Spårning för gasrör i betong

Ett dolt gasrör ser snyggt ut och är inte i vägen när köket ska monteras. Betong är ändå inget material man spårar i var som helst. Ställ dig några frågor innan du bestämmer dig för spår.

• Är väggen bärande? I hus med platsgjuten betong och i flerbostadshus byggda av betongelement, till exempel från miljonprogrammet, ingår betongväggarna nästan alltid i den bärande stommen. Ett spår minskar tvärsnittet och kan träffa armeringen.
• Är det en vägg eller ett bjälklag? I förspända håldäck får man i regel inte spåra alls. Armeringen är spänd och om den skadas blir det ett allvarligt problem för konstruktionen.
• Går spåret vågrätt? Vågräta spår försvagar en bärande vägg mer än lodräta. Långa vågräta spår i betong görs bara efter att en konstruktör har bedömt väggen.
• Räcker det med utanpåliggande dragning? Gasrör kan ofta dras på väggen, bakom köksinredningen, i en installationsvägg av gips eller i en kanal. I betonghus är det inte sällan det klokare valet.

Det händer ofta att kunden vill ha spåret exakt där köksbutiken ritade in det, och först på plats visar det sig att det går genom en stabiliserande vägg i huset. Därför ska rördragningen bestämmas av den som projekterar gasinstallationen, och vid bärande delar också av en konstruktör. Det är inte arbetslaget med spårfräsen som ska avgöra det.

Märka ut sträckningen

Rörets väg förs över från ritningen till väggen med blyerts eller snörslå. Spår för gas dras i regel lodrätt och vågrätt, aldrig snett, så att det även om några år går att förstå var röret ligger. Spårets bredd märks ut efter rörets dimension, med marginal för eventuellt skyddshölje och för igenfyllningen.

Ta reda på vad som finns i väggen

Innan första sågsnittet söks väggen av med en detektor för metall och ledningar. Man letar efter armering, elkablar, vatten- och värmerör och framför allt befintliga gasrör. Finns det en gammal gasledning i väggen ska en behörig gasinstallatör stänga av den på ett säkert sätt och kontrollera den innan arbetet börjar. I en vägg med trycksatt gasrör får man aldrig såga eller bila.

Såga kanterna med spårfräs

Spårets kanter sågas med en spårfräs med två diamantklingor som gör båda parallella snitten samtidigt. Till betong används klingor för hårda material, inte de universalklingor som räcker till tegel. Fräsen kopplas till en industridammsugare med filterklass för mineraldamm. I hård betong sågas snitten ibland i två eller tre omgångar så att klingan inte överhettas och maskinen inte överbelastas.

Bila ur kärnan

Betongen mellan snitten bilas bort med en bilmaskin med flatmejsel eller särskild spårmejsel. Man tar korta bitar åt gången så att kanterna inte bryts loss och sprickor inte sprider sig ut i väggen. Att bila för hand utan att först såga kanterna fungerar inte i betong. Kanterna blir trasiga och spåret onödigt brett.

När man träffar armering

Kommer armeringen fram stoppas arbetet på det stället. Armeringen kapas inte och böjs inte undan. Antingen flyttas sträckningen, eller så görs spåret grundare just där och röret dras på annat sätt. Beslutet ligger hos konstruktören eller projektören, inte hos den som håller i vinkelslipen.

Putsa till och städa ur

Spårets botten jämnas till så att röret ligger rakt och inte tvingas in i någon böj. Spåret blåses eller dammsugs rent, och lösa betongbitar och damm tas bort. Till sist kontrolleras djupet längs hela sträckan. Därefter tar gasinstallatören över.

I prislistan finns en egen post för spårning för gasrör i tegel. Det ser ut som samma jobb, men det skiljer sig i nästan allt utom spårets slutliga form.

• Hårdhet och tempo: i betong går arbetet märkbart långsammare, ofta flera gånger långsammare än i tegel eller lättbetong. Klingorna slits fortare och bilmaskinen måste vara kraftigare.
• Armering: en tegelvägg saknar i regel armering, betong har det nästan alltid. Därför är detektering ett obligatoriskt steg i betong, och sträckningen anpassas efter det som hittas.
• Bärförmåga: i en mellanvägg av tegel är ett spår oftast okomplicerat. I en bärande betongvägg eller ett betongelement är det ett ingrepp i stommen som kan kräva en konstruktörs bedömning.
• Kanterna: håltegel bryts lätt sönder vid bilning och spåret växer. Betong håller kanterna bättre, men vid slarvig bilning spricker den på djupet.
• Damm och buller: betongdamm innehåller mer fint kvartsdamm och sågningen bullrar mer. Dammsugning vid källan och andningsskydd är ett krav i betong, inte bara ett råd.
• Utrustning: till tegel räcker en vanlig spårfräs och en lättare maskin. Betong kräver diamantklingor för hårda material, en tyngre bilmaskin och ibland våtsågning.

Har du en blandning hemma, till exempel en bärande betongvägg och en mellanvägg i tegel, delas kalkylen upp efter det verkliga materialet i varje del. Ta reda på det i förväg. Blir bedömningen fel drar arbetet i betongen ut på tiden och de andra yrkenas schema förskjuts.

De flesta förseningar beror inte på själva betongen utan på sådant som inte var förberett. Gå igenom det här före spårningsdagen.

• Underlag för gasinstallationen: rörets sträckning, dimension och material ska vara bestämda. Utan det vet arbetslaget inte hur brett och djupt spåret ska vara.
• Konstruktörens bedömning: ska spåret gå i en bärande vägg, se till att en konstruktör har tittat på det. I en bostadsrätt kan styrelsen ofta hjälpa till med husets konstruktionsritningar.
• Avstängd gas: finns det redan en gasledning i rummet ska gasinstallatören stänga och säkra den innan arbetet börjar.
• El och vatten: ta reda på var kablar och rör går i väggen. Gamla ritningar eller åtminstone bilder från en tidigare renovering hjälper mycket.
• Tömda rum: möblerna ut, golvet täckt, dörrar till andra rum tejpade med plast. Fint betongdamm tar sig in genom små springor.
• Ström på plats: spårfräs och bilmaskin behöver ett fungerande uttag med en säkring som inte löser ut när maskinen startar.
• Bortforsling: kom överens om vem som bär ut och kör bort bilningsresterna.

Bor du i en bostadsrätt eller hyresrätt, läs föreningens eller fastighetsägarens ordningsregler. Bullrande arbeten är ofta begränsade till vissa tider, och att bila betong hör till det mest bullriga i en renovering. En lapp i trapphuset några dagar innan förebygger många konflikter med grannarna.

Posten har ett pris per löpmeter, men varje vägg är olika krävande. Följande avgör om jobbet flyter på eller går trögt.

Det här gör jobbet lättare

• Lodräta spår på en fri, lättåtkomlig vägg
• Betong utan tät armering där spåret ska gå
• Tomt rum utan möbler och färdiga ytor
• Tydliga ritningar och utmärkt sträckning innan arbetslaget kommer
• Längre sammanhängande sträckor i stället för många korta bitar

Det här gör jobbet svårare

• Mycket hård, äldre eller höghållfast betong som sliter snabbt på klingorna
• Tät armering som tvingar fram ändrad sträckning och spårning i småbitar
• Spår högt upp under taket där man arbetar över huvudet
• Många hörn, avgreningar och korta sträckor
• Bebodd lägenhet där allt måste skyddas noga mot damm
• Begränsade arbetstider i flerbostadshus
• Färdigt kakel eller klinker som först måste rivas

Har väggen gammalt kakel eller tjock puts brukar rivningen vara ett eget arbetsmoment. Fråga om det ingår eller räknas som en separat post. Om spåret passerar en badrumsvägg med tätskikt behöver tätskiktet sedan återställas av en certifierad plattsättare, till exempel enligt Säker Vatten eller GVK, så att garantin för våtrummet håller.

Ett gasspår är inget färdigt arbete i sig. Det är ett mellansteg som måste passa ihop med det som kommer före och efter.

Före spårningen

Den som projekterar gasinstallationen bestämmer sträckningen, konstruktören bedömer ingreppet i en bärande vägg och den behöriga elektrikern ska veta var hans kablar ska gå. Gasrör får inte ligga i samma spår som elledningar, och mellan dem hålls ett avstånd enligt gällande SS-EN-standarder och branschens regler för gasinstallationer. Exakta avstånd anger projektören.

Rörläggning

Röret läggs i spåret bara av en behörig gasinstallatör. I väggen dras röret utan demonterbara skarvar, och ventiler och avstängningar ska förbli åtkomliga. Beroende på rörmaterial används korrosionsskydd, och röret ska kunna röra sig lite när temperaturen ändras.

Täthetsprovning före igenfyllning

Spåret får inte putsas igen förrän gasinstallatören har provat röret och godkänt det. Här blir det oftast fel på byggen: putsaren har en tid att passa, gasinstallatören har inte varit där än, och spåret fylls igen. Sedan får man bila upp det igen för provningen och kontrollen.

Igenfyllning och ytskikt

Spåret fylls med bruk eller det material gasinstallatören rekommenderar för rörtypen. Gipsbaserade material används i regel inte runt gasrör, eftersom de kan främja korrosion på metallrör. Först efter igenfyllningen kommer puts, spackel, målare eller plattsättare och köksmontaget. Ta en bild på spåret med röret på plats och en tumstock mot väggen. Den bilden är guld värd om några år när någon ska borra.

• För grunt spår: röret ligger nästan i ytan, putsen över blir tunn och spricker. Senare syns en hårfin spricka exakt längs röret.
• Kapad armering: man ser ingenting först, men den bärande väggen är försvagad. I ett elementhus kan det bli ett problem för hela huset, inte bara för din lägenhet.
• Spår i förspänt bjälklag: ett allvarligt ingrepp i konstruktionen som inte går att laga enkelt.
• Sneda spår: om några år vet ingen var röret går, och vid borrning finns risk att man borrar i det.
• Trasiga kanter: ett spår som bilats utan förs­ågning blir brett och ojämnt, igenfyllningen kräver mycket material och sjunker ofta ihop.
• Igenfyllt före provning: spåret måste öppnas igen och arbete och material betalas två gånger.
• Gas och el tätt ihop: för litet avstånd kan ge anmärkning vid kontrollen och är en säkerhetsrisk.
• Dåligt dammskydd: betongdamm i hela bostaden, hos grannarna och i trapphuset. Det handlar inte bara om städning utan om hälsa, eftersom fint kvartsdamm skadar lungorna.

Känner du gaslukt under arbetet eller när som helst senare: använd inga strömbrytare och ingen öppen låga, öppna fönstren, lämna utrymmet och ring 112 eller ditt gasbolags jourtelefon.

Hur fort det går i betong beror på betongens hårdhet, armeringen, åtkomligheten och antalet hörn. Normalt hinner ett arbetslag några meter spår i ett kök under en arbetsdag. I hård, armerad betong eller vid arbete över huvudet kan det ta längre tid. Själva spårningen har ingen torktid, men räkna med tid för städning, för att gasinstallatören ska komma, för provningen och först därefter igenfyllningen. Bruket i spåret behöver i regel några dagar innan det går att putsa eller spackla över, exakt tid anger tillverkaren.

Om du anlitar ett företag kan arbetskostnaden ibland ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera villkoren med företaget och Skatteverket innan arbetet börjar.

Det här ska du titta på

• Sträckning: stämmer med ritningen, spåren är lodräta och vågräta utan onödiga krökar.
• Djup: lika längs hela sträckan, röret får plats med sitt skydd och det finns utrymme för igenfyllning.
• Botten: jämn, utan klackar där röret bara skulle vila punktvis.
• Kanter: rena, utan sprickor som löper in i väggen.
• Armering: ingenstans kapad eller böjd. Har den blottats ska projektören eller konstruktören få veta det.
• Renhet: spåret är dammsugt, utan damm och lösa bitar.

En rak bräda eller ett vattenpass mot väggen hjälper dig. Du ser direkt om djupet varierar någonstans.

• Spårens sträckning stämmer med ritningen för gasinstallationen
• Spåren är lodräta och vågräta utan sneda partier
• Djup och bredd räcker för röret och igenfyllningen
• Kanterna är raka och spricker inte ut i väggen
• Ingen armering är kapad och eventuell blottad armering är noterad och diskuterad med konstruktören
• Det finns inga elkablar eller andra ledningar i spåret
• Spåret är rengjort och klart för rörläggning
• Bilningsrester är bortforslade och rummet är städat
• Angränsande rum och trapphus är inte dammiga
• Det är bestämt när gasinstallatören kommer och när provningen görs
• Spåret fylls inte igen förrän röret är provat och godkänt