Montering av ledstång i trä

Det som avgör resultatet är noggrann inmätning och rätt infästning. Själva fastskruvningen av profilen går snabbt.

Inmätning och markering av linjen

Snickaren tar först reda på vad väggen består av: massivt tegel, betong, håltegel, lättbetong eller gips på reglar. Valet av fästen beror på det. Sedan markeras ledstångens linje. Ledstången ska följa trappans lutning, så höjden mäts lodrätt från stegets framkant, inte från golvet. I lägenheter och villor brukar ledstången sitta ungefär 900 till 1 000 mm över stegens framkant. Har trappan levererats färdig, följ tillverkarens anvisningar för just den modellen.

Borrning och infästning

I massivt tegel och betong används pluggar av god kvalitet. I håltegel och äldre murverk fungerar kemankare oftast bättre, eftersom de fyller ut hålrummen och greppar runt om. I en gipsvägg måste skruven träffa en regel eller en förstärkning som lagts in bakom gipsen, till exempel en plywoodskiva eller kortlingar. Gipsskivan ensam klarar inte att bära en ledstång.

Konsoler och ledstång på plats

Konsolerna sitter oftast med ungefär 80 till 120 cm mellanrum, tätare om profilen är kraftig. I början och i slutet av ledstången ska det alltid finnas en fast punkt. Ledstången skruvas fast i konsolerna underifrån, så att skruvarna varken syns eller känns mot handen. Till sist formas ändarna, kanterna slipas och ytan görs klar.

När ledstången monteras på ett räcke fästs profilen i stolparna eller i räckets överliggare. Vid vinklar och vilplan skarvas delarna med dymlingar, skruvskarvbeslag eller böjda delar, så att skarven inte känns under handflatan.

Bok, ek och ask är de vanligaste träslagen för ledstänger. Det viktiga är att virket är hårt och ordentligt torkat. Fuktigt trä slår sig och spricker efter monteringen.

• bok är stark, har en jämn och fin ådring och går bra att betsa, därför passar den i de flesta hem,
• ek är hårdare och formstabil, har en tydlig ådring och tål daglig användning väl,
• ask är ljus och seg, och passar fint ihop med konsoler i metall och en enkel, modern inredning.

När det gäller ytan väljer du mellan lack och olja. Lack bildar ett hårt skikt som tål nötning och är lätt att torka av. Om lacken skadas är den däremot svårare att laga snyggt. Olja lyfter fram ådringen och känns varmare mot handen. Ett nött parti kan du slipa lätt och olja in på nytt, men oljan behöver fräschas upp med jämna mellanrum enligt tillverkarens råd. I en trappa där många går passar en hård lack eller en olja som är avsedd för slitna ytor.

Det enklaste fallet är en rak trappa utan vilplan och en massiv vägg av tegel eller betong. Jobbet tar längre tid vid:

• svängda trappor eller trappor med vinklar, där ledstången måste böjas eller skarvas,
• svagt eller ihåligt underlag som kräver kemankare eller extra förstärkning,
• sneda väggar, där konsolerna måste distanseras för att ledstången ska löpa i en rak linje,
• ledstänger över flera våningar eller vilplan med obruten fortsättning,
• specialprofiler som tillverkas på beställning och ytbehandling som görs på plats,
• nedmontering av gammal ledstång och lagning av hålen efter de gamla konsolerna.

Låter du en snickare göra jobbet i din bostad kan arbetskostnaden ofta ge ROT-avdrag. Fråga hantverkaren hur det hanteras på fakturan.

• fäst bara i putsen: konsolen sitter bara i puts eller i gips utan regel och släpper första gången någon tar ett hårt tag,
• fel höjd: sitter ledstången för lågt måste man luta sig fram, sitter den för högt får handen inget naturligt stöd, och det märks mest när man går nedför,
• för få konsoler: ledstången böjer sig mellan dem och skarvarna börjar glappa,
• för lite plats för handen: sitter ledstången för nära väggen skaver fingrarna mot väggen, därför lämnas ungefär fyra till fem centimeter fritt utrymme,
• trä som inte fått acklimatisera sig: en ledstång som kommer direkt från ett kallt lager rör sig när den sitter i ett varmt hem, därför ska den ligga några dagar i rummet innan montering,
• vassa ändar: en rakt avsågad ände fångar ärmar och väskremmar, därför rundas ändarna av eller böjs in mot väggen.

En ledstång på en rak, massiv vägg i en vanlig trappa kan du sätta upp själv om du har borrmaskin, vattenpass och tålamod. Är du osäker på underlaget, är trappan svängd eller hör ledstången till ett bärande räcke, låt en snickare ta jobbet. Det kan gå elkablar i väggen, så kontrollera alltid borrstället med en detektor innan du borrar.

1. Låt ledstången ligga några dagar i rummet där den ska monteras.
2. Mät höjden lodrätt från framkanten på det första och det sista steget och markera båda punkterna på väggen.
3. Dra en rak linje mellan markeringarna med laser eller en rak läkt och vattenpass.
4. Mät ut konsolernas lägen och placera den första och den sista en bit in från ledstångens ändar.
5. Kontrollera borrställena med en detektor för kablar och rör.
6. Borra hålen med ett borr som passar väggmaterialet och rensa dem från damm.
7. Sätt pluggar eller ankare och skruva fast konsolerna utan att dra åt helt.
8. Lägg upp ledstången, kontrollera linjen och höjden vid varje steg och dra sedan åt konsolerna.
9. Skruva fast ledstången i konsolerna underifrån med skruvar av lagom längd, så att de inte går igenom ovansidan.
10. Runda av eller täck ändarna och behandla sågsnitten med samma yta som resten av ledstången.
11. Tryck på ledstången med en vuxens kraft både från sidan och uppifrån och kontrollera att den inte rör sig någonstans.

• ledstången rör sig inte när du trycker hårt åt sidan eller nedåt, och konsolerna knarrar inte,
• höjden är densamma längs hela ledstången, mätt från stegens framkant,
• ledstången börjar vid första steget och slutar vid sista, den tar inte slut mitt i trapploppet,
• avståndet till väggen räcker för att handen bekvämt ska kunna greppa runt,
• du känner inga skruvar, skarvar eller vassa kanter under handflatan,
• ändarna är rundade eller böjda mot väggen och inget fastnar i dem,
• ytan är jämn, utan lackrinningar eller oslipade partier,
• väggen runt konsolerna är ren, utan utriven puts eller gamla hål.