Snickeriarbeten: pris per styck 2026 och arbetsgång

Vid en renovering är snickaren nästan alltid en av de sista hantverkarna på plats. Skälet är enkelt: trä och träbaserade material ändrar form när luftfuktigheten ändras. Så länge puts, gjutning, flytspackel eller spackel torkar i rummet ska karmar, dörrar, lister, panel och platsbyggda garderober vänta. En cementbaserad avjämning eller gjutning brukar behöva ungefär en vecka per centimeter tjocklek för att torka. Med tjockare skikt eller i kall väderlek tar det längre tid. Lita ändå inte helt på kalendern. Hur fuktigt underlaget faktiskt är får du bara veta genom en fuktmätning, till exempel av golvläggaren eller en fuktkontrollant.

Den vanliga ordningen ser ut så här: först de våta arbetena, sedan golvet, målningen och sist karmar, dörrar och lister. Undantaget är stålkarmar, som sätts redan när väggen muras eller innan den putsas. Det händer ofta att någon beställer dörrarna direkt i början av projektet och att de sedan står inplastade i ett hus mitt i bygget. Har det putsats eller spacklats under tiden kan dörrbladen suga åt sig fukt och slå sig när de torkar ut. Du slipper den risken om du bokar leveransen av dörrarna först när de våta arbetena är klara.

Vilken typ av karm du väljer avgör både när den monteras och hur dörren kommer att se ut. I svenska bostäder är träkarmen det vanliga, men båda varianterna har sin plats:

• Stålkarm: tål stötar och fukt och passar därför i källare, pannrum, förråd eller en hårt sliten hall. Den byggs in i väggen och fixeras med bruk. Vill du byta den en dag blir det rivning och lagning av väggen runt öppningen.
• Träkarm med foder: täcker hela väggtjockleken och matchar dörrbladet i färg och finish. Den sätts i en färdig öppning och fixeras med kilar eller justerskruvar och drevas med fogskum. Vid ett byte skadas väggen knappt alls. Däremot är den känsligare för stötar och långvarig fukt.

En karm med foder görs för ett visst intervall av väggtjocklek. Mät därför väggen med puts, skivor och kakel inräknat. I badrummet blir väggen några centimeter tjockare av tätskikt och kakel, och det behöver du räkna med när du beställer. Till badrummet lönar det sig att välja en karm med tåligare nederkant eller att täta den noga mot golvet. Annars kan vatten från ett blött golv sugas upp i spånskivekärnan. Prata gärna ihop snickaren och plattsättaren här. En certifierad plattsättare som arbetar enligt branschreglerna för våtrum, till exempel Säker Vatten eller GVK, vet hur tätskiktet ska avslutas vid tröskeln så att karmen inte står i vatten.

Svenska innerdörrar anges ofta i moduler, till exempel M7, M8, M9 och M10. Siffran står ungefär för karmens ytterbredd i decimeter, så en M9-dörr har ett karmyttermått på knappt 90 cm och ett dörrblad som är smalare än så. Höjden anges på samma sätt, vanligen M21. Hur stor väggöppningen ska vara anger tillverkaren, och höjden räknas alltid från färdigt golv, inte från betongen. Därför kommer du att få frågan hur högt hela golvet blir med ytskikt när du beställer.

Hur vet du om du ska ha vänster- eller högerhängd dörr? Ställ dig på den sida dit dörren öppnas, alltså där du ser gångjärnen. Sitter gångjärnen till vänster är dörren vänsterhängd. Fel öppningsriktning är en vanlig orsak till reklamationer, trots att dörren i sig är felfri och misstaget gjordes vid beställningen.

Dörrar till badrum, toalett och kök har också en uppgift för ventilationen. När frånluftsfläkten eller köksfläkten går måste luften kunna strömma in från resten av bostaden. Det kallas överluft och löses med en större spalt under dörrbladet, ett överluftsdon eller ett ventilationsgaller i dörren. Det gäller oavsett om huset har självdrag, frånluft eller FTX. Har du gasspis i lägenheten, vilket fortfarande finns i en del äldre flerbostadshus, ska frågor om lufttillförsel och gasinstallationen hanteras av gasleverantören eller en behörig gasinstallatör, inte av snickaren. Känner du någon gång gaslukt: lämna bostaden direkt och ring 112.

Dörren från lägenheten ut till trapphuset är ingen vanlig innerdörr. Oftast ska den ha en brandklass, i många hus EI 30, och dessutom en viss ljudklass. Ibland krävs även dörrstängare. En branddörr är provad som en helhet: dörrblad, karm, beslag, tätningar och sättet den är monterad på. Byter du bara dörrbladet och behåller den gamla karmen, eller sätter du ett vanligt handtag och lås i stället för brandklassade beslag, kan hela dörrens skydd gå förlorat.

Innan du sätter igång, hör av dig till styrelsen i bostadsrättsföreningen eller till fastighetsförvaltaren. De vet vilka krav huset har på dörrarna mot trapphuset och hur dörrarna ska se ut utåt, så att trapphuset håller ett enhetligt utseende. Ska dörröppningen breddas i en bärande vägg behöver en konstruktör titta på det först.

Trä är hygroskopiskt, det betyder att det tar upp och avger fukt från luften. Massivt trä rör sig framför allt tvärs fibrerna. Därför får trappsteg, fönsterbänkar och panel inte låsas fast från alla håll, träet behöver lite utrymme. Inomhus används vanligen virke med en fuktkvot på ungefär 8 till 12 %. I bostadsrum mår träet bra när den relativa luftfuktigheten ligger runt 40 till 60 %. Under en svensk vinter med uppvärmning sjunker fukten inomhus ofta betydligt lägre, och då är det normalt att det öppnar sig små springor i massivt trä som sluter sig igen till sommaren.

Till vanliga dörrar och möbler används också träbaserade skivor och ytmaterial:

• Spånskiva och MDF: rör sig mindre än massivt trä, men om de blir genomblöta sväller de och går inte tillbaka till ursprunglig form.
• Faner: ett tunt skikt äkta trä. Det går att slipa, men bara en gång, högst två.
• Folie och laminat, CPL eller HPL: tåliga och lätta att hålla rena. En skada är däremot svår att laga och betyder oftast att hela delen måste bytas.

Det lönar sig att veta exakt vad du har fått. Ett fanerat dörrblad kan renoveras om några år, ett foliebelagt kan det inte.

En garderob på mått tillverkas efter att det färdiga rummet mätts upp, alltså när väggar och golv är klara. Väggar, tak och golv är aldrig helt vinkelräta. Stommarna justeras därför med ställbara ben, och täcklister passas in på plats. Vid skjutdörrar är den övre skenan avgörande: den måste vara rak och sitta stadigt i taket. Har du ett innertak av gips måste det finnas en bärande regel eller en träkortling ovanför där skenan ska sitta.

Står garderoben mot en yttervägg? Då behöver den en luftspalt bakom ryggen och öppningar både nere vid sockeln och uppe vid taket. Utan luftrörelse kondenserar fukt mot den kalla väggen och mögel kan växa bakom garderoben. Det upptäcks oftast först när garderoben flyttas vid en flytt.

Överskåp i köket och hyllor hålls uppe av rätt vald plugg. I lättbetong, håltegel och gips behövs särskilda fästen eller en förstärkning i form av kortlingar, som helst sätts in redan när regelväggen byggs. Ta reda på var ledningarna går innan du borrar. Vanligen dras de i zoner nära taket, i hörn och runt fönster och dörrar. Att ansluta vitvaror till fast installation, sätta in belysning i köksinredningen eller dra fram ett nytt eluttag är jobb för en behörig elektriker, inte för snickaren och inte för dig.

Innan du klär en betongtrappa med trä, mät om alla steg har samma höjd. Redan en centimeters skillnad känns som en snubbling för foten. Skillnaderna jämnas ut under plansteget, inte genom att träet görs olika tjockt. Om trappan blir bekväm att gå i avslöjas av stegregeln: två gånger steghöjden plus stegdjupet bör bli ungefär 600 till 650 mm.

Plansteg limmas mot betongen med ett elastiskt lim avsett för trä eller skruvas fast. Underlaget ska vara torrt och plant. Sättsteget stänger mellanrummet mellan stegen, så att trappan ser mer sluten ut och småsaker inte trillar ner genom springorna. För trappans bärförmåga spelar det ingen roll, den sköts av den bärande konstruktionen.

När du väljer träslag handlar det om hur mycket trappan ska tåla. Mjukt trä som gran och furu är billigare men får snabbt märken i en trappa. Till plansteg väljs därför oftast hårt trä, till exempel ek, ask eller bok. En gammal massiv trappa kan fräschas upp genom slipning och lackering i tre skikt. Har du fanerade steg, ta först reda på hur tjockt fanéret är, annars kan du slipa igenom det. Lack bildar en hård film på ytan. Olja tränger in i träet och gör det möjligt att laga bara det skadade stället utan att slipa om hela steget. Fundera på halkskydd oavsett vilken yta du väljer.

Ledstång och räcke skyddar mot fall. Det finns tydliga krav på räckeshöjd och hur stora öppningarna i räcket får vara, särskilt där det finns små barn, så stäm av måtten med leverantören eller snickaren innan du beställer. Ledstångens fästen ska sitta i väggens bärande material, inte bara i puts eller en tunn gipsskiva.

Panel och annan träbeklädnad monteras på läkt. Läkten jämnar ut ojämnheter i väggen och ger en ventilerad spalt bakom panelen. Stående panel behöver liggande läkt, och liggande panel behöver stående läkt. Mot golv och tak lämnas en rörelsespringa som sedan täcks av en list. Dolda clips eller dold spikning låter träet röra sig. Spikar du panelen rakt genom framsidan spricker den förr eller senare.

En invändig fönsterbänk skjuts in under fönsterkarmen eller mot dess anslutningsprofil. Den limmas och klossas under så att den inte böjer sig när någon lutar sig mot den. Utanför väggen sticker den vanligen ut ungefär 2 till 5 cm. Sitter det ett element under fönstret får fönsterbänken inte stoppa den varma luften som stiger. Vid ett stort utsprång behövs därför ett ventilationsgaller i fönsterbänken. Annars immar rutan igen och det kan börja mögla i hörnen.

Om dörren tar i karmen eller inte går i lås behöver den oftast inte bytas, det räcker att justera den. På brandklassade ytterdörrar ska du dock bara byta beslag mot certifierade delar som hör till dörren.

1. Ta reda på vilka gångjärn dörren har, vanliga stiftgångjärn med justerskruv eller dolda justerbara, och leta fram tillverkarens anvisningar.
2. Titta var dörrbladet tar i och hur springorna ser ut runt om, och bestäm utifrån det åt vilket håll bladet ska flyttas.
3. Öppna dörren och lägg en kil under nederkanten så att bladet inte hänger när du lossar gångjärnen.
4. Vrid justerskruvarna lite i taget och prova hur dörren stänger efter varje ändring.
5. Kontrollera att springan mellan dörrblad och karm är lika stor runt om, vanligen några millimeter enligt tillverkaren.
6. Vid byte av handtag: lossa skruvarna på skyltarna eller rosetterna och dra ut handtaget tillsammans med tappen.
7. Mät tappen, inomhus oftast 8 mm, och avståndet mellan låsets hål så att det nya handtaget passar.
8. Sätt dit det nya handtaget, dra åt skruvarna utan att de går runt i hålet och prova att handtaget fjädrar tillbaka och att fallkolven går i lås.

När du tar emot arbetet, titta både på hur saker fungerar och hur de ser ut. Gör det helst på dagen i dagsljus och med ett vattenpass i handen. Spara också fakturan där arbetskostnaden står specificerad, den behövs om du gör ROT-avdrag.

• Karmarna står lodrätt, ligger i liv med väggen och det finns inga glipor mellan foder och vägg
• Dörrarna öppnar eller stänger sig inte av sig själva i något läge
• Springorna runt dörrbladet är jämna och spalten mot färdigt golv stämmer med tillverkarens anvisningar eller behovet av överluft
• Lås, handtag och nycklar fungerar och fallkolven går i lås utan att du behöver trycka på dörren
• Till lägenhetens ytterdörr har du fått dokumentation om brand- och ljudklass för hela dörrpartiet
• Trappstegen sitter fast, knarrar inte och har samma höjd
• Ledstången sitter stadigt och har inga vassa kanter
• Golvlisterna sitter fast mot väggen och hörnen har täta skarvar
• Garderober och skåp står i våg och luckor och lådor har jämna springor
• Ytorna är fria från repor, limrester och fogskum
• Du har fått skötselråd, garantibevis och information om vilken ytbehandling som använts