djup. Ett för tjockt lager förblir därför mjukt längst ner och sätter sig senare. Till marksten på 8 till 10 cm används också en tyngre platta än till en gång. En väl packad grund fjädrar inte när du går på den, och plattan lämnar inga spår efter sig.

Enklast är en rektangulär yta på plan och fast mark, dit en lastbil med krossmaterial och en minigrävare kommer fram. Mer arbete, och därmed dyrare, blir det med:

• En oregelbunden yta med bågar, trappor och många kapningar
• Tjockare sten, som är tyngre och tar längre tid att kapa med en kraftigare såg
• Lerig eller blöt mark, där man måste gräva djupare och lösa dräneringen
• Dålig åtkomst, när materialet måste bäras eller köras med skottkärra
• Gammal betong eller asfalt som ska rivas och jord som ska köras bort
• Anslutningar till garage, tröskel eller befintlig gång i exakt rätt höjd
• Dräneringsrännor och brunnar

Ta reda på var ledningar i marken går innan någon börjar gräva, särskilt gas, el och vatten. I Sverige görs det oftast via Ledningskollen. Om en gasledning skadas när du gräver: gå till en säker plats och ring 112. Bor du i radhus i en bostadsrättsförening ägs marken ofta av föreningen. Prata då med styrelsen innan du gör om uppfarten.

• För tunn grund, eller jord i stället för krossmaterial
• Hela tjockleken packas på en gång
• Kantstöd saknas eller sitter för grunt, så att kanterna glider isär
• Fel fall, så att vatten blir stående på ytan eller rinner mot huset
• För tjockt eller packat sättlager, så att stenarna inte går att sätta ordentligt
• Små kapbitar vid kanterna som bryts loss under hjulen
• Tunn sten på en yta där bilen parkeras varje dag

En mindre gång eller uteplats av tunnare sten klarar en händig hemmafixare själv. Vibratorplatta och stensåg kan du hyra. En uppfart av sten på 8 till 10 cm lämnar du hellre till ett företag. Schaktning, packning av tjocka lager och exakta höjder kräver maskiner och erfarenhet.

1. Ta reda på var ledningarna i marken går och märka ut ytan med snöre.
2. Gräva bort matjorden och schakta till rätt djup, med fall bort från huset.
3. Packa botten i schaktet.
4. Fylla på krossmaterial i lager och packa varje lager med vibratorplatta.
5. Sätta kantstöden i betong och låta betongen härda.
6. Sprida ut sättlagret och dra av det med en rätskiva längs styrrör, utan att kliva på det.
7. Lägga stenen från en fast kant och löpande kontrollera linjer och planhet.
8. Kapa kanterna med vattenkyld såg, med andningsskydd och skyddsglasögon.
9. Fylla fogarna med sand, packa ytan med en platta med gummimatta och fylla på fogarna igen.

• Inga gropar eller vågor syns när du drar en rätskiva över ytan
• Efter regn rinner vattnet undan och blir inte stående någonstans
• Fallet går bort från huset, garaget och trapporna
• Kantstöden sitter fast, är raka och ligger i linje
• Stenarna rör sig inte och knackar inte när du går på dem
• Fogarna är fyllda och jämna, utan stora glipor
• Kapbitarna vid kanterna är inte för små och inte avbrutna
• Övergången till garage, gång och trösklar är utan kant
• Ytan har inga sprickor och inga avslagna hörn