Utvändigt solskydd: monteringspris per m² 2026 och arbetsgång

Välj inte utvändigt solskydd bara efter utseendet. Fundera först på vad det ska göra: hålla rummet svalt, mörklägga helt, skydda mot insyn eller ge skugga på altanen? Varje typ är bra på olika saker.

• Utvändiga persienner: med dem kan du styra ljuset mycket fint. När du vinklar lamellerna stannar solen ute, men du har fortfarande dagsljus och utsikt. De passar i vardagsrum, arbetsrum och på stora fönster i nybyggda hus. Vid hård vind behöver de dras upp.
• Utvändiga rulljalusier: de mörklägger helt, skyddar fönstret och ger en känsla av trygghet. De gör nytta i sovrum, barnrum och på fönster i markplan. I Sverige är de mindre vanliga än längre söderut, men de blir allt populärare i nya villor. Ljuset kan du däremot inte dosera: de är antingen nere eller uppe.
• Screens: de skuggar och du ser ändå ut. Väven löper i skenor och klarar därför vind bättre än persienner. Screens sätts ofta på stora glaspartier, skjutdörrar mot altanen och uterum.
• Terrassmarkiser med armar: de ger skugga över altanen eller balkongen även där det inte går att sätta stolpar. De skyddar mot sol, men inte mot regn och blåst.
• Fönstermarkiser och markisoletter: den klassiska svenska lösningen på villor och radhus. Väven fälls ut snett från fasaden, och markisoletten kan dessutom skjutas ut så att du ser ut under den. De ger bra skugga och är enkla att sätta på i efterhand.
• Bioklimatiska pergolor: en fast stomme med vridbara lameller. På sommaren skuggar och ventilerar de, när det regnar stängs lamellerna. Altanen blir då användbar en stor del av året, men räkna med att det är ett större projekt med eget fundament och inget tillbehör till fönstret.
• Fönsterluckor, solavskärmning och naturmattor: fönsterluckor passar bäst på äldre hus och gårdar, fasta solavskärmningar på moderna fasader och kontorsbyggnader. Mattor av bambu eller vide fungerar bra på pergolor och i uteplatsens kök.

Solljuset går genom glaset, träffar golv, möbler och väggar och blir till värme där. Den värmen kommer inte ut genom glaset igen, så rummet blir varmt som en bil som står i solen. En invändig persienn eller gardin fångar strålarna först innanför glaset. Den blir själv varm och släpper värmen vidare in i rummet. Mot bländning hjälper den, men den kyler bara lite.

Utvändigt solskydd stoppar solen redan innan den når glaset. Värmen stannar ute och vädras bort i spalten mellan solskyddet och fasaden. Därför ritas utvändiga persienner och screens ofta in direkt när moderna hus med stora glaspartier projekteras, och inte i efterhand. Med välisolerade och täta hus har övertemperatur på sommaren blivit en vanligare fråga, särskilt i rum mot söder och väster.

Väderstrecket spelar stor roll

• Söder: på sommaren står solen högt, så det fungerar bra med något ovanför fönstret, till exempel en markis, ett takutsprång eller vågräta solavskärmningar. På vintern går den låga solen in under dem och värmer rummet skönt.
• Väster: här brukar det vara svårast. På eftermiddagen står solen lågt och lyser rakt in, just när det är som varmast ute. Det som hjälper är skydd som täcker hela fönstret, alltså persienner, rulljalusier eller screens.
• Nordväst: i Sverige går sommarsolen ner långt i nordväst. Fönster åt det hållet kan därför få stark kvällssol i juni och juli, något många inte räknar med. Ett vertikalt skydd eller en markisolett brukar räcka.
• Öster: morgonsolen värmer upp sovrummen, och med de ljusa sommarnätterna kommer den tidigt. Oftast räcker rulljalusier eller persienner som styrs med timer.
• Takfönster: på vinden är de mycket utsatta, eftersom solen lyser på dem nästan hela dagen. Det finns särskilda utvändiga markiser och rullgardiner för takfönster, en vanlig fasadpersienn går inte att sätta där.

Resultatet och kostnaden påverkas främst av var kassetten hamnar, alltså lådan där persiennen eller rulljalusin rullas upp. Det blir enkelt bara om du tänker på solskyddet i tid.

• Kassett i överstycket eller under putsen: den döljs ovanför fönstret och syns inte på fasaden. Den måste dock planeras redan när stommen byggs och överstycket väljs, eller när fönstren byts.
• Kassett i tilläggsisoleringen: när fasaden tilläggsisoleras kan kassetten byggas in i isoleringsskiktet. Den blir dold, men isoleringen runt den och anslutningen mot puts eller panel måste göras noggrant. Annars blir det en köldbrygga, och putsen kan spricka.
• Kassett bakom träpanel: många svenska hus har träfasad. Där går det ofta att dölja kassetten bakom panelen eller en snickrad inklädnad, vilket en snickare kan hjälpa till med.
• Påbyggnadskassett: den monteras direkt på fönsterkarmen, ofta tillsammans med ett nytt fönster. Den är prisvärd och du behöver inte ingrepp i väggen. Å andra sidan belastar den karmen, minskar glasytan och syns oftast inifrån.
• Utanpåliggande kassett: den fästs på fasaden ovanför fönstret och kläs med plåt. På befintliga hus är det en vanlig lösning när du inte vill röra väggen eller isoleringen. Kassetten syns, så välj en färg som går ihop med fönstren eller fasaden.

I praktiken händer det ofta att man kommer på solskyddet först efter inflyttningen, när fasaden är klar och fönstren sitter på plats. Då återstår bara utanpåliggande kassett och att spåra för kabeln. Planerar du solskyddet när du byter fönster eller tilläggsisolerar, kan det göras dolt och du slipper laga fasaden efteråt.

Manuell styrning med vev eller snöre är billigare och fungerar även vid strömavbrott. Har du stora fönster, bor högt upp eller vill styra flera fönster samtidigt är motor bekvämare. Med motor väljer du mellan två system:

• Trådbunden styrning med strömbrytare: varje motor har en egen brytare på väggen. Det är enkelt och pålitligt, men det måste dras kabel från brytaren till motorn.
• Radiostyrning: motorn har en inbyggd mottagare och du styr den med fjärrkontroll, väggsändare eller mobilen. Det räcker att dra fram matning till motorn, brytaren behöver inte sitta vid fönstret. Du kan styra solskyddet i grupper och koppla det till ett smart hem-system.

Till motoriserat solskydd lönar det sig att lägga till automatik. En vindgivare drar upp solskyddet när det blåser hårt, en solgivare fäller ner det när solen ligger på och en timer styr efter tid på dygnet. Huset skuggas då även när du är på jobbet eller på semester, och det är just då det spelar roll när värmen står på.

Inkoppling av motor och ny matning ska göras av en behörig elektriker, inte på egen hand. Bestäm i förväg på vilken sida av fönstret motorn ska sitta, eftersom kabeln måste komma ut på den sidan. Bygger du nytt, kom överens med solskyddsleverantören om var kabeln ska ut innan väggarna putsas eller kläs in.

Det är ofta svårt att jämföra två offerter på solskydd, eftersom varje firma ställer upp kostnaderna på sitt eget sätt. En bra offert anger tydligt:

1. typ av solskydd, exakta mått och antal,
2. material och profil på lamellerna eller typ av väv,
3. typ av kassett och hur den fästs i fasaden,
4. styrsätt, typ av motor och fjärrkontroller, eventuella givare,
5. färg på lameller, kassett och skenor,
6. montering och om elinkopplingen ingår eller görs separat av elektriker,
7. nedmontering och bortforsling av gammalt solskydd,
8. ställning eller lift om det gäller fönster högre upp,
9. arbetskostnaden särredovisad, så att du ser vad som kan omfattas av ROT-avdrag,
10. leverans- och monteringstid samt garanti på både produkt och montering.

Saknas något av detta, fråga innan du skriver på. Det som oftast tillkommer i efterhand är elarbete, lagning av puts runt kassetten och ställning. Montering av solskydd på ditt hem kan ofta ge rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden, men kontrollera vad som gäller hos Skatteverket och med firman innan du beställer.

För varje produkt anger tillverkaren en vindklass. För persienner och rulljalusier bestäms den enligt SS-EN 13659, för markiser och screens enligt SS-EN 13561. Klassen gäller för ett visst mått, och större solskydd tål mindre. Skador uppstår i praktiken mest vid sommaråskväder med kraftiga byar, när solskyddet har lämnats nere och ingen är hemma. En vindgivare förebygger det på ett pålitligt sätt.

När det är minusgrader, kör inte solskyddet förrän lameller eller väv har tinat. Motorn kan annars slita loss fastfrusna lameller ur skenorna eller överbelasta sig själv. Snö och is som glider ner från taket kan också fastna i skenorna. Nyare motorer har överlastskydd, men på äldre bör du vara försiktig.

Gör det själv-guide: vanligt underhåll av solskydd

Det mesta av underhållet klarar du själv. Det räcker med en mjuk borste, ljummet vatten och lite tid en gång per säsong.

1. Tvätta lameller och väv med ljummet vatten, milt rengöringsmedel och mjuk borste, utan starka medel och utan högtryckstvätt.
2. Rengöra skenorna från damm, löv och insekter en gång per säsong, eftersom de gör att solskyddet kärvar.
3. Inte smörja lameller eller skenor med olja, då fastnar dammet ännu mer.
4. Rulla in markisväven bara när den är torr. Måste den rullas in blöt, fäll ut den igen efter regnet och låt den torka, annars börjar den mögla.
5. Låta markiserna vara inrullade under vintern och kontrollera lyftband och stegband på persiennerna, som är det som slits först.

Prova varje solskydd när du tar emot arbetet, inte bara ett som exempel. Gå igenom den här listan:

• solskyddet går upp och ner jämnt hela vägen, utan att kärva och utan ljud från skenorna,
• i nedfällt läge ligger det rakt mot fönsterbänken och lamellerna är parallella, ingen är sned,
• persiennerna vinklas jämnt i alla lägen,
• motorns ändlägen är inställda så att solskyddet inte slår i kassetten eller fönsterbänken,
• alla fjärrkontroller, grupper, timers och givare som fanns med i offerten fungerar,
• anslutningen mellan kassett, skenor och fasad är snyggt avslutad och tätad och fasaden är inte skadad,
• fönster, fönsterbänkar och omgivningen är rena,
• du har fått bruksanvisning, garantibevis och, vid radiostyrning, parkopplade fjärrkontroller.

Skriv upp alla brister i ett mottagningsprotokoll. Att ställa in ändlägen och parkoppla fjärrkontroller tar bara några minuter för montören medan hen är på plats. Senare betyder det ett nytt besök.