Tillägg för små plattor och sten upp till 10×10 cm

En stor marksten täcker en ganska stor yta per bit. Med små stenar ser det annorlunda ut: på en kvadratmeter går det åt tiotals, ibland hundratals stenar. Varje sten ska lyftas, sättas, justeras och kontrolleras. Arbetet går därför betydligt långsammare, även om ytan inte ser så stor ut.

Det andra skälet är precisionen. Ett större format förlåter en liten avvikelse, men små stenar döljer ingenting. Om en rad drar iväg lite i början växer felet efter några meter och mönstret blir snett. Stensättaren kontrollerar därför nivå, fogar och radernas riktning hela tiden, inte bara när ytan är klar.

Med natursten tillkommer en sak till: stenarna har inte exakt samma höjd eller form. Varje sten måste knackas ner i bädden så att ovansidan hamnar i nivå med grannarna. Med små stenar är handarbete därför regel.

Arbetsgången liknar vanlig stensättning. Skillnaden ligger mest i tempot och i kontrollen:

• Jord schaktas bort och terrassen jämnas till och packas
• Ett bärlager av grus eller krossmaterial läggs ut och packas, och tjockleken anpassas efter hur ytan ska belastas
• Kantstöd sätts för att hålla kanterna på plats och ge ytan dess linje
• En sättbädd av stenmjöl eller sättsand förbereds, eller cementbruk om ytan ska vara fast
• Stenarna läggs för hand efter snöre och mönster, och varje sten knackas fast med gummiklubba eller hammare
• Fogarna fylls med fogsand, stenmjöl eller fogbruk
• Ytan vibreras eller packas, fogarna fylls på och ytan rengörs

För gångytor brukar bärlagret ligga på ungefär 15 till 30 cm och sättbädden på runt 3 till 5 cm. Den exakta uppbyggnaden beror på marken och på om ytan bara ska gås på eller också köras på. I Sverige spelar tjälen stor roll: på lerig eller frostkänslig mark behövs ofta ett tjockare bärlager, annars kan stenarna lyfta sig under vintern. Om stenarna sätts i betong eller bruk följer man tillverkarens anvisningar och väntar ut härdningstiden innan ytan belastas.

Tillägget blir inte lika stort överallt. Arbetet tar längre tid, och kostar därmed mer, framför allt vid:

• Oregelbunden natursten i stället för jämna betongstenar
• Komplicerade mönster, till exempel bågar, solfjädrar, fjällmönster eller flera färger
• Små och uppbrutna ytor med hörn, trappsteg, brunnar och mycket kapning
• Dåligt eller ofärdigt underlag som först måste rättas till
• Besvärlig åtkomst där materialet inte kan köras fram till ytan

Raka rader, en större sammanhängande yta, ett väl förberett underlag och fri åtkomst gör däremot arbetet mycket enklare. Anlitar du ett företag kan arbetskostnaden i vissa fall ge rätt till ROT-avdrag. Vad som gäller för markarbeten kontrollerar du hos Skatteverket.

Små stenar följer bågar, svaga lutningar och oregelbundna former bra. Därför används de i äldre stadsmiljöer, vid renovering av äldre hus och där ytan ska kännas fin och hantverksmässig. Med ett bra underlag fördelas belastningen på många stenar och ytan håller länge.

Räkna dock med att det blir många fogar. Är de dåligt fyllda spolar vattnet ur dem, smuts samlas och ogräs växer upp. Varje ojämnhet syns dessutom direkt. Och som vanligt med stensättning beror de flesta senare problem på ett underskattat underlag, inte på själva stenarna.

• Dåligt packat underlag, så att det efter en tid blir gropar och spår
• Inget fall, så att vattnet blir stående eller rinner in mot huset (normalt görs ett fall på ungefär 2 % bort från byggnaden)
• Mönstret är inte planerat i förväg, så att det blir smala kapbitar längs kanterna
• Ojämna fogar som försämrar både utseende och stabilitet
• Dåligt fyllda fogar, så att stenarna lossnar och börjar röra sig
• Kantstöd saknas eller sitter dåligt, så att stenarna glider isär i kanterna

En kort trädgårdsgång eller en kant runt en rabatt klarar du själv om du har tålamod. För en uppfart eller en stor yta är det klokare att anlita en stensättare, eftersom underlaget där måste bära en bil.

1. Märk ut ytan med pinnar och snöre och markera höjd och fall.
2. Gräv ur till rätt djup och packa botten.
3. Lägg ut grus eller krossmaterial i omgångar och packa varje lager.
4. Sätt kantstöden i betong och låt dem härda.
5. Bred ut sättbädden av stenmjöl och dra av den i nivå med en rätskiva.
6. Lägg stenarna från en fast kant efter snöret och knacka fast varje sten med gummiklubba.
7. Kontrollera nivån med rätskiva och vattenpass efter varje rad.
8. Fyll fogarna med fogsand eller stenmjöl, sopa och packa ytan.
9. Kontrollera fogarna efter några dagar och fyll på där det behövs.

• Ytan är jämn och under en lång rätskiva syns inga tydliga gropar eller stenar som sticker upp
• Ingen sten rör sig eller klickar när du går på den
• Fogarna är jämna och helt fyllda
• Rader och mönster är raka och bågarna mjuka
• Vattnet rinner undan efter regn och blir inte stående i pölar
• Kantstöden sitter stadigt och stenarna ligger tätt an mot dem
• Omgivningen är städad och överblivet material bortforslat