Montering av gasvarnare

I prislistan avser posten arbetet med att montera och ansluta en gasvarnare. Normalt ingår:

• val av plats och höjd utifrån gastyp och tillverkarens anvisning,
• montering av fästplatta eller hållare på väggen och fastsättning av varnaren,
• anslutning av strömförsörjning beroende på typ, till vägguttag, fast anslutning eller från en larmcentral,
• vid koppling till ventil eller central, anslutning av signalkabeln till utgångsreläet,
• start, väntan på att sensorn stabiliseras och funktionsprov med testmedel enligt tillverkaren,
• genomgång med ägaren av vad ljus- och ljudsignalerna betyder.

I monteringen ingår inte själva gasvarnaren, magnetventilen, ny kabeldragning genom bostaden, ingrepp i gasledningen eller kontroll av gasinstallationen. Montering av ventilen i ledningen är ett separat arbete för en gasinstallatör. Om ledningen samtidigt ändras eller förlängs, se även sidan flytt och anslutning av gasledning.

• Gasspis eller gashäll i köket. Den vanligaste situationen, inte minst i äldre lägenheter med stadsgas. En bortglömd öppen brännare eller en lös slang är klassiska orsaker till läckage.
• Gaspanna i villa eller lägenhet. En varnare vid pannan bevakar otätheter vid anslutning och ventiler.
• Pannrum och teknikutrymme. Här kombineras varnaren ofta med en magnetventil som stänger gasen vid larm.
• Uthyrd bostad. Hyresvärdar och ägare som hyr ut i andra hand monterar varnare i förebyggande syfte, eftersom de inte kan styra hur hyresgästen hanterar spisen.
• Gasol i flaska eller tank. Till exempel i fritidshuset eller i en villa utan gasnät. Gasol är tyngre än luft och samlas nära golvet.
• Efter ombyggnad av gasinstallationen. Vid ny ledningsdragning eller flytt av en apparat är det ett bra tillfälle att komplettera med en varnare.

I ett vanligt hushåll är gasvarnaren oftast ett frivilligt skydd. I pannrum med större effekt och vid vissa placeringar av gasapparater kan gasdetektering krävas av projekteringen eller av gällande regler. Då är det projektören som bestämmer typ och inkoppling.

Det här är det viktigaste valet både vid inköp och vid montering. Stadsgas och naturgas som levereras via ledningsnät består till största delen av metan, och de är lättare än luft och stiger mot taket vid läckage. Gasol från flaskor och tankar, som i huvudsak är propan, är tvärtom tyngre än luft, lägger sig längs golvet och rinner ner till lägre utrymmen, till exempel källare eller schakt.

Tillverkarna anger därför för stadsgas och naturgas montering cirka 15 till 30 cm under taket och för gasol cirka 15 till 30 cm över golvet. Varnare tillverkas antingen för en viss gas eller för flera gastyper, men även en varnare som reagerar på alla dessa gaser måste placeras efter den gas som finns i huset. En varnare för metan som sitter vid golvet eller en gasolvarnare under taket upptäcker läckaget sent eller inte alls.

En gasvarnare är inte en kolmonoxidvarnare. Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning, till exempel när en skorsten är igensatt. För den finns en separat CO-varnare med andra regler för placering. Vid pannor, gasolvärmare och eldstäder monteras därför ofta båda.

Att montera en gasvarnare går fort. För att arbetet inte ska dra ut på tiden och varnaren hamna på rätt plats är det bra att reda ut några saker i förväg:

• Gastyp. Är huset anslutet till ett gasnät handlar det om stadsgas eller naturgas, med flaska eller tank om gasol. Köp varnaren efter det.
• Typ av varnare. Bestäm om du bara vill ha larm eller även avstängning av gasen med magnetventil, eventuellt med avisering till mobilen.
• Strömförsörjning. Kontrollera om det finns ett uttag eller en anslutningspunkt på rätt höjd. En varnare för stadsgas eller naturgas under taket behöver oftast en ny kabel eller en förlängning i kabelkanal.
• Åtkomst till ledningen. Ska en ventil monteras behöver gasinstallatören fri åtkomst till inkommande ledning och huvudavstängningen.
• Anvisning och dokument. Ha varnarens bruksanvisning framme, och om det finns tidigare dokumentation eller kontrollprotokoll för gasinstallationen, ha det till hands.

Vid montering av ventil måste gasen stängas av en kortare tid. Panna och spis går inte under arbetet, så välj gärna en tid utanför de kallaste dagarna.

Val av plats

1. Ta reda på vilken gas som finns i huset, stadsgas, naturgas eller gasol, och kontrollera att varnaren är avsedd för den.
2. Välj rummet där gasapparaten finns och en plats nära den, normalt inom några meter från spisen eller pannan enligt tillverkarens anvisning.
3. Bestäm höjden, för stadsgas och naturgas cirka 15 till 30 cm under taket, för gasol cirka 15 till 30 cm över golvet.
4. Undvik platser som tillverkarna avråder från, alltså ovanför diskbänken, vid spisfläkten, vid fönster och dörrar, bakom gardiner, i skåp, i fukt och i damm.
5. Kontrollera att det går att få fram ström och kabel till ventil eller central på den valda platsen.

Fastsättning

Fästplattan monteras på väggen efter mallen. Varnaren ska sitta stadigt och öppningarna framför sensorn får inte täckas. Dubbelhäftande tejp är ingen bra lösning, i köket släpper den efter hand av värme och matos.

Anslutning av ström

Gasvarnare finns i tre vanliga utföranden. Den första ansluts direkt till ett vägguttag, den andra med fast anslutning till 230 V och den tredje till klenspänning från en central eller ett nätaggregat, normalt 12 V. Fast anslutning och inkoppling i elcentralen är elinstallationsarbete och görs av ett elinstallationsföretag registrerat hos Elsäkerhetsverket. Tillverkarnas anvisningar för fast anslutna varnare kräver i regel en allpolig brytare och att inkopplingen görs av behörig person.

Koppling till magnetventil

Ska varnaren stänga gasen vid larm monteras en magnetventil på inkommande ledning. Ventilen sätts in i gasledningen, normalt efter huvudavstängningen, och den delen utförs av en auktoriserad gasinstallatör. Efter ingreppet i ledningen görs täthetsprovning och arbetet dokumenteras. Elektrikern eller den som monterar varnaren kopplar sedan varnarens utgångsrelä till ventilen enligt tillverkarens kopplingsschema. Med ventiler som måste återställas manuellt efter stängning släpps gasen inte på av sig själv efter ett larm, först måste någon ta reda på orsaken till läckaget.

Start och provning

Efter tillslag värms sensorn upp och stabiliseras under några minuter. Därefter provas varnaren på det sätt tillverkaren föreskriver, med testgas eller testmedel. Vissa tillverkare godkänner prov med en trasa fuktad med sprit. Kontrollera att larmet ljuder och, om ventil finns, att ventilen stänger. Till sist gås det igenom med ägaren vad de olika lamporna och ljudsignalerna betyder.

• Fristående varnare för vägguttag. Den enklaste lösningen, enbart med larm. Passar ett kök med en gasapparat.
• Varnare med reläutgång. Kan styra en ventil eller en fläkt eller ge signal till ett larm. Tillverkarna anger ofta två larmnivåer, för metan ungefär vid 10 respektive 20 procent av undre explosionsgränsen (LEL).
• System med larmcentral. Flera detektorer i olika rum och en central som styr ventilen. Används i pannrum och större hus.
• Koppling till larmsystem. Larmet skickas vidare till mobilen eller till en larmcentral.

Sensorerna har begränsad livslängd. Tillverkarna anger vanligen en minsta livslängd på omkring fem år. Därefter byts hela varnaren eller sensorn enligt anvisningen. Skriv därför monteringsdatum direkt på varnaren.

• Fel höjd. Det händer att en varnare för stadsgas sätts lågt, vid uttaget ovanför bänkskivan, eftersom strömmen finns där. Läckande gas samlas ju under taket.
• Varnare placerad för fel gas. I fritidshuset med gasol sitter varnaren under taket som för stadsgas.
• Varnare ovanför spisen eller vid fläkten. Ånga och fett sätter igen sensorn, fläkten späder ut gasen och varnaren ger falsklarm eller reagerar inte.
• Varnare i skåp eller bakom gardin. Gasen når inte sensorn i tid.
• Prov med tändare. Gasen från en tändare kan skada sensorn permanent och tillverkarna förbjuder det uttryckligen.
• Rengöringssprejer och lösningsmedel i närheten. Sprit, lack, silikon och sprejer kan påverka sensorn eller utlösa larm.
• Bortglömd livslängd. Varnaren har suttit på väggen i tio år och lyser grönt, men sensorn reagerar inte längre som den ska.
• Ventil utan gasinstallatör. Magnetventilen sätts in i ledningen på egen hand, utan täthetsprovning och dokumentation.

En varnare som ofta piper utan anledning slutar folk ta på allvar, och förr eller senare dras kontakten ur. Därför lönar det sig att känna till de vanligaste orsakerna. Halvledarsensorer reagerar inte bara på gas utan också på vissa ångor. Larmet kan alltså utlösas av nagellack, rengöringsmedel med sprit, hårspray, thinner, lösningsmedel vid målning eller silikon vid köksrenovering. Vid matlagning kan ånga och os från stekpannan störa om varnaren sitter för nära spisen.

När larmet går ska du alltid först agera som om det vore ett verkligt läckage. Först när rummet är vädrat och orsaken klar är det meningsfullt att fundera på falsklarm. Upprepas larmet utan tydlig orsak kan sensorn vara uttjänt eller varnaren felplacerad. Då ska den flyttas eller bytas, inte stängas av.

En varnare som bara ansluts till ett vägguttag kan ägaren placera själv, om tillverkarens anvisning följs. Fast anslutning till 230 V och inkoppling i elcentralen är elinstallationsarbete som ska utföras av ett elinstallationsföretag registrerat hos Elsäkerhetsverket. Ingrepp i gasledningen, alltså montering av magnetventilen, får bara utföras av ett auktoriserat gasinstallationsföretag. Därefter följer täthetsprovning och kontroll av gasinstallationen, som beskrivs på sidan besiktning av gasinstallation. Byts eller ansluts pannan samtidigt hanteras det tillsammans med anslutning av gaspanna.

• varnaren är avsedd för den gas som finns i huset och sitter på rätt höjd för den,
• den sitter nära gasapparaten men inte ovanför diskbänken, vid spisfläkten, i skåp eller vid fönster,
• den sitter stadigt och sensoröppningarna är fria,
• efter uppstart visar indikeringen normal drift enligt anvisningen,
• vid provning ljuder larmet, och om ventil är ansluten stänger den gastillförseln,
• vid ingrepp i ledningen har du dokumentation från gasinstallatören,
• monteringsdatum och rekommenderad tidpunkt för byte står på varnaren eller i dokumentationen.

Upprepa provet enligt tillverkarens anvisning under användningen, till exempel vid den årliga servicen av pannan. Torka av varnaren ibland med en torr eller lätt fuktad trasa enligt anvisningen när den är avstängd.

1. Tänd eller släck inte lampor och slå inte av eller på apparater, använd inte ringklockan och undvik öppen eld.
2. Stäng huvudavstängningen för gasen eller gasolflaskans ventil, om det kan göras säkert.
3. Öppna fönster och dörrar och vädra.
4. Lämna bostaden och ring från en säker plats 112 eller gasnätsägarens jourtelefon.
5. Släpp inte på gasen igen förrän en fackman har fastställt orsaken.

Arbetspriset i NUMIQ:s prislista för montering av gasvarnare är cirka 640 kr per styck. Det avser arbete inklusive mindre förbrukningsmaterial, utan själva gasvarnaren, ventil och kablar. Priset varierar mellan regioner och orter.

Slutsumman påverkas av:

• typ av varnare, för vägguttag, fast ansluten eller system med larmcentral,
• antal varnare och rum,
• längd och förläggning av kabel till ström och ventil, i kabelkanal eller infälld i spår,
• montering av magnetventil i ledningen av gasinstallatör och efterföljande kontroll,
• koppling till larmsystem eller smarta hem-system.

När arbetet utförs i bostaden kan arbetskostnaden i vissa fall ge rätt till rotavdrag, kontrollera aktuella villkor på Skatteverkets webbplats. Fler relaterade poster hittar du under gasinstallationer.