Svetsning av asfaltsmatta på vertikal yta, ett lager

Ett vertikalt asfaltstätskikt har en huvuduppgift: hindra att vatten och fukt från marken tränger in i väggen. På taket hindrar det att vatten som rinner på takytan letar sig in bakom tätskiktet vid väggen eller sargen. Typiska ställen är:

• Källarytterväggar innan de återfylls med jord eller dräneringsmaterial
• Grundmurar och sockel, där tätskiktet ansluter mot fuktspärren under väggen
• Insidan av sargen på ett platt tak, där takets tätskikt viks upp
• Anslutningen mellan terrass eller balkong och husväggen
• Stödmurar, brunnar, schakt och pumpgropar från utsidan

I Sverige gäller arbetet ofta äldre villor med källare från mitten av förra seklet, där grundmuren av betong, tegel eller lättbetong grävs fram vid en omdränering. Varför just med låga? En svetsad matta binder mot underlaget över hela ytan. Det bildas inga håligheter där vatten kan vandra, och asfalten i skarvarna flyter ihop till en helhet. Om arbetet görs rätt blir de enskilda våderna ett sammanhängande skikt utan svaga punkter i skarvarna.

När räcker ett lager?

Ett lager svetsad matta används normalt mot markfukt och mot vatten som inte trycker, alltså vatten som rinner nedåt och leds bort av dränering eller genomsläppligt återfyllnadsmaterial. Ett lager räcker också ofta vid uppvik mot sarg, om det stämmer med takets uppbyggnad. Står huset i lerig mark där vattnet blir stående runt grunden efter regn, eller når grundvattnet upp mot källargolvet, är det tryckande vatten. Då behövs i regel två lager, ett annat system eller vattentät betong. Det avgör en konstruktör utifrån markförhållandena, inte hantverkaren på plats. Om du är osäker på vilken sorts vatten som påverkar ditt hus, fråga innan svetsningen börjar.

Arbetet skiljer sig lite mellan en källarvägg i en schaktgrop och en sarg uppe på taket, men principen är densamma.

1. Kontrollera underlaget: det ska vara fast, torrt, jämnt och fritt från vassa utstick, bruksklumpar och damm. Kanter rundas eller fasas.
2. Göra en hålkäl, alltså en sned eller rundad övergång i hörnet mellan horisontell och vertikal yta, av bruk eller en färdig kil. Då slipper mattan gå i skarp 90-gradersvinkel.
3. Stryka underlaget med asfaltprimer och låta den torka enligt tillverkaren, oftast några timmar.
4. Kapa våder i längder som motsvarar väggens höjd, med tillägg för omlott mot den horisontella ytan och för avslutningen upptill.
5. Rulla upp våden, ställa den nere vid väggen, värma mattans undersida och underlaget och rulla ut mattan uppåt. Trycka fast med roller eller spackel så att den fäster över hela ytan.
6. Vid högre väggar fästa mattan mekaniskt upptill, tillfälligt eller permanent, så att den inte glider medan den är varm.
7. Svetsa sidoskarvarna så att en tunn sammanhängande sträng asfalt pressas ut i kanten, ofta runt en halv centimeter.
8. Bearbeta inner- och ytterhörn, rörgenomföringar och infästningar med förstärkningslappar av samma matta.
9. Avsluta överkanten med en avslutnings- eller klämlist, skruva fast den och täta fogen ovanför med en permanent elastisk fogmassa som tål asfalt.
10. Kontrollera skarvarna och fotografera den färdiga ytan innan den täcks av skyddsskiktet.

Anslutningen mot horisontellt tätskikt

Den känsligaste delen av ett vertikalt tätskikt är nederkanten, där det möter tätskiktet under grunden eller på taket. Den horisontella mattan viks normalt upp några centimeter på väggen och den vertikala lägger sig över, eller tvärtom, beroende på i vilken ordning arbetet görs. Det viktiga är att omlotten är tillräckligt bred, ungefär 10 till 15 cm, och svetsad utan avbrott. Vid källare händer det ofta att den gamla fuktspärren bara sticker ut en bit under väggen och är full av lera. En sådan kant måste rengöras, torkas och primas, annars fastnar den nya mattan bara på smutsen.

Hur lång tid tar det?

Själva svetsningen är klar så fort mattan har svalnat, oftast inom några minuter. Den totala tiden styrs av förberedelserna. Primern behöver enligt tillverkaren från några timmar upp till ungefär ett dygn för att torka, längre i kyla och fukt. Ny puts eller avjämning måste torka innan den primas, och ny betong behöver tid att släppa överskottsfukt, ofta flera veckor. På en vägg hinner man färre kvadratmeter per dag än på en horisontell yta, eftersom detaljerna blir fler. En villa med enkel planform och jämn vägg är ofta klar på några dagar, medan en vinklad grund i gammalt murverk tar längre tid. Vänta med återfyllningen tills tätskiktet är kontrollerat och fotograferat.

En stor del av problemen med vertikalt tätskikt uppstår redan innan brännaren tänds. Innan takläggarna eller isolerarna kommer bör följande vara klart:

• Väggen är färdig och betong eller puts har fått härda och torka enligt tillverkaren. Ny betong innehåller mycket vatten och mattan fäster dåligt
• Vid källare är schaktet så brett att man kan stå och arbeta säkert med brännare, och schaktslänterna eller sponten är säkrade mot ras
• Vid sargen finns ställning eller säker åtkomst med fallskydd
• Brännbart material är bortplockat, särskilt cellplast, trä, plastfolie och emballage
• Genomföringar för rör, avlopp och kabel är monterade i förväg. Att borra i efterhand genom färdigt tätskikt blir alltid en svag punkt
• Det är bestämt vad som ska skydda tätskiktet när det är klart och vem som gör det

Vädret spelar stor roll. I regn, dimma eller på ett daggvått underlag går det inte att svetsa, eftersom vattnet under mattan blir ånga och bildar blåsor. I kyla blir asfalten stelare och mattan kan spricka när den böjs, därför anger tillverkarna en lägsta arbetstemperatur. SBS-modifierade mattor går i regel att lägga i kallare väder än äldre oxiderade mattor, men även för dem gäller uppgiften i produktbladet. Under svensk höst och vinter blir det ofta uppehåll i arbetet.

På vertikala ytor används i dag nästan bara modifierade asfaltsmattor avsedda för svetsning, oftast runt 4 mm tjocka. Skillnaderna ligger i typen av asfalt, stommen och ytbehandlingen.

Typ av asfalt

• SBS-modifierad asfalt (elastomer) är töjbar, tål rörelser i underlaget och låga temperaturer och är det vanligaste valet för väggar och detaljer
• APP-modifierad asfalt (plastomer) tål värme och sol bättre men är styvare och passar sämre i hörn och på ojämna väggar
• Oxiderad asfalt är den enklaste och minst töjbara gruppen och används numera sällan för svetsning på vertikala ytor

Stomme

Stommen avgör mattans styrka och töjbarhet. En polyesterstomme är töjbar och står emot rivning, därför väljs den vid källare och där byggnaden kan röra sig, till exempel vid sättningar. En glasfiberstomme är mer formstabil men kan spricka om underlaget rör sig. Glasfiber passar där underlaget är stabilt och sättningar inte väntas.

Mattans yta

En matta med fin sandbeströning eller tunn folie på ytan passar under jord och under markisolering. På en sarg som ligger i sol används matta med grövre skifferbeströning som skyddar asfalten mot UV-ljus, eller så täcks uppviket av ett plåtbeslag. En oskyddad matta i solen åldras och spricker med tiden.

När det är bättre att inte svetsa

Där det finns cellplastisolering, träkonstruktioner eller plastkarmar på fönster och dörrar i närheten är öppen låga en risk. Cellplast smälter av värmen och det kan börja brinna. Där används självhäftande asfaltsmattor, kallapplicerade asfaltsprodukter, eller så läggs arbetsordningen om så att man svetsar innan isoleringen monteras. Vid sockeln på ett tilläggsisolerat hus är det en vanlig fråga som bör lösas innan arbetet börjar.

I prislistan finns en egen post för ett lager svetsad asfaltsmatta på horisontell yta. Materialet är ofta detsamma, men arbetet på väggen är annorlunda och långsammare. I korthet:

• På en horisontell yta rullas hela rullen ut i ett svep och trycks fast med foten eller en vält. På väggen arbetar man med kapade våder och varje våd värms och trycks fast för sig
• På väggen verkar tyngdkraften. Den varma mattan vill glida och släppa i överkant, därför behövs mekanisk infästning och avslutningslist
• På väggen blir det fler skarvar, hörn och genomföringar per kvadratmeter, och varje detalj kräver tid och vana
• Hantverkaren arbetar i obekväm ställning i schakt eller på ställning och ser sämre om asfalten har trängt ut ordentligt i skarven
• På en horisontell yta kan vatten bli stående och belastar framför allt skarvarna. På väggen rinner vattnet nedåt, så det som avgör är rätt ordning på omlotten och en bra avslutning upptill
• Vertikalt tätskikt måste skyddas direkt mot skador vid återfyllning, medan horisontellt tätskikt oftast täcks av betong, avjämning eller nästa skikt i konstruktionen

I praktiken betyder det att en källarisolering innehåller båda posterna: den horisontella ytan under eller på bottenplattan och den vertikala ytan runt väggarna. På ett platt tak är det tvärtom, den stora ytan är horisontell och den vertikala delen är bara en remsa längs sargar och väggar. Men det är just där som det oftast avgörs om taket läcker. Mät den vertikala ytan över hela den utvikta höjden, inklusive omlott mot den horisontella delen och avslutningen, inte bara upp till marknivå.

Arbetsinsatsen på en vertikal yta beror inte bara på antalet kvadratmeter. Svårighetsgraden påverkas framför allt av:

• Väggens höjd. Högre väggar kräver skarvade eller infästa våder och arbete från ställning
• Antalet hörn, språng, pelare och genomföringar. En lång rak vägg går mycket fortare än en vinklad grund
• Underlagets skick. Gammalt murverk av sten eller tegel utan avjämning måste först putsas eller spacklas
• Rivning av gammal isolering, rester av gamla strykningar och jord vid renovering
• Åtkomsten. Ett smalt schakt intill grannens staket eller en sarg utan ställning bromsar arbetet rejält
• Brännbart material och fönster i närheten, som måste skyddas eller lösas med annan teknik
• Vädret. Fukt och kyla ger avbrott

Vid renovering av ett äldre hus är det vanligt att utgrävning, rengöring och avjämning av väggen tar mest tid, medan själva svetsningen sedan går snabbare. På ett nybygge med jämn betongvägg är förhållandet det omvända.

Samordning med andra yrken

Det vertikala tätskiktet ligger mitt i en kedja av arbeten, och kvaliteten beror på hur väl hantverkarna stämmer av med varandra.

• Murare och betongarbetare: jämnt underlag, rundade kanter, hålkäl i hörnet och tillräckligt härdad betong
• Rörmokare och behörig elektriker: alla genomföringar monteras i förväg, helst med tätningsmanschett eller fläns som mattan kan anslutas mot
• Den som sätter markisolering mot källarväggen: limmet för isolerskivorna måste tåla asfalt, eftersom lim med lösningsmedel löser upp asfalten
• Den som återfyller schaktet: återfyllning först efter kontroll av tätskiktet, utan sten direkt mot väggen och i lager
• Plåtslagaren på taket: sargavtäckningen ska täcka tätskiktets överkant så att vatten inte kan rinna in bakom mattan

Bor du i en bostadsrättsförening hör källarväggar och tak till föreningens ansvar. Stäm därför av med styrelsen innan något arbete planeras.

Fel i ett vertikalt tätskikt är lömska, eftersom ingen ser dem efter återfyllningen. De märks först som fuktfläckar, saltutfällningar eller mögellukt i källaren, ibland efter flera år.

• Underlag utan primer eller med damm. Mattan fäster bara i ytan och släpper med tiden
• För lite värme. Mattan fäster bara punktvis och det bildas kanaler för vatten bakom den
• För mycket värme. Stommen bränns, asfalten rinner och mattan tappar styrka på stället
• Ingen mekanisk avslutning upptill. Mattan släpper, viker sig och vatten rinner in bakom tätskiktet
• Överkanten under marknivå. Vatten från sockeln rinner in bakom den. Tätskiktet ska normalt sluta ovanför mark
• Skarpt hörn utan hålkäl. Mattan ligger inte an i hörnet och spricker vid sättningar
• Korta eller felvända omlott. Vattnet rinner in i skarven
• Genomföringar som bara smetats in med fogmassa. Massan hårdnar och släpper med tiden
• Återfyllning med byggavfall och sten direkt mot mattan utan skyddsskikt
• Ett lager där det finns tryckande vatten

Att skydda tätskiktet när det är klart är ett eget moment, men helt nödvändigt. Under mark används ofta en dräneringsmatta, i vardagstal ofta kallad Platonmatta, eller markisoleringsskivor eller annat skyddsskikt. Återfyllningen görs i lager och packas försiktigt så att tätskiktet inte förskjuts eller punkteras.

Om säkerhet: vid arbete med öppen låga ska en brandsläckare finnas på plats, och efteråt bevakas platsen en stund så att inga materialrester pyr. Gasolflaskor ska inte stå nere i schaktet, eftersom gasolen är tyngre än luft och samlas vid botten. Om du känner gaslukt eller om det börjar brinna, lämna platsen och ring 112.

Själva svetsningen på väggen bör du lämna till yrkesfolk. Att arbeta med brännare i ett schakt eller på ställning är riskabelt och fel är svåra att upptäcka. Men med förberedelserna kan du hjälpa hantverkarna mycket, och du vet samtidigt att tätskiktet får något ordentligt att fästa mot.

1. Gräva fram väggen till överenskommet djup, bara så långt det är säkert. Djupare schakt lämnas till en firma med spont eller släntning.
2. Rengöra väggen från jord, gamla strykningar och lösa partier med stålborste och låta den torka.
3. Knacka bort bruksklumpar och runda av vassa kanter.
4. Fylla större hål och fogar med lagningsbruk och låta det härda enligt tillverkaren.
5. Sopa eller dammsuga väggytan och den horisontella kanten på grunden.
6. Stryka väggen med asfaltprimer med pensel eller roller i ett jämnt tunt skikt, men bara efter att ha kommit överens med hantverkaren om vilken primer som ska användas.
7. Låta primern torka enligt produktbladet och skydda den mot regn och damm.
8. Plocka bort cellplast, trä och annat brännbart material från området.

Gör kontrollen innan tätskiktet täcks. Gå längs hela väggen och prova försiktigt skarvkanterna med ett trubbigt spackel, de ska inte gå att lyfta. Kontrollera vid överlämningen:

• Mattan är svetsad över hela ytan, utan blåsor, veck och utstående kanter
• Sidoskarvarna har en sammanhängande sträng utpressad asfalt
• Omlotten är tillräckligt breda och vända så att vattnet rinner över dem, inte in i dem
• Hörnet har hålkäl och mattan ligger an utan hålrum
• Hörn och genomföringar har förstärkningslappar och tät anslutning
• Omlottet mot det horisontella tätskiktet är obrutet och svetsat
• Överkanten är avslutad med list, infäst och tätad med fogmassa
• Tätskiktet slutar ovanför blivande marknivå eller under sargavtäckningen
• Mattan har inga brända partier eller mekaniska skador
• Du har foton av hela ytan och detaljerna samt uppgifter om vilken matta som använts