Montering av inbyggnadsdel (iBox) för duschblandare

Inbyggnadsdelen är ett hus av metall eller plast med anslutningar för varmt och kallt vatten och utlopp till duschen. Senare sätts själva funktionsdelen i: antingen en vanlig engreppspatron eller en termostatpatron, och vid två utlopp även en omkastare mellan takdusch och handdusch. Många inbyggnadsdelar är universella, så flera typer av reglage passar på samma grund. Kontrollera ändå innan monteringen att den synliga delen du har valt verkligen passar. Det står i tillverkarens tekniska datablad.

Varför spelar det så stor roll? Inbyggnadsdelen hamnar bakom tätskikt och kakel. När väggen väl är stängd innebär ett byte till ett annat system nästan alltid att kaklet måste rivas.

Rörmokaren arbetar ungefär i den här ordningen:

1. Höjden på reglaget och duschens placering bestäms tillsammans med dig. Reglaget sitter oftast ungefär 100 till 120 cm över färdigt golv, takduschen högre beroende på hur långa de i hushållet är.
2. Vattnet stängs av och läget för inbyggnadsdelen och rördragningen markeras på väggen.
3. En öppning och spår bilas eller fräses upp, alternativt byggs en regelstomme i en installationsvägg.
4. Inbyggnadsdelen monteras i våg och på rätt djup. Skyddskåpan har oftast en markering som visar var den färdiga kakelytan ska hamna.
5. Varmvattnet ansluts till vänster och kallvattnet till höger, som är brukligt, och utloppen till duschen kopplas in.
6. Inbyggnadsdelen och rören fästs ordentligt så att inget rör sig när väggen spacklas och byggs igen.
7. En tryckprovning görs enligt branschregler och tillverkarens anvisningar, innan väggen stängs.
8. Spåren fylls igen, tätningsmanschetten monteras och tätskiktet ansluts runt inbyggnadsdelen så att väggen blir klar för plattsättning.

Den synliga delen med spak eller termostat monteras först när kaklet sitter och fogen runt inbyggnadsdelen är klar.

Eftersom en inbyggd blandare sitter i våtrumsväggen bör rörmokaren arbeta enligt Säker Vatten och tätskiktet läggas av en plattsättare med våtrumsbehörighet, till exempel via GVK. Försäkringsbolag ställer ofta krav på detta om en vattenskada skulle uppstå, så fråga gärna ditt bolag innan du anlitar någon.

Ett engreppsreglage är enkelt och lätt att laga. En termostat håller den inställda temperaturen även när någon annan i huset spolar vatten, och den skyddar mot skållning. Det uppskattar framför allt barnfamiljer och äldre. Termostatpatronen är däremot känsligare för kalk. Har du hårt vatten, vilket är vanligt i vissa delar av landet som Skåne och Gotland, är det värt att fundera på filter eller avhärdning.

Vill du ha både takdusch och handdusch behöver du en inbyggnadsdel med två utlopp och omkastare. Bestäm dig i förväg, eftersom det är svårt att lägga till ett utlopp i en färdig vägg. I praktiken händer det ofta att folk ångrar att de inte tog med en handdusch att spola av hörnen med.

• Ett nytt badrum där väggen är öppen är det enklaste fallet, eftersom rören kan dras direkt
• En installationsvägg med regelstomme och våtrumsskivor gör monteringen lättare, du slipper bila i murverket
• Tegel och lättbetong går ganska lätt att bila i, medan betong är hårt och tar längre tid
• I betonghus, till exempel många flerbostadshus från miljonprogrammet, ska man inte fräsa djupa spår i bärande väggar, därför väljer man ofta en installationsvägg
• Att byta en gammal inbyggnadsdel mot en ny är oftast mer jobb än det verkar, eftersom kaklet måste bort och de befintliga rören anpassas
• Mer komplicerade lösningar med flera utlopp och omkastare innebär fler kopplingar och längre arbetstid

Bor du i bostadsrätt behöver du i god tid kontakta styrelsen i bostadsrättsföreningen, dels för att vattnet i stammen kan behöva stängas av, dels för att föreningen ofta har egna regler för badrumsrenoveringar. Om arbetet skulle beröra bärande konstruktioner bör du rådfråga en konstruktör innan något bilas upp.

• Inbyggnadsdelen sitter för djupt eller för grunt, så att täckplattan inte går att dra åt mot kaklet eller sticker ut
• Inbyggnadsdelen sitter snett, och då blir hela täckplattan sned
• Varmt och kallt vatten är förväxlade, vilket märks tydligast med termostat
• Tryckprovningen före stängning av väggen saknas eller är slarvigt gjord
• Tätningsmanschett och tätskikt runt inbyggnadsdelen saknas, och vattnet tar sig in bakom kaklet
• Rören är dåligt fastsatta och slår eller låter när vattnet strömmar
• Inbyggnadsdel och synlig del kommer från olika system som inte passar ihop

Gemensamt för alla de här felen är att de märks först när kaklet sitter. Därför är det viktigt att kontrollera arbetet innan väggen stängs.

Före och efter plattsättningen är det bra att gå igenom följande:

• Tryckprovningen är gjord och inga kopplingar läckte under provet
• Inbyggnadsdelen sitter i våg och djupet stämmer med markeringen på skyddskåpan
• Tätningsmanschett runt inbyggnadsdelen finns och tätskiktet är obrutet
• Varmvattnet kommer på rätt sida när den synliga delen är monterad
• Termostaten håller temperaturen och omkastaren växlar säkert mellan duscharna
• Inget slår eller tjuter när du sätter på och stänger av vattnet
• Efter några dagars användning finns inga fuktfläckar på eller under väggen
• Du har fått inbyggnadsdelens datablad och manual, så att det går att se vilka patroner och delar som passar
• Du har fått intyg eller dokumentation från rörmokaren och plattsättaren om arbetet utförts av certifierade företag