Sprutisolering med öppen cellstruktur i 30 till 35 cm tjocklek

Enligt tillverkarna har öppencelligt skum oftast en värmekonduktivitet på ungefär 0,036 till 0,040 W/m·K. Det isolerar alltså ungefär lika bra som en bra mineralull. Ett lager på 30 till 35 cm ger ett värmemotstånd på ungefär 8 till 9 m²·K/W. Den nivån brukar projektörer räkna med för tak i lågenergihus och passivhusliknande byggnader.

Tjockleken används oftast i de här situationerna:

• Du gör om en oinredd vind till bostadsyta och vill ha taket isolerat i nybyggnadsklass
• Du bygger nytt och beräkningen räknar med ett lågt U-värde för taket
• Bjälklaget mot en kallvind sprutas ovanifrån och det finns gott om höjd ovanför
• Du vill ersätta en dubbel mineralullslösning (mellan och under bjälkarna) med ett sammanhängande lager utan skarvar

Varför räcker inte vanliga 20 cm? I ett välisolerat hus blir taket den del där mycket värme försvinner, eftersom varm luft stiger uppåt. Varje extra decimeter märks också på sommaren, eftersom ett tjockare lager bromsar värmen från ett solvarmt yttertak längre. Ett tjockt lager ställer samtidigt högre krav på konstruktionen, på hur fukten hanteras och på själva sprutningen. Det handlar resten av artikeln om.

I prislistan finns två närliggande poster med egna sidor. Här är en kort jämförelse så att du vet vilken du ska välja:

• Öppen cell 20 till 25 cm: ryms oftast i takbjälkarnas höjd utan påbyggnad. Sprutas för det mesta i en eller två omgångar och kräver mindre putsning. Passar när en normal isolernivå räcker eller när taket inte får bli tjockare.
• Öppen cell 30 till 35 cm (den här varianten): blir nästan alltid tjockare än bjälkarna är höga, så bjälkarna måste byggas på eller en regelstomme förberedas. Sprutas i fler omgångar med pauser för avsvalning, och det blir mer spill. Arbetet tar längre tid och fuktbedömningen av konstruktionen väger tyngre.
• Sluten cellstruktur: tätare skum med lägre värmekonduktivitet. Det släpper nästan inte igenom ånga eller vatten och styvar upp konstruktionen något. Det sprutas i tunna lager och används därför mest mot grunder, stålhallar, plåttak, källare eller där utrymmet är litet. I ett trätak sprutas slutet skum normalt inte i 30 till 35 cm, eftersom det skulle stänga in träet och bli onödigt dyrt.

I praktiken händer det ofta att någon beställer det tjocka lagret fast 25 cm hade räckt med de bjälkhöjder och det isolermål som gäller för huset. Det motsatta händer också: ett tunt lager sprutas på en vind som ska bli huvudsovrum, och där blir det sedan för varmt på sommaren. Låt därför en energiberäkning, eller åtminstone ett samtal med en energikonsult, styra valet.

Ett tjockt skumlager täcker bjälkar, kablar och genomföringar. Allt som glöms bort måste senare skäras fram. Därför lönar det sig att vara noggrann.

Yttertak, råspont och underlagspapp

Taket måste vara tätt. Läckor, trasiga takpannor eller saknade plåtdetaljer åtgärdas före sprutningen. Skummet håller kvar vatten länge, och en läcka kan då synas först efter flera år. Här skiljer sig svenska tak från många andra länder: de flesta äldre villor har råspont med underlagspapp ovanpå, och pappen släpper igenom mycket lite fukt. Om öppencelligt skum sprutas direkt mot råsponten kan fukt inifrån kondensera mot den kalla, täta ytan, och virket blir fuktigt. Den lösningen ska alltid bedömas först. Ibland måste man lämna en ventilerad spalt eller välja en annan uppbyggnad. Tak med en diffusionsöppen underlagsduk och ventilerad luftspalt passar skummet bättre, förutsatt att skumtillverkaren godkänner uppbyggnaden.

Takbjälkar och påbyggnad

Takstolar och sparrar i svenska villor är oftast ungefär 14 till 20 cm höga. För att 30 till 35 cm ska kunna sprutas jämnt, och för att gipsens bärläkt senare ska ha något att fästa i, byggs bjälkarna på. På undersidan skruvas reglar eller plank på högkant, eller så används distanshållare med läkt. Snickaren måste ha gjort det klart före sprutningen. Virket ska vara torrt, enligt skumtillverkarna oftast högst ungefär 18 till 20 procent fuktkvot.

El, skorsten och genomföringar

Alla elledningar i takplanet läggs i rör i förväg, och dosorna placeras så att de går att komma åt efter sprutningen. Det arbetet gör en behörig elektriker, inte sprutlaget. Runt skorstenen får skummet inte sprutas direkt mot stocken. Man lämnar det avstånd som skorstenstillverkaren anger och fyller ut med obrännbar mineralull. Det är en brandskyddsfråga som sotaren också tittar på vid brandskyddskontrollen. Avluftning för avloppet, kanaler till FTX-aggregatet och takfönster ska vara monterade och tätade innan sprutningen.

Sprutlaget kommer med en skåpbil som innehåller en tvåkomponentsmaskin, värmda slangar och fat med skummets komponenter. På plats jobbar oftast två till tre personer: en som sprutar, en som sköter slangen och en som putsar och städar. Arbete med isocyanater kräver utbildad personal och full andningsskyddsutrustning.

1. Täcka fönster, golv, trappor och allt som inte får bli nedsmutsat. Skummet sprayas ut och den fina dimman sprids flera meter.
2. Kontrollera temperatur och fukt i underlaget och i luften. Både komponenterna och underlaget ska hålla den temperatur som tillverkaren anger. På vintern värms vinden ofta upp först.
3. Spruta en första omgång närmast underlagsduken eller råsponten. Den tätar skarvar, kanter och hörn vid hammarbandet.
4. Låta skummet svalna. Skummet utvecklar värme när det härdar, och ett för tjockt lager på en gång kan bli överhettat inuti, spricka eller missfärgas. Tillverkarna begränsar därför tjockleken per omgång, för öppencelligt skum oftast till ungefär 15 till 20 cm.
5. Spruta en eller flera omgångar till upp till önskad tjocklek, med lite marginal över kanten på de påbyggda bjälkarna.
6. Putsa bort överskottet med en lång såg eller en särskild skumhyvel, i plan med bjälkarna, så att bärläkten kan fästas.
7. Mäta tjockleken med en sticksond, fylla på där det saknas och städa bort spillet.

Med 30 till 35 cm blir det märkbart mer spill än med den tunnare varianten. Det är också viktigt att sprutaren har de påbyggda bjälkarna som tydligt riktmärke. Utan dem är det svårt att hålla tjockleken jämn.

Hur lång tid det tar

En vanlig villavind med tunnare lager klaras ofta på en arbetsdag. Med tjockt lager bör du räkna med längre tid, kanske två dagar, eftersom omgångarna är fler och det måste vara pauser emellan. Skummet känns fast efter några minuter och kan oftast putsas inom en timme. Fullt härdat är det efter ungefär ett dygn. Under sprutningen, och enligt tillverkaren några timmar upp till ungefär ett dygn efter, ska ingen vistas i huset utan skyddsutrustning. Utrymmet ska vädras.

Med ett tjockt lager blir skillnaden mellan ett enkelt och ett krångligt tak tydligare, och därmed också hur mycket arbete jobbet kräver.

Enklare blir det med:

• Ett enkelt sadeltak med raka bjälkar och jämnt avstånd mellan dem
• Bjälkar som är påbyggda exakt till rätt höjd och fungerar som mått för sprutaren
• En tom vind utan möbler, material och gammal isolering
• Bra framkomlighet för slangarna från bilen
• Torrt virke och en temperatur som inte kräver uppvärmning

Svårare blir det med:

• Ett brutet tak med takkupor, vinkelrännor, valmar och många takfönster
• Många genomföringar och dosor som måste skyddas och sprutas runt
• Gammal isolering, till exempel kutterspån eller lösull, som först måste tas bort och bäras ut
• Ojämna eller vridna bjälkar som kräver mer putsning
• En hög och brant vind där arbetet sker från ställning eller rullställning
• Vinterkyla, när både utrymmet och komponenterna måste värmas längre

Öppencelligt skum släpper igenom vattenånga och kallas därför diffusionsöppet. Det är en fördel, eftersom eventuell fukt i virket långsamt kan torka ut. Vid 30 till 35 cm blir det däremot viktigt var i konstruktionen ångan kondenserar. På vintern vandrar varm, fuktig inomhusluft utåt och kan kondensera mot den kalla ytan närmast yttertaket. Svenska kallvindar har dessutom länge haft problem med mögel på råsponten, så frågan är inte teoretisk.

Tillverkarna har olika uppfattningar. Vissa kräver ingen ångbroms om uppbyggnaden är rätt, andra rekommenderar en, särskilt vid tjocka lager och i fuktiga rum. Om det ska finnas ett badrum på vinden ska det byggas av en certifierad våtrumsfirma enligt branschreglerna, till exempel Säker Vatten eller GVK. Där behövs ett tätskikt och en genomtänkt fuktspärr. Det säkraste är att låta en energi- eller fuktkonsult göra en fuktberäkning för just din takuppbyggnad enligt gällande SS-EN-standarder. Om en ångbroms ska sitta, monteras den på det putsade skummet under bärläkten, och alla skarvar och anslutningar mot väggar tejpas.

Glöm inte ventilationen under yttertaket. Skummet får inte täppa till luftspalten vid takfoten eller nocken, annars kan fukten under taket inte ta sig ut. I tak med råspont och papp löses ventilationen ovanifrån. I tak med enbart underlagsduk på bjälkarna ser sprutaren till att skummet inte trycker ner duken mot ströläkten.

Snickaren kan oftast börja med gipsen dagen efter, när skummet är härdat och kontrollerat. Bärläkten skruvas i de påbyggda bjälkarna, inte i skummet. Kablarna ligger kvar i rör, och dosorna bör vara märkta så att ingen skivar över dem.

• För tjock omgång på en gång: skummet överhettas och spricker inuti. Det märks som lukt eller som håligheter som inte syns vid putsningen.
• Sprutning på fuktigt virke: skummet fäster dåligt och det blir springor längs bjälkkanterna. Virket under skummet torkar långsamt och kan mögla.
• Ojämn tjocklek: i hörnen vid hammarbandet och runt takfönster blir det ofta för lite skum. På vintern blir det kalla partier där, och mörka fläckar på gipsen.
• Släpp från bjälkarna: skummet krymper lite när det härdar, och med dåligt underlag uppstår en springa längs bjälken. En värmekamera visar den som en kall rand.
• Skum mot papp eller fel duk: fukt kondenserar och råsponten blir fuktig, vilket ofta upptäcks först när taket läggs om.
• Igenskummade dosor och armaturer: elektrikern måste skära fram dem, och isoleringen blir inte längre sammanhängande.
• Skum direkt mot skorstenen: en brandrisk och en allvarlig anmärkning vid brandskyddskontrollen.
• Igensprutad luftspalt vid takfoten: fukt under yttertaket, frost och i värsta fall skadad läkt.
• För djup putsning: i vissa fack blir det några centimeter mindre än 30 cm, något som bara syns vid mätning.

Själva sprutningen är inget för en lekman. Den kräver specialmaskin, andningsskydd och vana vid den kemiska reaktionen. Förberedelserna kan du däremot göra själv och spara tid åt sprutlaget. Elinstallationer lämnar du till en behörig elektriker, och under ett brant tak behöver du stå stadigt och säkert.

1. Tömma vinden helt, även på förvarade saker och materialrester.
2. Ta ut gammal isolering och bära ut den i slutna säckar. Arbeta med andningsskydd, skyddsglasögon och handskar. Vid misstanke om asbest låta en fackman bedöma materialet och inte röra något.
3. Sopa och dammsuga bjälkar, hammarband och råspont.
4. Inspektera taket inifrån under eller efter regn och markera varje ställe där det läcker.
5. Mäta fuktkvoten i virket med en fuktmätare på flera bjälkar och skriva ner resultaten.
6. Kontrollera att de påbyggda bjälkarna sitter fast ordentligt och ligger i samma plan.
7. Fotografera alla elledningar, dosor och genomföringar innan de täcks av skum.
8. Ordna framkomlighet för bilen och slangarna och komma överens om strömförsörjning enligt sprutlagets krav.
9. Planera var familjen, barnen och husdjuren ska vara under sprutningen och ungefär ett dygn efter.

Om du ska använda ROT-avdrag för arbetet gäller det i regel bara arbetskostnaden, inte material. Kontrollera villkoren hos Skatteverket och se till att fakturan delar upp arbete och material.

Besiktiga skummet innan ångbromsen och gipsen monteras, medan allt fortfarande syns. Be sprutaren mäta tjockleken med sond på flera ställen medan du är med, särskilt i hörn, vid hammarbandet och runt takfönster. Sker besiktningen på vintern lönar det sig att också fotografera med värmekamera, som avslöjar kalla ränder. I ett nytt hus med krav på lufttäthet görs provtryckningen först när ångbromsen är på plats.

• Skummet är 30 till 35 cm tjockt enligt överenskommelse, även i hörn och vid genomföringar
• Skummet är sammanhängande, utan sprickor, håligheter och bruna överhettade partier
• Det finns inga springor längs bjälkarna eller mot väggarna
• Ytan är putsad i plan med de påbyggda bjälkarna
• Luftspalterna vid takfot och nock är fria
• Avståndet till skorstenen är respekterat och fyllt med obrännbart material
• Eldosor och genomföringar är åtkomliga och märkta
• Fönster, golv och trappor är rengjorda från sprutdimma
• Spillet är bortforslat eller det är klart vem som tar hand om det
• Du har fått skummets tekniska datablad och uppgift om tjocklek och yta, som skrivs in i besiktningsprotokollet