Montering av utvändigt fönsterbleck

Vid ett vanligt fönster med förberedd anslutning för bleck följer monteringen några fasta steg. Ordningen ändras främst beroende på om fasaden är färdig eller om den håller på att tilläggsisoleras.

Mätning och förberedelse

Montören mäter bredden mellan smygarna och djupet från fönsterkarmen ut till fasadens yttre liv. Till djupet läggs ett utstick, den del som sticker ut framför fasaden, oftast ungefär 30 till 40 mm. Vid tilläggsisolering mäts ut till den färdiga putsen eller panelen, inte till den gamla väggen. Blecket kapas sedan så att det finns rörelsemån för materialet när ändstyckena sitter på plats.

Underlaget under blecket

Under blecket behövs ett plant och stabilt underlag som lutar utåt. På en murad eller putsad vägg är det ofta en avjämnad bruksbädd, vid tilläggsisolering en isolering som formats i lutning och på en träfasad en regel eller kil i rätt fall. Fogen mellan fönster och vägg täcks på utsidan med en diffusionsöppen tätningstejp. Den släpper ut fukt från fogskummet men håller regnet ute. Det här steget hoppas ofta över vid snabba monteringar, och det märks först efter några år.

Placering och infästning

Blecket skjuts med sin bakre uppvik in under karmen eller i spåret som fönstret har för blecket. Under blecket läggs lågexpanderande fogskum eller monteringslim i strängar, så att blecket ligger an över hela ytan och inte blir ihåligt. På undersidan sätts ofta en ljuddämpande matta som dämpar smattret från regn. Den bakre uppviken skruvas fast i karmen eller i fönstrets anslutningsprofil med rostfria skruvar. Medan skummet härdar belastas blecket så att det inte lyfts.

Ändstycken och tätning

På blecket ändar monteras ändstycken, eller så viks ändarna upp när en plåtslagare formar blecket på plats. Vid aluminium och stålplåt måste ändarna tillåta att blecket utvidgas på sommaren och krymper på vintern. Fogen mellan ändstycke, puts och karm tätas med en lämplig fogmassa. Till sist tas skyddsfilmen bort och blecket provas med vatten.

Det finns flera typer av utvändiga fönsterbleck. Var och en passar en viss situation och monteras lite olika.

Aluminiumbleck

Aluminium är lätt, rostar inte och finns i många kulörer. Pressat aluminium är tunnare, strängpressat är styvare, har förstärkta ribbor och smattrar mindre. Aluminium utvidgas tydligt i solen, därför behövs glidande ändstycken och vid långa längder en rörelsefog. Tillverkaren anger som regel från vilken längd blecket ska delas.

Lackerad stålplåt

I Sverige är bockade fönsterbleck av lackerad eller plastbelagd förzinkad stålplåt mycket vanliga, ofta i samma kulör som takavvattning och övriga plåtdetaljer. De tillverkas efter mått och passar därför udda bredder, bågar och hörnfönster. Snittytor och hål ska skyddas, annars börjar kanterna rosta. Ofta monterar plåtslagaren dem tillsammans med andra plåtarbeten.

Plastbleck

Ett plastbleck är billigt i inköp och lätt att kapa. I solen rör det sig ännu mer än aluminium och mörka kulörer kan slå sig. Det passar främst mindre fönster, källarfönster, förråd och uthus.

Sten, betong och keramik

Fönsterbänkar av sten eller betong ses vid renovering av äldre stenhus, putsade sekelskifteshus och tegelfasader. De är tunga, läggs i flexibelt fästmassa och behöver en droppnäsa eller droppspår på undersidan som får vattnet att släppa. Fogarna mot väggen ska vara elastiska. Monteringen tar längre tid och är tyngre, men stenen smattrar inte och håller i årtionden.

Titanzink och koppar

Används främst på hus där tak och övrig plåt också är av zink eller koppar. Blecken fogas med plåtslagartekniker och kräver en erfaren hantverkare.

Fönsterblecket hamnar i gränslandet mellan flera yrken: snickaren eller fönstermontören, den som tilläggsisolerar och putsar, plåtslagaren och ibland målaren. De flesta problem uppstår just där en väntar på en annan.

Fönstret och anslutningen för bleck

Många moderna fönster har en färdig anslutning undertill, en profil eller ett spår där blecket kan föras in. Saknas den har blecket ingenstans att gå in och vatten kan rinna in under karmen. När du beställer fönster lönar det sig att fråga uttryckligen hur blecket ska anslutas och om profilen passar tjockleken på den framtida isoleringen.

Träfasad

På en träfasad, som är vanlig på svenska villor, ska blecket gå ut över panelen med en tydlig droppkant så att vattnet släpper framför träet. Panelens överkant under blecket ska inte ligga tätt mot plåten, en liten luftspalt hjälper träet att torka. Ändarna viks ofta upp bakom de sidoliggande fönsterfodren. Om fodren sitter så att vatten rinner ner bakom dem kommer panelen under fönstret att ta skada med tiden, så snickaren och plåtslagaren behöver komma överens om ordningen.

Ordningen vid tilläggsisolering med puts

Vid putsad tilläggsisolering monteras blecket som regel efter att isoleringen satts upp och armeringen bäddats in, men innan den tunna slutputsen. Ändstyckena hamnar då i putsen och fogen blir ren. Det går att montera efter putsningen också, men då måste fogen mellan ändstycke och puts tätas noga. Bestäm i förväg vem som levererar blecket och vem som monterar det, så att uppgiften inte faller mellan stolarna.

Tjock isolering och stort utstick

Vid tilläggsisolering på ungefär 15 till 20 cm blir blecket djupt och sticker långt ut från fönstret. Under ett sådant bleck sätts en isolerande kil eller en värmeisolerande anslutningsprofil och vid stort utstick även metallkonsoler. Utan stöd böjer sig blecket vid belastning, till exempel när någon lutar en stege mot det.

Bostadsrätt och flerbostadshus

I ett flerbostadshus hör fönsterblecken till fasaden, som bostadsrättsföreningen ansvarar för. Prata därför med styrelsen innan du byter. Föreningen har ofta bestämt kulör och typ av bleck så att fasaden ser enhetlig ut, och ibland ingår blecken i ett gemensamt fönster- eller fasadprojekt.

Priset räknas per löpmeter, men en meter kan vara enkel ena gången och krånglig nästa. Det hjälper att veta vad som påverkar.

Arbetet blir enklare med:

• Nytt fönster med färdig anslutning för bleck i rätt höjd
• Raka och stabila smygar i rät vinkel
• Åtkomst från marken eller från en uppställd ställning
• Flera fönster med samma bredd på samma plats
• Bleck som är kapade och förberedda efter exakta mått

Arbetet blir mer omfattande med:

• Rivning av gammalt bleck, särskilt inmurad plåt eller sten
• Lagning av puts, smyg eller panel efter rivningen
• Fönster högt upp utan ställning, när det behövs lift eller annan säkring
• Stort djup vid tjock tilläggsisolering och behov av konsoler
• Hörnfönster, bågfönster och udda format med bleck på mått
• Saknad eller skadad anslutningsprofil på fönstret
• Sneda smygar där ändstyckena måste anpassas
• Rötskadad panel eller karm som först måste åtgärdas

Arbetet med att byta fönsterbleck kan i många fall omfattas av ROT-avdrag för arbetskostnaden. Hur det fungerar för just din situation kontrollerar du hos Skatteverket eller med hantverkaren.

Ett felmonterat bleck avslöjar sig sällan direkt. Problemen syns efter första vintern eller efter ett kraftigt slagregn.

• För litet eller bakåtlutande fall: vatten blir stående eller rinner mot fönstret, under karmen uppstår fuktfläckar och på insidan kan smygen mögla. Lutningen ska synas tydligt, som regel minst ungefär 3 till 5 grader
• För kort utstick: vattnet rinner rakt ner längs fasaden och under varje fönster blir det mörka ränder eller gröna alger
• Fastlimmade ändstycken utan rörelsemån: aluminiumet buktar ut på sommaren eller ändstycket spräcker putsen
• Ihåligt bleck utan skum: det smattrar i regn, får lätt bucklor och böjs om någon kliver på det
• För mycket expanderande skum: skummet lyfter blecket, fallet försvinner eller blecket släpper i bakkant
• Blecket inte infört under karmen: vattnet hittar vägen bakom bakkanten och in i väggen
• Saknad tätningstejp: fogen mellan fönster och vägg skyddas bara av fogmassa som spricker efter några år
• Skruv genom den vågräta ytan: varje otätat hål är en väg in för vatten
• Kvarglömd skyddsfilm: den bränns fast i solen och blir svår att få bort
• Oskyddade snitt i förzinkad plåt: rost uppstår vid kanterna och rinner ner över fasaden
• Ingen luftspalt mot träpanel: panelen under blecket hålls fuktig och börjar ruttna

I praktiken händer det ofta att husägaren letar efter orsaken till fukten under fönstret i själva fönstret, medan vattnet egentligen tar sig in under ett felmonterat bleck. Innan du reklamerar fönstret lönar det sig att granska blecket.

Själva monteringen av ett vanligt bleck på ett förberett underlag tar som regel mindre än en timme per fönster för ett vant lag. Mer tid går åt till rivning av gammalt bleck, förberedelse av underlaget och udda format.

Lågexpanderande skum och monteringslim behöver som regel några timmar för att härda, full hållfasthet nås enligt tillverkaren senare. Fogmassor behöver vanligen ungefär ett dygn. Under den tiden bör blecket inte utsättas för regn, inte belastas och ingen bör kliva på det. Skum och lim ska inte användas i minusgrader, de flesta produkter har en angiven lägsta arbetstemperatur. Det är värt att tänka på under den svenska höst- och vintersäsongen. En stenbänk i fästmassa lämnas orörd längre, vanligen minst ett till två dygn innan fogarna tätas.

Har du ett fönster på bottenvåningen där du når blecket bekvämt från marken, och fasaden är färdig, kan du byta blecket själv. Vid fönster högre upp, där du skulle behöva stå på stege eller luta dig ut genom fönstret, lämnar du arbetet till ett lag med ställning eller lift. Ett fall från höjd är inte en risk som är värd att ta för ett fönsterbleck. I en bostadsrätt pratar du med styrelsen först.

1. Mäta bredden mellan smygarna och djupet från karmen till fasaden, lägga till ett utstick på ungefär 30 till 40 mm.
2. Beställa bleck i rätt djup och kulör tillsammans med ändstycken, ljuddämpande matta och fogskum.
3. Försiktigt ta bort det gamla blecket utan att skada karmen.
4. Rengöra underlaget från gammalt skum, damm och lös puts.
5. Kontrollera anslutningen på fönstret och fogen mellan fönster och vägg, samt titta efter röta i trädetaljer.
6. Täcka fogen mellan fönster och vägg med diffusionsöppen utvändig tejp.
7. Kapa blecket med en fin metallsåg eller plåtsax och grada kanten.
8. Klistra den ljuddämpande mattan på undersidan.
9. Sätta på ändstyckena och provlägga blecket torrt, kontrollera fallet med vattenpass.
10. Lägga skum eller lim i några strängar, inte i ett tjockt lager över hela ytan.
11. Föra in blecket under karmen, trycka fast och skruva bakre uppviken i karmen eller profilen med rostfria skruvar.
12. Belasta blecket, till exempel med en sandsäck, och låta skummet härda.
13. Täta fogen mellan ändstycken, puts och karm med lämplig fogmassa.
14. Dra av skyddsfilmen och efter härdning hälla vatten på blecket med en vattenkanna.

Kontrollen klarar du utan särskilda verktyg, det räcker med ett vattenpass och en vattenkanna. Gör den gärna direkt vid överlämnandet, medan montören är kvar.

Lägg vattenpasset på blecket vinkelrätt mot fönstret, bubblan ska tydligt visa fall utåt. Häll sedan vatten långsamt på blecket intill fönstret. Vattnet ska snabbt rinna mot framkanten och droppa fritt framför fasaden, inte rinna ner längs putsen eller panelen. Det får inte bli stående i pölar, inte heller vid ändstyckena.

Knacka med fingret längs hela blecket. Viss skillnad i ljud är normal, men långa ihåliga partier tyder på att skum saknas. Titta också från undersidan, om droppkanten sitter tillräckligt långt ut från fasaden och om utsticket är lika stort längs hela längden.

Kontrollera ändstyckena: de ska sitta stadigt men blecket får inte kärva i dem. Fogarna mot putsen ska vara hela utan glipor. Ytan ska vara fri från repor och bucklor och skyddsfilmen ska vara borttagen.

• Blecket har synligt fall utåt längs hela längden
• Vattnet rinner av och droppar framför fasaden vid provet
• Utsticket framför fasaden är jämnt och tillräckligt
• Blecket är infört under karmen eller i fönstrets anslutningsprofil
• Det finns inga långa ihåliga partier under blecket
• Ändstyckena sitter på plats och tillåter rörelse
• Fogar mot puts och karm är tätade utan glipor
• Det finns inga otätade skruvar i den vågräta ytan
• Ytan är fri från repor och bucklor och filmen är borttagen
• Snitt i förzinkad plåt är behandlade
• Vid träfasad finns droppkant och luftspalt mot panelen
• Fönstrets omgivning och fasaden är rengjorda från skum och fogmassa
• Montören har lämnat uppgifter om material och skötsel