Svetsad asfaltpapp, ett lager

På en liggande yta hjälper tyngdkraften till. Mattan rullas ut, svetsas och lägger sig själv mot underlaget. Det gäller till exempel en grundplatta, ett betongbjälklag under en terrass eller ett platt tak. På tak och terrasser behöver underlaget ett litet fall, oftast minst ungefär 1,5 till 2 %, så att vattnet inte blir stående.

På en stående yta måste hantverkaren hålla mattan på plats under svetsningen, värma den successivt och trycka fast den. Det går långsammare och kräver mer vana. Ofta arbetar man dessutom i ett trångt schakt runt huset. På höga källarväggar delas mattorna upp i kortare längder och fästs ibland mekaniskt i överkant. Annars drar en lång matta med sin egen vikt ner den mjuka asfalten och skiktet blir tunnare upptill. När schaktet väl är återfyllt går det i princip inte att komma åt väggen igen, så varje fel blir dyrt och krångligt att rätta.

De båda tätskikten måste hänga ihop. Om mattan på väggen inte ansluts vattentätt till tätskiktet på grundplattan smiter fukten förbi i hörnet och sugs upp i muren. I praktiken visar det sig ofta att en fuktig källare inte beror på själva mattan, utan på en slarvig anslutning.

• SBS-modifierad asfaltmatta förblir smidig även i kyla och klarar att överbrygga små sprickor i underlaget. För grundmurar, källarväggar och tak på villor är det ett vanligt och rimligt val.
• Oxiderad asfaltmatta är enklare och mindre elastisk. Den blir spröd i kyla och kan spricka, så den passar bättre som underlag eller på mindre utsatta ställen.
• Matta med mineralbeläggning används som översta lager på tak som ligger öppet mot solen. Mineralkornen skyddar asfalten mot UV-strålning.
• Matta med aluminiuminlägg används där radonrisken är förhöjd, vilket är vanligt i delar av Sverige. Uppbyggnaden bör då bestämmas av en konstruktör utifrån en radonmätning av marken.

Mattor för tätning under mark har sina krav i standarden SS-EN 13969. Titta på märkningen på rullen och i det tekniska databladet: typ av asfalt, inlägg och tjocklek. Produktnamnet säger ingenting om kvaliteten.

Ett lager är tänkt för markfukt i genomsläpplig mark med fungerande dränering, eller för ytor där vattnet snabbt rinner bort. I lerjord, vid högt grundvatten, i sluttningar där vatten rinner till eller vid en källare som ska användas som boyta behövs oftast två lager. Det beslutet bör en konstruktör fatta, inte en gissning ute på bygget.

1. Underlaget rengörs från damm, cementhud, rester av formolja och lösa partier. Hål och porer fylls med lagningsbruk.
2. Hörn och kanter rundas av med en hålkäl av bruk. Över ett skarpt rätt hörn går det inte att lägga mattan utan spänningar.
3. Betongen kontrolleras så att den är härdad och torr i hela tjockleken, inte bara på ytan.
4. Hela ytan stryks med asfaltprimer som får torka enligt tillverkaren. En väl primad yta är jämnt mörk, utan blanka våta fläckar.
5. Mattorna rullas ut torrt och riktas så att ändskarvarna på intilliggande våder inte hamnar på samma ställe. Överlappen görs enligt tillverkaren, oftast ungefär 10 cm i längsled och 15 cm i ändarna.
6. Mattan svetsas med brännaren över hela bredden samtidigt som underlaget värms. Rätt temperatur syns på den lilla vågen av smält asfalt framför rullen. På vägg arbetar man alltid nerifrån och upp, så att den övre våden överlappar den undre i vattnets rinnriktning.
7. Mattan pressas fast med en roller. I överlappen ska det tränga fram en tunn, obruten sträng av asfalt.
8. På vägg dras tätskiktet upp över mark, oftast minst ungefär 30 cm, och skyddas före återfyllning med en noppmatta eller XPS-skivor.

Genomföringar för rör och skyddsrör ska sitta på plats innan tätskiktet läggs och tätas med en systemmanschett eller en svetsad manschett av matta. Att borra igenom ett färdigt tätskikt i efterhand går inte att laga på ett pålitligt sätt.

Arbete med öppen låga hör till fackmannen. I Sverige kräver försäkringsbolagen normalt att den som svetsar papp har gått utbildning i heta arbeten och följer reglerna för brandvakt och efterbevakning. Svetsning görs bara i torrt väder, utan kraftig vind och vid den temperatur tillverkaren tillåter, för modifierade mattor oftast från +5 °C. Brännbart material i närheten, som trä, cellplast och plastfolie, ska täckas eller hållas på säkert avstånd, och en brandsläckare ska finnas inom räckhåll. Där mattan ligger mot isolering eller trä väljer man en självhäftande matta i stället.

Snabbast går det på en stor, plan och ren yta som är lätt att komma åt. Mer tid och noggrannhet krävs vid:

• Stående ytor, särskilt höga källarväggar där mattan måste delas upp och fästas
• Trånga schakt där det är svårt att röra sig runt väggen; ett schakt på ungefär 60 till 80 cm underlättar mycket
• Många hörn, genomföringar, källarfönster och ljusschakt
• Ojämnt eller skadat underlag som måste lagas först
• Arbete utanför säsong, när vädret tvingar fram pauser

Vid renovering av ett platt tak behöver den gamla pappen ibland inte rivas. Den måste då vara fast, torr och fri från blåsor. På flerbostadshus är taket normalt bostadsrättsföreningens ansvar, så där är det styrelsen som beställer och samordnar jobbet. Som villaägare kan du ha rätt till ROT-avdrag för arbetskostnaden; kolla de aktuella villkoren hos Skatteverket.

• Utelämnad eller ej torr primer: mattan fäster bara punktvis och släpper, ofta redan vid återfyllningen
• Fuktigt underlag: vattnet blir ånga vid uppvärmningen, lyfter mattan och bildar en blåsa under den
• Överhettning: på vägg är det lockande att värma längre, men då bränns inlägget och mattan kan spricka vid belastning
• Korta överlapp eller skarvar utan asfaltsträng: vatten tar sig in under tätskiktet och sprider sig över ytan
• Arbete uppifrån och ner på vägg: varje skarv leder då in vatten i konstruktionen
• Skarpa hörn utan hålkäl: mattan blir spänd och spricker när huset sätter sig
• Tätskikt som slutar i marknivå: stänkvatten och smältsnö tränger in bakom mattan
• Återfyllning med sten eller schaktmassor utan skyddsskikt: mattan punkteras

Tätskiktet på väggen kan du bara kontrollera innan schaktet fylls igen. Be därför om bilder på hörn, genomföringar och anslutningen mot grundplattan. Titta på detta vid besiktningen:

• Obruten asfaltsträng längs alla överlapp
• Skarvar som inte går att lyfta med handen eller en spackel
• En yta utan blåsor, veck och blanka, brända fläckar
• Rundade hörn utan spänd matta
• Tätade rörgenomföringar
• Vattentät anslutning mellan vägg och grundplatta
• Avslutning ovan mark under sockelplåt eller sockellist
• Skyddsskikt före återfyllning och fungerande dränering
• På tak och terrass: inget stående vatten efter regn