Montering av trappsteg med sättsteg

Arbetet ser ungefär likadant ut i båda varianterna. Sättstegen ger ett extra moment och mer passning.

1. Mäta upp varje steg för sig. En betongtrappa har nästan aldrig exakt lika steg eller räta vinklar. Snickaren mäter höjd, djup, planhet och fukt i underlaget på varje steg.
2. Tillverka eller anpassa delarna. Planstegen kapas efter trappans verkliga form, inte efter ritningen. Sättstegens höjd justeras så att de tar upp små skillnader i betongen.
3. Förbereda underlaget. Betongen rengörs från damm och fett och primas. Större ojämnheter jämnas ut med spackel eller slipas ner.
4. Sätta sättsteg och plansteg. Delarna limmas med ett elastiskt lim för trä mot betong, oftast polyuretanlim eller lim baserat på MS-polymer. Beroende på underlaget kompletteras limningen med dold mekanisk infästning. Varje steg kontrolleras med vattenpass och belastas tills limmet har härdat.
5. Göra klart detaljerna. Spalten mot väggen täcks med list eller elastisk fog, små springor fogas och om stegen inte levererades färdigbehandlade får de lack eller olja.

På en ståltrappa läggs ett elastiskt mellanlägg mellan trä och stål. Då förs inga vibrationer över till träet och steget slutar inte att klappra.

Det finns två närliggande varianter av jobbet: bara plansteg, eller plansteg med sättsteg. Skillnaden ligger i vad som syns när trappan är klar.

• Bara plansteg: träet läggs enbart på den vågräta ytan. Betongstegens framsidor behöver då lösas på annat sätt, till exempel med puts, spackel eller färg. Den här varianten går snabbare och är enklare.
• Plansteg med sättsteg: även den lodräta delen kläs med trä, så trappan blir en helhet. Det krävs mer mätning och passning, eftersom fogen mellan plansteg och sättsteg syns tydligt och inte får glipa.

Varför väljer många sättsteg? De döljer ojämna betongframsidor, skyddar mot skoavtryck och sparkar, är lättare att hålla rena och barnfamiljer uppskattar att en liten fot inte kan glida in under steget. Sättsteget kan vara av samma träslag som planstegen, av ett kontrasterande träslag eller av målad MDF, som passar bra ihop med vita dörrar och foder.

Till trappor används hårt trä, oftast ek, men även bok eller ask. Ek tål slitage bra och har ett tydligt mönster. Bok är något mjukare och känsligare för fukt.

• Massiva steg i ett stycke eller av limmade lameller kan slipas om och fräschas upp flera gånger under årens lopp.
• Skiktade steg av flera lager är formstabilare och slår sig mindre, och passar därför bra till breda steg.

Plansteg är vanligtvis ungefär 30 till 40 mm tjocka, sättstegen tunnare. Ett tjockare plansteg är styvare och klarar fler slipningar, men det höjer också varje steg. Ytan kan lackas för ett tåligt skikt, oljas för ett naturligt utseende eller behandlas med hårdvaxolja som ett mellanting. Tänk också på halkskydd, antingen i lacken eller i form av spår nära framkanten.

Enklast är en rak trappa med plan, torr betong och steg som är ungefär lika stora. Det här gör däremot arbetet längre och dyrare:

• ojämn eller skadad betong som måste jämnas till och lagas i kanterna,
• rivning av gammal klinker, plastmatta eller tidigare trappsteg,
• svängd eller vinklad trappa där varje steg har sin egen form,
• sättsteg, rundade kanter och anslutning mot befintligt räcke,
• infälld LED-belysning eller kantskydd i aluminium.

En viktig detalj som ofta glöms bort: träbeklädnaden höjer varje steg med planstegets tjocklek. Det första steget från golvet och det sista vid övre golvet blir därför annorlunda om man inte har räknat med det redan när golven planerades. Alla steg ska vara lika höga. Det är en grundregel för trappor, eftersom foten räknar med samma steghöjd hela vägen.

De flesta problem märks inte direkt, utan först efter några månader eller efter första eldningssäsongen.

• Fuktigt eller dammigt underlag. Limmet fäster inte över hela ytan, det blir håligheter under steget och det börjar knarra.
• Trä som inte har acklimatiserats. Stegen bör ligga några dagar i rummet där de ska monteras. Luften bör ha en relativ fuktighet på ungefär 40 till 60 procent, och montering görs först när puts och flytspackel har torkat ut.
• Hårt lim eller allroundlim. Trä rör sig, och om fogen inte är elastisk spricker den eller släpper.
• Ingen spalt mot väggen. Trä sväller när fukten ökar, och om det inte har någonstans att ta vägen buktar eller spricker steget.
• Slarvig uppmätning. Några millimeters skillnad mellan stegen känns i foten och folk snubblar i en sådan trappa.

Gå trappan upp och ner när du tar emot arbetet, både långsamt och i vanlig takt, och kontrollera:

• att inget steg knarrar, fjädrar eller rör sig när du kliver på,
• att alla steg är lika höga, även det första och det sista,
• att planstegen sticker ut lika mycket över sättstegen,
• att planstegen är vågräta och att framkanterna ligger i linje,
• att fogen mellan plansteg och sättsteg inte har någon synlig glipa,
• att det finns en spalt mot väggarna som täcks av list eller fog,
• att ytbehandlingen är jämn, utan rinningar eller obehandlade fläckar,
• att du har fått veta när trappan tål full belastning och hur ytan ska skötas.