Anslutning av rör till gjutjärnsstam för avlopp

Plast kan inte kopplas direkt mot gjutjärn. Efter flera decennier är gjutjärnet ofta skrovligt och ojämnt, och måtten stämmer inte exakt med plaströrens. Därför tätas skarven alltid med en elastisk övergångsdel. En rörmokare brukar arbeta i den här ordningen:

1. Tittar på stammen, tar reda på dimension och skick och kontrollerar att det går att komma åt platsen för anslutningen.
2. Planerar tidpunkten med styrelsen eller förvaltaren, så att grannarna ovanför inte spolar ner vatten medan arbetet pågår.
3. Säkrar den övre delen av stammen med rörklammer, så att det tunga gjutjärnet inte sjunker eller förskjuts när röret kapas.
4. Kapar röret eller skär ut den bit som behövs och gör kanterna noggrant rena och jämna.
5. Monterar en övergångsmuff eller gummimuff, eller sätter in ett nytt grenrör av plast mellan de två gjutjärnsändarna.
6. Ansluter de nya rören med rätt fall, fäster dem och provar tätheten med riktigt vattenflöde.

Varför spelar ordningen roll? Utan att först titta på stammen vet rörmokaren inte vilken övergång som behövs. Ett ojämnt snitt gör att muffen inte sluter tätt runt hela röret. Och hoppar man över provningen syns felet först när kakel och fog redan sitter på plats.

Vilken del som används beror på vad som ska lösas: ett annat material, en annan dimension eller en ny anslutning mitt på stammen.

• Gummimuff (övergång gjutjärn till plast) formar sig efter gjutjärnets ojämna yta och tätar där dimensionerna ungefär stämmer. Det är den vanligaste lösningen i lägenheter
• Reduktion används när en mindre dimension från tvättställ eller tvättmaskin ska anslutas till en större, ofta i kombination med en muff
• Nytt grenrör av plast i stammen passar när en ny apparat ska anslutas och gjutjärnet är i gott skick. En kort bit skärs ut och ersätts med ett grenrör med övergångar i båda ändar
• Sadelgren gör det möjligt att ansluta utan att skära ut en bit. Den passar främst för mindre dimensioner och ett friskt, rakt rör

Tänk också på tillbehören. En rensbit och en inspektionslucka i väggen gör att stammen kan kontrolleras eller rensas senare utan att något behöver rivas. För tvättmaskin och diskmaskin hjälper en anslutning med vattenlås eller backventil, som skiljer maskinen från lukt från stammen.

Ligger anslutningen i ett badrum där tätskiktet berörs, är det klokt att anlita en plattsättare som är certifierad enligt branschreglerna för våtrum, så att genomföringen i tätskiktet blir rätt utförd.

Samma arbetsmoment kan i praktiken vara ett kort rutinjobb eller ett långt ingrepp. Omfattningen, och därmed hur krävande jobbet blir, påverkas oftast av:

• Åtkomst: en fri stam i ett schakt med lucka är enklare än ett rör som är inmurat i väggen
• Gjutjärnets skick: när röret kapas visar det sig ibland att det är igensatt av beläggningar på insidan eller genomrostat
• Antal anslutningar: en apparat är ett annat jobb än ett helt badrum med wc, badkar och tvättställ
• Rördimension: att ansluta en wc till huvudstammen är mer krävande än ett litet avlopp från ett tvättställ
• Tidpunkt: ett planerat jobb går lugnare än en akut insats när det läcker

Med en apparat och god åtkomst handlar det ofta om ett besök på några timmar. Den exakta omfattningen går ändå bara att bedöma säkert på plats. Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag, kontrollera vad som gäller för just ditt jobb.

I ett flerbostadshus är avloppsstammen gemensam och tillhör i en bostadsrättsförening oftast föreningen, inte din lägenhet. Hör därför av dig till styrelsen eller förvaltaren innan någon gör ingrepp i den. De kan hjälpa till att planera tidpunkten, informera grannarna och berätta om föreningen redan har en rörmokare som känner huset. Det minskar risken att någon spolar medan stammen står öppen.

En viktig sak om materialet: alla gamla avloppsrör är inte av gjutjärn. I vissa hus finns rör av asbestcement. De är grå, lättare och låter annorlunda än gjutjärn när man knackar på dem. Kapa eller borra aldrig i ett sådant rör. Arbete med asbest ska bara göras av ett företag som är specialiserat på asbestsanering.

De flesta problem har samma orsak: att tid sparas på fel ställe. I praktiken händer det ofta att:

• Skarven tätas med silikon eller tejp i stället för en riktig övergång, och efter en tid börjar den läcka och lukta
• Kanterna efter kapningen lämnas grova så att muffen inte sluter tätt runt hela röret
• De vågräta rören har för lite fall, så att avloppet bubblar, rinner långsamt och slammar igen. Ofta rekommenderas minst ungefär 1 cm per meter, gärna något mer, enligt tillverkarens anvisningar
• Dragningen får onödigt många böjar eller blir för lång, vilket ökar risken för stopp, särskilt från wc
• Nya rör ansluts till genomrostat gjutjärn som snart spricker bredvid den nya skarven
• Stammen ovanför snittet säkras inte, och gamla skarvar på våningen ovanför lossnar under arbetet

Är gjutjärnet i dåligt skick är det ofta klokare att byta en hel sträcka, eller att tillsammans med föreningen diskutera ett stambyte i hela huset, än att gång på gång återvända till samma skarv.

Innan rören byggs in bakom kakel eller en installationsvägg, gå igenom de här punkterna tillsammans med rörmokaren:

• Skarven mellan gjutjärn och plast är torr även efter att vattnet har fått rinna en längre stund
• Inget droppar eller läcker när wc spolas och när ett fullt badkar eller tvättställ töms
• Avloppet rinner jämnt, utan bubblande ljud och utan att vatten stiger upp i andra avlopp
• Det luktar inte avlopp runt skarven
• De nya rören sitter fast i klammer och rör sig inte
• De vågräta delarna har ett synligt fall mot stammen
• Det finns åtkomst till skarven via rensbit eller inspektionslucka
• Styrelsen eller förvaltaren känner till arbetet och grannarna kan använda avloppet som vanligt igen