Inkoppling av dvärgbrytare och jordfelsbrytare

I prislistan avses elektrikerns arbete med att montera och koppla in en apparat i en befintlig eller ny elcentral. För både dvärgbrytare och jordfelsbrytare omfattar det normalt:

• frånkoppling av kretsen, säkring mot återinkoppling och kontroll av att den är spänningslös,
• montering av apparaten på DIN-skenan i centralen,
• anslutning av inkommande och utgående ledare, vid behov sammankoppling med andra apparater via kamskena,
• åtdragning av plintarna med det moment som tillverkaren anger,
• märkning av gruppen i centralen,
• tillslag och funktionsprov, för jordfelsbrytaren även med testknappen.

Arbetet omfattar inte själva apparaten, en ny central, nya kablar ut till rummen eller en separat besiktning. Om hela centralen byts eller en ny monteras är det en egen post, montering och inkoppling av elcentral i lägenhet. Besiktning med protokoll prissätts separat.

Dvärgbrytare

Dvärgbrytaren känner av hur stor ström som går i kretsen. Vid längre överlast löser den ut med fördröjning, till exempel när vattenkokare, ugn och element går på samma uttagsgrupp. Vid kortslutning löser den ut nästan omedelbart. På dvärgbrytaren står en märkning som B16 eller C10. Bokstaven anger utlösningskarakteristiken och siffran märkströmmen i ampere. I bostäder används normalt karakteristik B. Karakteristik C används för motorer och apparater med hög startström. Brytarens storlek väljs alltid efter kabelns area och hur kabeln är förlagd. Dvärgbrytaren får aldrig vara större än vad kabeln tål.

I många äldre lägenheter sitter i stället ett proppskåp med skruvsäkringar. Funktionen är densamma, men en propp som har löst ut måste bytas mot en ny.

Jordfelsbrytare

Jordfelsbrytaren jämför strömmen som går ut i kretsen med strömmen som kommer tillbaka. Om skillnaden är större än brytarens märkutlösningsström bryter den. I bostäder används 30 mA som personskydd. Vid nyinstallation och ändring kräver gällande installationsregler att uttag för allmänt bruk, våtrum och utomhusuttag skyddas av jordfelsbrytare med den känsligheten. Jordfelsbrytaren skyddar inte mot överlast eller kortslutning. Därför måste det finnas en dvärgbrytare eller säkring före eller efter den.

Personskyddsautomat

Det finns också en apparat som har dvärgbrytare och jordfelsbrytare i samma enhet, en så kallad personskyddsautomat. Fördelen är att ett fel i en grupp bara bryter just den gruppen och inte halva lägenheten. Den tar lite plats men är dyrare.

• Äldre lägenhet utan jordfelsbrytare. I många lägenheter i äldre flerbostadshus saknas jordfelsbrytare i centralen. Att komplettera med en är en av de mest förnuftiga investeringarna i säkerhet. Även i installationer med ojordade uttag ger jordfelsbrytaren ett skydd som uttagen annars saknar.
• Ny grupp. För induktionshäll, ugn, luftvärmepump, varmvattenberedare eller elektrisk golvvärme läggs en egen dvärgbrytare till, ofta även en jordfelsbrytare.
• Byte av uttjänt apparat. Dvärgbrytaren löser ut utan orsak, jordfelsbrytaren reagerar inte vid test eller apparaten är bränd eller mekaniskt skadad.
• Renovering av elinstallationen. Vid en ny installation delas grupperna upp och jordfelsbrytare läggs till enligt planeringen.
• Ny utrustning med elektronik. Värmepump, laddbox för elbil eller solcellsanläggning kan kräva jordfelsbrytare av en annan typ enligt tillverkarens anvisning.

Huvudsäkringen före elmätaren är en annan sak. Den hör till anslutningspunkten, och om den ska ändras, till exempel vid byte till ett större säkringsabonnemang, görs det i samråd med elnätsbolaget. Hit hör även yttre servisledning till lägenheten.

Ett litet jobb i centralen går snabbt om elektrikern får all information i förväg. Det lönar sig att förbereda följande:

• Ett foto av centralen. Det räcker att fotografera apparaterna bakom luckan utan att ta bort kåpan. Med bilden kan elektrikern bedöma om det finns plats för en ny apparat och i vilket skick centralen är.
• En lista över apparater. Skriv ner vad du vill ansluta till den nya gruppen och vilken effekt det har, till exempel induktionshäll, ugn, luftkonditionering eller varmvattenberedare.
• En beskrivning av problemet. Om något löser ut, anteckna när det händer, vid vilken apparat och om det är dvärgbrytaren eller jordfelsbrytaren som löser ut.
• Tidigare dokumentation. Har du protokoll eller gruppförteckning från tidigare elarbeten kan elektrikern se hur installationen är kopplad och vilka värden som uppmättes.
• Fri väg till centralen. Ställ undan saker framför skåpet och räkna med att hela eller delar av lägenheten blir strömlös under arbetet. Håll kyl och frys stängda.

I flerbostadshus sitter lägenhetens huvudsäkringar ofta i ett gemensamt mätarskåp i trapphuset. Om hela lägenheten måste göras strömlös behöver elektrikern komma åt skåpet. Ta därför reda på vem som har nyckel, ofta bostadsrättsföreningen eller fastighetsförvaltaren.

Genomgång av centralen

Först tar elektrikern reda på vilket system installationen i lägenheten har, till exempel om den är tvåledar- eller treledarsystem. Elektrikern kontrollerar också kabelareorna, om det finns plats för en ny apparat i centralen och om de gamla apparaterna och plintarna är i så gott skick att centralen kan kompletteras. I äldre centraler visar det sig ofta att en ny jordfelsbrytare också kräver ändringar i andra grupper eller ett byte av hela centralen.

Frånkoppling och kontroll av spänningslöshet

Före allt arbete slås den aktuella brytaren eller huvudbrytaren av. Den säkras mot tillslag, och elektrikern mäter med instrument att ledarna är spänningslösa. Ibland finns en matning från ett annat ställe inkopplad i centralen, och då är en del av ledarna fortfarande spänningsförande trots att en brytare är avslagen. Därför mäts det alltid.

Montering och inkoppling

Apparaten snäpps fast på DIN-skenan. Genom jordfelsbrytaren dras både fas- och neutralledare för alla grupper som den skyddar. Neutralledaren för en skyddad grupp får inte kopplas ihop med neutralledaren för en oskyddad grupp. Annars löser jordfelsbrytaren ut utan synlig orsak eller fungerar inte alls. Skyddsledaren dras inte genom jordfelsbrytaren. Ledarna skalas till rätt längd och dras åt med rätt moment. En lös plint blir varm med tiden och är en vanlig orsak till bränder i elcentraler.

Provning och märkning

Efter tillslag trycker elektrikern på jordfelsbrytarens testknapp och kontrollerar att den löser ut. Med mätinstrument mäts också isolationsresistansen och jordfelsbrytarens funktion, alltså utlösningsström och utlösningstid. Testknappen visar inte vid vilken ström och hur snabbt brytaren löser ut. Till sist märks grupperna i centralen så att det framgår vad varje apparat bryter. Resultaten dokumenteras enligt företagets egenkontrollprogram.

• Jordfelsbrytare typ AC. Reagerar på växelströmsfel. Rekommenderas normalt inte längre i dagens hem med mycket elektronik.
• Jordfelsbrytare typ A. Reagerar även på pulserande likström från tvättmaskiner, induktionshällar och nätaggregat. Är i dag standard i bostäder.
• Jordfelsbrytare typ F eller B. Används för utrustning med frekvensomriktare, vissa värmepumpar och laddboxar för elbil. Vissa laddboxar har inbyggd likströmsövervakning, och då kan typ A räcka. Typen bestäms av tillverkarens anvisning.
• Tvåpolig och fyrpolig jordfelsbrytare. Tvåpolig för enfasgrupper, fyrpolig för trefasinstallation.
• Enfas dvärgbrytare. Den vanligaste för belysnings- och uttagsgrupper. Typiskt 10 A eller 16 A, men alltid anpassad efter kabeln.
• Trefas dvärgbrytare. För spis på 400 V, varmvattenberedare eller värmepump.

Vanliga fabrikat i svenska elcentraler är bland annat ABB, Hager, Schneider Electric och Eaton. Om lägenheten har flera grupper är det inte lämpligt att lägga allt bakom en enda jordfelsbrytare. Om den löser ut blir du utan både belysning och kylskåp. Det är bättre att fördela grupperna på två jordfelsbrytare eller använda personskyddsautomater.

• Större säkring för att den inte ska lösa ut. Det händer att någon byter en 10 A brytare eller propp mot 16 A eller 20 A för att slippa utlösningar. Kabeln är dock densamma och blir överhettad vid överlast. Det är en allvarlig brandrisk.
• Ihopkopplade neutralledare. Neutralledaren i en skyddad grupp kopplas ihop med neutralledaren i en annan grupp, och då löser jordfelsbrytaren ut slumpmässigt.
• Jordfelsbrytare typ AC för apparater med elektronik. Vid vissa fel reagerar den inte alls.
• Hela lägenheten bakom en jordfelsbrytare. Det normala läckaget från flera apparater läggs ihop, och brytaren löser ut även när inget är fel.
• Dåligt åtdragna plintar. Plinten blir varm, apparaten mörknar och kan börja brinna.
• Byte på egen hand. Ägaren byter apparaten själv efter en video, utan mätning och dokumentation. Vid fel eller olycka finns då inget som visar att installationen är i ordning, och hemförsäkringen kan påverkas.
• Omärkt central. När något går sönder vet ingen vilken brytare som bryter vad.

Elinstallationsarbete åt andra får bara utföras av elinstallationsföretag som är registrerade hos Elsäkerhetsverket och har en auktoriserad elinstallatör knuten till verksamheten. Det gäller även byte av en enda dvärgbrytare eller komplettering med en jordfelsbrytare. Som lekman får du byta en trasig proppsäkring mot en med samma märkström och återställa en brytare som har löst ut, men du får inte göra ingrepp i centralen. Om ett företag är registrerat kan du kontrollera i Elsäkerhetsverkets tjänst Kolla elföretaget. Efter arbetet ska företaget kontrollera installationen och lämna över dokumentation till dig. Vill du ha en oberoende kontroll med protokoll kan du beställa en elbesiktning med protokoll i lägenhet. Om huvudsäkringen ska ändras måste du kontakta elnätsbolaget.

Spara dokumentationen. Försäkringsbolaget kan be om den vid en skada, och den är bra att ha när du säljer lägenheten eller ska ansluta nya apparater.

Inkopplingen ska göras av en elektriker, men några saker kan du som ägare kontrollera på ett säkert sätt utan att öppna centralens kåpa:

1. Titta i centralen och se om det finns en jordfelsbrytare. Den känns igen på testknappen som är märkt med T och på uppgiften om känslighet, till exempel 30 mA eller 0,03 A.
2. Trycka på testknappen. Jordfelsbrytaren ska lösa ut direkt. Slå sedan till spaken igen. Tillverkarna rekommenderar regelbunden provning, oftast från en gång i månaden till en gång i halvåret. Det exakta intervallet står i apparatens anvisning.
3. Inte fortsätta prova om jordfelsbrytaren inte löser ut när knappen trycks in. Använda inte gruppen till något känsligt, och ringa en elektriker.
4. Dra ur alla apparater ur uttagen om jordfelsbrytaren löser ut av sig själv. Slå sedan till brytaren och anslut apparaterna en i taget. Om den löser ut vid en viss apparat ligger felet troligen i den.
5. Kontrollera att inte flera effektkrävande apparater går samtidigt på samma grupp om dvärgbrytaren löser ut. Om den löser ut även utan belastning ska en elektriker felsöka.
6. Märka upp vilken brytare som bryter vilket rum, om det saknas i centralen. Slå av brytarna en i taget och se vilka lampor och uttag som slocknar.
7. Aldrig ta bort centralens kåpa, byta apparater eller koppla om ledare själv. Att byta en trasig propp mot en likadan med samma märkström är däremot tillåtet.

Om centralen är varm att ta på, luktar bränt eller apparaterna har mörknat ska du slå av huvudbrytaren och ringa en elektriker.

• apparaterna sitter stadigt på skenan och kåpan går att stänga utan att den trycker på ledarna,
• grupperna är märkta och märkningen stämmer med verkligheten,
• jordfelsbrytaren löser ut direkt när du trycker på testknappen,
• dvärgbrytarnas storlek stämmer med kablarna, och elektrikern kan förklara varför varje brytare har den storlek den har,
• du har fått dokumentation med uppmätta värden och uppgift om vilket registrerat företag som har utfört arbetet,
• ingenting löser ut när de vanliga apparaterna är påslagna.

I NUMIQ:s prislista kostar arbetet med att koppla in en jordfelsbrytare cirka 220 kr per styck. Att koppla in en enfas dvärgbrytare kostar cirka 640 kr per styck. Priserna avser elektrikerns arbete inklusive småmaterial, utan själva apparaten, centralen och kablarna. Priserna varierar mellan olika regioner och orter.

Elarbete i den egna bostaden kan ge rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden. Kontrollera aktuella villkor på Skatteverkets webbplats.

Det slutliga beloppet påverkas av:

• hur många apparater och grupper som ska delas upp eller kopplas om,
• den befintliga centralens skick och storlek, och om det finns plats eller behövs ett större skåp,
• om ihopkopplade neutralledare i en gammal installation måste letas upp och separeras,
• typen av jordfelsbrytare och dvärgbrytare, till exempel fyrpolig apparat eller personskyddsautomat,
• kontroll efter arbetet och åtgärder av eventuella brister som upptäcks,
• restid, om det gäller ett enstaka litet uppdrag.

Alla relaterade poster hittar du under elinstallationer.