Spårning för gasledning i tegel

Ett bra spår börjar innan någon maskin startas. I praktiken ser arbetet ut så här:

1. Märka ut dragningen. Efter gasinstallatörens anvisningar ritas den exakta dragningen upp på väggen, med höjd, avgreningar och anslutningspunkter för spis eller annan apparat.
2. Kontrollera väggen. Med detektor och eventuella ritningar kontrolleras att det inte går el, vatten eller värme i dragningen. Finns en gammal gasledning i närheten måste installatören först stänga och säkra den.
3. Förbereda rummet. Möbler bärs ut eller täcks med plast, golvet skyddas med kartong eller täckpapp och dörrar till andra rum tätas mot damm.
4. Såga kanterna. En spårfräs med två diamantklingor gör två parallella snitt i inställd bredd och djup. Då får spåret raka kanter och putsen runt omkring bryts inte loss i onödan.
5. Bila ur mitten. Materialet mellan snitten tas bort med en bilningsmaskin och flatmejsel.
6. Rensa och kontrollera. Damm och bitar tas bort ur spåret, och djup, bredd och rakhet kontrolleras. Först därefter kan installatören lägga röret.

Spårning för hand utan fräs används i dag mest i hörn, nära taket eller runt hinder där maskinen inte kommer åt. Det går långsammare och spåret blir oftast mindre exakt.

Det ser ut som samma arbete, men väggens material avgör vilka verktyg som behövs, hur lång tid det tar och vilka risker som finns.

Tegelvägg

Massivt tegel går förhållandevis bra att spåra. I håltegel, som finns i en del nyare hus, behöver man vara försiktig: de tunna väggarna mellan hålrummen bryts lätt och spåret kan plötsligt bli bredare än tänkt. Därför lönar det sig även i tegel att först såga och sedan bila, inte att slå upp spåret bara med hammare. I äldre hus är teglet ofta sprött och murat med svagare bruk, så man får gå varsamt fram.

Betong och armerad betong

Betong är betydligt hårdare. Arbetet tar längre tid, dammar och låter mer, och utan diamantklingor går det i praktiken inte. De flesta betongväggar är dessutom armerade. Armeringen får inte kapas utan att en konstruktör har bedömt det, eftersom det försvagar den bärande stommen. I flerbostadshus med bärande betongväggar, till exempel många hus från 1960- och 70-talen, är möjligheterna att spåra begränsade, särskilt för vågräta spår. Ska det spåras i en bärande vägg är det klokt att ta in en konstruktör. Bor du i bostadsrätt, prata med styrelsen innan arbetet börjar, eftersom bärande väggar och gemensamma ledningar hör till föreningen.

Spåret görs för ett bestämt rör. Det bör vara något djupare och bredare än röret, så att röret kan läggas utan spänning, fästas med clips och täckas med bruk och puts. De exakta måtten bestämmer gasinstallatören utifrån rörtyp och dimension. Ett onödigt djupt spår försvagar däremot väggen, särskilt i bärande murverk och nära fönster och dörrar.

Gasrör i vägg dras bara vågrätt eller lodrätt, aldrig snett. Varför? Om någon borrar för en hylla om några år kan han eller hon gissa var röret går utifrån var kranen eller spisen sitter. Med en sned dragning kan ingen gissa det.

Gasledningen måste ha säkert avstånd till el, vatten och andra installationer enligt installatörens anvisningar och SS-EN 1775 med tillhörande standarder. Avstängningsventiler och skarvar som går att ta isär muras inte in, de ska alltid gå att komma åt. Läggs röret i betong ordnar installatören oftast också ett skydd, så att röret inte gjuts fast direkt i materialet.

Hur krävande spårningen blir, och därmed vad den kostar, beror på några saker:

• Väggens material: betong och armerad betong är betydligt tyngre att arbeta i än tegel
• Dragningens längd och form: en rak dragning på en vägg är enklare än en med många vinklar och genomföringar
• Åtkomst: arbete nära taket, i hörn, bakom köksskåp eller i en möblerad lägenhet tar längre tid
• Ytskikt: måste kakel eller tjock puts tas bort först blir det mer arbete
• Städning och efterarbete: dammsugning, bortforsling av rivningsmassor och igenlagning av spåren avtalas ofta separat

Ett tomt rum och en tydligt utmärkt dragning sparar tid för alla. I flerbostadshus är det bra att förvarna grannarna, eftersom spårning låter mycket. Arbetskostnaden kan ofta ge rätt till ROT-avdrag, kontrollera villkoren hos Skatteverket.

• Sned dragning eller en dragning som bara blev som den blev, vilket installatören inte kan godta
• För grunt spår, där röret inte får tillräcklig täckning och putsen spricker ovanför
• För djupt spår i en bärande vägg utan att en konstruktör har tittat på det
• Kapad armering i armerad betong
• Kapad kabel eller kapat rör för att väggen inte kontrollerades innan
• Spårning bara med vinkelslip, som ger mycket damm och ojämnt djup
• Orensat spår, där clips och bruk inte fäster ordentligt och vassa kanter kan skada röret

Själva spårningen är vanligt byggarbete. Montage av gasröret, anslutning, täthetsprovning och dokumentation får däremot bara göras av en behörig gasinstallatör, ofta en rörfirma som är certifierad för gas. Spåren görs därför alltid i samråd med installatören, aldrig på måfå i förväg. Behöver el flyttas i samband med arbetet ska det göras av en behörig elektriker.

Om du känner gaslukt under arbetet: sluta direkt, rör inga strömbrytare eller elapparater, vädra, lämna utrymmet och ring 112. Kontakta också gasnätsföretagets jourtelefon.

Innan installatören lägger röret och spåren lagas igen är det värt att gå igenom de här punkterna:

• Dragningen stämmer med det du kommit överens om med gasinstallatören
• Spåren går bara vågrätt och lodrätt
• Djup och bredd är jämna längs hela spåret
• Kanterna är raka och putsen runt omkring är inte onödigt sönderbruten
• Ingen armering är kapad i betongen och inga stora hålrum är uppbrutna i teglet
• Inga andra ledningar har skadats
• Spåren är rensade från damm och bitar
• Rivningsmassorna är bortforslade och rummet städat enligt överenskommelse
• Efter montaget är täthetsprovning gjord och du har fått ett protokoll från installatören