Anslutning av gaspanna (montering + inkoppling)

Orden blandas ofta ihop, så det lönar sig att veta exakt vad du beställer. Montering är att sätta pannan på plats, med fästen och anslutningssats. Inkoppling är att koppla den monterade pannan till de olika ledningarna. Vid ett byte tillkommer demontering av den gamla pannan.

Normalt ingår:

• montering av pannan och anslutning till gasledningen via en gasavstängning,
• inkoppling av fram- och returledning till värmesystemet,
• för en kombipanna inkoppling av kallt och varmt tappvatten,
• anslutning av rökgasavledning och tilluft,
• för en kondenserande panna avledning av kondensvatten till avloppet,
• påfyllning av systemet, avluftning, täthetsprovning och första start.

Innan du skriver på, kontrollera om offerten även tar med demontering och bortforsling av den gamla pannan, justering av rör, skorstensinsats och kontroll av installationen. Omfattningen skiljer sig ganska mycket mellan olika företag.

Vid ett byte stänger installatören först av gasen, tömmer systemet på vatten, kopplar bort elen och tar ner den gamla pannan. Ledningar som ska användas vidare får inte skadas. Sedan kontrolleras väggen, anslutningarna och skorstenens skick.

Den nya pannan hängs upp enligt tillverkarens monteringsanvisning, med de avstånd till väggar och brännbart material som anges där. Gasen ansluts med godkända kopplingar och packningar, inte med en slang från byggvaruhuset. På värmekretsen sätts oftast ett smutsfilter eller en slamavskiljare, så att smuts från gamla radiatorer inte sätter igen den nya pannans värmeväxlare. Säkerhetsventil, manometer och möjlighet att avlufta systemet ska alltid finnas.

Därefter kopplas rökgasavledning och el in, systemet fylls och avluftas och gasanslutningen täthetsprovas. Vid första starten ställer installatören in effekt, temperaturer och styrning och mäter rökgaserna med en analysator. Ett vanligt byte utan större ändringar klaras oftast på en dag, mer omfattande ombyggnader tar längre tid.

Nya gaspannor för bostäder är i dag i princip alltid kondenserande. De tar vara på värmen i rökgaserna, så rökgasen blir sval och det bildas kondensvatten. För monteringen innebär det tre saker:

• kondensvattnet ska ledas till avloppet, ibland via en neutraliseringsbox enligt tillverkarens anvisning,
• en gammal murad skorsten passar oftast inte för en kondenserande panna, så det behövs en insats av plast eller rostfritt stål, alternativt en koaxial avledning med rör i rör,
• pannan går bara snålt om den är rätt inställd, framför allt med utetemperaturstyrd reglering via en utegivare.

Har du en äldre panna kopplad till en vanlig skorsten är ett byte till kondenserande därför sällan bara att skruva loss och skruva fast. Räkna med att rökgasvägen och kondensavloppet behöver ses över. Med en separat varmvattenberedare tillkommer inkoppling av den och mer rördragning.

Enklast är att byta till en liknande panna på samma plats, när anslutningarna stämmer, skorstenen är förberedd och avloppet finns nära. Det här gör däremot jobbet längre och dyrare:

• pannan flyttas till en ny plats och nya rör behöver dras,
• det behövs en skorstensinsats eller en ny genomföring i vägg eller tak,
• det saknas avlopp för kondensvattnet i närheten av pannan,
• värmesystemet är igenslammat och måste spolas först,
• elen behöver justeras eller en ny termostat kopplas in,
• trångt utrymme, till exempel en panna i ett köksskåp.

Arbetskostnaden för att byta panna kan ofta ge rätt till ROT-avdrag. Fråga företaget hur arbete och material delas upp på fakturan, och kontrollera villkoren hos Skatteverket.

Gasinstallationer räknas som särskilt riskfyllda och får bara utföras av en gasinstallatör med rätt behörighet. Själva idrifttagningen görs ofta av en servicetekniker som är auktoriserad av tillverkaren, annars kan garantin gå förlorad. Elinkopplingen, till exempel en egen grupp eller ett uttag, gör en behörig elektriker.

När arbetet är klart bör du ha:

• protokoll från täthetsprovningen av gasanslutningen,
• dokumentation från kontrollen av gasinstallationen,
• intyg från sotaren om att rökgasvägen är kontrollerad,
• idrifttagningsprotokoll med uppmätta rökgasvärden.

Pappren behövs både mot försäkringsbolaget och mot tillverkaren om något skulle gå sönder. Monteringen görs enligt tillverkarens anvisning och gällande SS-EN-standarder. Pannan behöver sedan regelbunden service, oftast en gång om året.

I praktiken är det samma problem som återkommer:

• ej godkända packningar eller slangar på gasen och ingen täthetsprovning,
• en kondenserande panna kopplad till en gammal skorsten utan insats, som sedan blir fuktig och vittrar sönder,
• kondensavlopp utan vattenlås, så att det luktar avlopp i rummet,
• inget filter på returen, så att värmeväxlaren slammar igen av smuts från gamla radiatorer,
• pannan står kvar på fabriksinställningen med för hög vattentemperatur och kondenserar inte alls,
• pannor som tar luft från rummet får för lite luft när ventilationen täppts till efter ett fönsterbyte.

Misstänker du gasläcka: tänd inte pannan, rör inga strömbrytare och använd ingen öppen eld. Stäng gasen om du kan göra det riskfritt, vädra, lämna bostaden och ring 112 från en säker plats.

Innan installatören går, gå igenom de här punkterna tillsammans:

• det finns en gasavstängning vid pannan och den är lätt att komma åt,
• systemet har manometer, säkerhetsventil och filter,
• vattentrycket på manometern ligger inom det område tillverkaren anger,
• pannan reagerar på termostaten och både värmer och ger varmvatten utan felmeddelanden,
• kondensavloppet har vattenlås och ingenting droppar,
• rökgasavledningen sitter stadigt och skarvarna är säkrade,
• du har fått täthetsprotokoll, kontrolldokumentation, sotarens intyg och idrifttagningsprotokoll,
• installatören har visat hur du fyller på vatten, avluftar och vad felkoderna betyder,
• du har kontaktuppgifter till service och vet när första årsservicen ska göras.