Kabelspår i tegel, lättbetong och betong

Spår är rimliga överallt där väggen ändå ska spacklas om, putsas eller åtminstone riktas. En infälld kabel är skyddad, tar ingen plats och syns inte. Vid en stomrenovering där väggarna står nakna är det standard.

I svenska hus är många innerväggar gjorda av gips på reglar. Där spårar man inte alls, kablarna dras i stället i hålrummet mellan reglarna. Spårning gäller murade och gjutna väggar. Även där finns lägen när det är bättre att låta bli:

• Bärande betongväggar i flerbostadshus, till exempel i hus från miljonprogrammet, där ett spår kan försvaga väggen eller träffa armeringen
• Tunna mellanväggar av block som bara är runt 5 till 7 cm tjocka, där ett djupt spår i praktiken skär av väggen
• Färdiga ytor som kakel eller dekorativ puts som inte ska bytas
• Väggar med okänt innehåll, där gamla vatten-, värme- eller gasledningar kan ligga

Då dras kabeln oftare en annan väg: i golvet under avjämningen, i ett nedsänkt tak, i en påbyggd regelvägg eller i en ytmonterad kanal. En erfaren elektriker föreslår de möjligheterna innan maskinen startas.

Märka ut dragningen

Allt börjar med en plan. Elektrikern märker ut dosor, elcentral och vägarna mellan dem, enligt ritning eller enligt det ni har kommit överens om. Till det används vattenpass eller korslaser och penna eller märkspray. Spåren dras lodrätt och vågrätt, aldrig snett. Skälet är enkelt: om några år ska någon borra i väggen och måste kunna gissa var kabeln ligger.

Kontrollera väggen

Vid renovering söks väggen av med en detektor för metall och spänning innan något sågas. Gamla ledningar, vattenrör eller ett gammalt gasrör ligger inte alltid där man tror. Befintliga grupper i rummet slås av i elcentralen.

Såga kanterna

I tegel och betong sågas spårets kanter med en spårfräs, alltså en maskin med två diamantklingor bredvid varandra. Bredd och djup ställs in efter hur många rör eller kablar som ska ligga i spåret. Maskinen kopplas till en industridammsugare, annars är rummet fullt av fint damm inom några minuter. Korta sträckor går att såga med vinkelslip och diamantklinga, men det dammar mer och går långsammare.

Ta bort materialet

Remsan mellan sågsnitten bilas bort med en lätt bilningsmaskin eller för hand med huggmejsel och hammare. I lättbetong räcker det ofta med ett handspårjärn som bokstavligen skrapar ut materialet. Botten i spåret ska vara ungefär jämn, utan vassa kanter som trycker på röret eller kabeln.

Hål för dosor

Till förberedelsen hör också att borra hål för apparatdosor med en hålsåg eller dosborr. I prislistor är det ofta en egen post, så kontrollera om det ingår i offerten.

Rensa spåret och lägga i röret

Spåret dammsugs och fuktas vid behov. Sedan läggs rör eller kabel i och fästs med snabbgips, murbruk eller clips. I Sverige är det vanligt att lägga flexibla installationsrör (ofta kallade VP-rör) med ledare i, men det går också att lägga en kabel avsedd för infällning direkt i spåret. Spåret fylls så att inget ligger löst och så att ytan hamnar i nivå med väggen eller strax under, där spackel eller puts tar vid.

Den här sidan gäller två poster i prislistan: kabelspår i tegel och lättbetong samt kabelspår i betong och betongelement. Skillnaden ligger inte bara i hur hårt materialet är, utan i hela arbetssättet, verktygen och riskerna.

Massivt tegel

Äldre stenhus och många villor från förra seklet har väggar av massivt tegel. Det spårar man i ganska bra, materialet är förutsägbart. Problemen brukar vara hårda murbruksfogar och gammal, ojämnt tjock puts som lossnar i större flak. Vid renovering blir det därför mer att laga i efterhand.

Håltegel och lättklinker

Block med hålrum har tunna innerväggar. Slår man hårt brister hela kamrarna och det blir ett hål i stället för ett smalt spår. Här sågar man därför mest och bryter försiktigt. Kamrar som har gått sönder måste fyllas ordentligt, annars sjunker eller spricker putsen ovanför senare.

Lättbetong

Lättbetong, som många känner igen under namn som Ytong eller det äldre Siporex, är mjuk och lätt att bearbeta. Spåren går fort, ofta med handspårjärn och utan mycket damm. Var försiktig med djupet: materialet är sprött och en tunn mellanvägg försvagas lätt. Tillverkarna anger normalt hur djupa spår deras väggar tål, det står i den tekniska informationen.

Betong och betongelement

Betong är hård, spåras långsamt och sliter hårt på klingorna. Inuti ligger armering som inte får sågas av. Betongelement i flerbostadshus är ännu känsligare: bärande element är en del av hela husets stomme och inget som en enskild lägenhetsinnehavare bestämmer över fritt. I element görs därför sällan spår, högst korta lodräta bitar i ett tunt ytskikt. De flesta dragningar går via golv, innertak eller befintliga kanaler.

Elkablar i väggar läggs i stråk där man räknar med att de finns. Som tumregel dras vågräta spår ungefär 15 till 45 cm under taket eller ovanför golvet och lodräta spår ungefär 10 till 30 cm från rummets hörn och från dörr- och fönsterkanter, samt rakt ovanför eller under en dosa. De exakta reglerna står i gällande installationsregler och standarder, och dem ska elektrikern kunna. För dig är det viktigt att veta att en kabel inte ska gå diagonalt över väggen eller mitt på väggen i den höjd där man brukar hänga hyllor och tavlor.

Djupet beror på vad som läggs i spåret. För en enda kabel med vanlig area räcker oftast 2 till 3 cm. Med installationsrör eller flera kablar bredvid varandra blir spåret djupare och bredare. Röret eller kabeln ska täckas av ett riktigt lager puts eller fyllning, inte bara ett tunt spackeldrag. Onödigt djupa spår försvagar väggen och kräver mer material för att lagas.

Bärande väggar och flerbostadshus

I bärande väggar spårar man försiktigt och sparsamt, särskilt vågrätt. Ett långt vågrätt spår i en bärande vägg är sämre för hållfastheten än ett lodrätt. Är du osäker på om väggen bär, titta i husets ritningar eller rådfråga en konstruktör.

Bor du i bostadsrätt, kontakta styrelsen innan arbetet börjar. Där finns ofta ritningar som visar vilka väggar som är bärande och var stamledningar går. Vanliga spår i mellanväggar vid ett byte av elen är en helt annan sak än att såga i ett bärande betongelement.

Priset anges per löpmeter, men alla meter är inte lika krävande. Det som påverkar mest är:

• Väggens material: lättbetong går snabbast, tegel ligger i mitten, betong och element tar längst tid
• Väggens skick: nakna murverk spåras lättare än en vägg med tjock gammal puts eller kakel
• Spårets storlek: flera kablar eller grova rör betyder mer material att ta bort
• Höjd: spår högt upp och i tak görs från ställning eller stege och går långsammare
• Tillgång och möbler: ett tomt rum är något annat än en bebodd lägenhet där allt måste täckas och skyddas
• Krav på damm: arbete med utsug och inplastning tar längre tid men sparar mycket städning
• Okända ledningar: i äldre hus hittar man ofta gamla kablar och rör som måste gås runt
• Omfattning: några meter för ett uttag görs annorlunda än en hel lägenhet där utrustningen ställs upp en gång och arbetet går systematiskt

Kontrollera vad posten innehåller. Ibland ingår bara sågning och bilning, ibland också igenfyllning efter att kabeln lagts, bortforsling av bilningsrester och hål för dosor. Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag, fråga företaget hur det hanteras på fakturan.

Det här ska vara klart innan elektrikern kommer

• En tydlig bild av var uttag, strömbrytare, lampor och apparater ska sitta, gärna inritat på en planritning
• Koll på möbleringen, särskilt köksinredning, sängar och tv-vägg
• Ett tömt eller täckt rum där dammkänsliga saker är bortplockade
• Tillgång till elcentralen så att rätt grupper kan slås av
• I flerbostadshus: informerade grannar och koll på föreningens tider för störande arbeten, spårfräsning låter mycket

Ordningen mellan arbetena

Elspåren görs normalt när murningen är klar och innan väggarna putsas eller spacklas. I praktiken samordnas läget med rörmokaren, så att dragningarna inte korsar varandra och inga onödiga spår behövs. I kök och badrum är det viktigt att veta var köksluckor, kakel och spegel hamnar, det är där uttag oftast flyttas. I våtrum ska dosor och genomföringar dessutom placeras så att plattsättaren kan göra tätskiktet rätt. Våtrum bör byggas av en certifierad plattsättare som följer branschens regler, till exempel enligt Säker Vatten eller GVK.

När rören eller kablarna ligger och spåren är fyllda kontrollerar och mäter elektrikern, därefter tar målare eller murare över med puts, spackel och färg. Fotografera gärna alla spår med en tumstock bredvid innan de täcks. De bilderna är guld värda för den som ska borra senare.

Hur lång tid det tar

I lättbetong hinner man ganska många meter på en dag, i tegel färre och i betong betydligt färre. För en hel lägenhet vid renovering räknar man oftast med en till några dagar beroende på material och omfattning. Snabbgips och snabbhärdande bruk binder på ungefär tiotals minuter, men innan väggen putsas eller spacklas måste torktiden enligt tillverkaren hållas.

• Sneda dragningar: kabeln går diagonalt, någon borrar efter de vanliga stråken och träffar den
• För grunt spår: kabeln ligger precis under ytan och spacklet spricker eller en linje syns
• För djupt spår i tunn vägg: väggen försvagas och kan spricka när man senare hänger upp ett skåp
• Sönderslagna hålrum i block: dåligt ifyllda kamrar ger insjunken eller ihålig puts
• Inget dammutsug: dammet sprids i hela bostaden, in i ventilationen och i elektronik
• Orensat spår: fyllningen fäster dåligt och kan lossna
• Ofäst rör eller kabel: det glider ut vid putsningen och hamnar nästan i ytan
• Ingen dokumentation: ingen vet var kablarna går och nästa gång letar man på måfå
• Avsågad armering: i betong försvagas konstruktionen och armeringen kan börja rosta

Själva spårandet i en mellanvägg av tegel eller lättbetong klarar en händig person, om du håller dig till stråken och arbetar försiktigt. Det gäller inte betong, element och bärande väggar, där behövs ett proffs. Att lägga i och koppla kabel, ansluta i elcentralen och göra kontrollen är alltid arbete för en behörig elektriker. Kom överens om dragningarna med elektrikern i förväg.

1. Bestäm tillsammans med elektrikern var dosor och spår ska sitta och hur stora spåren ska vara.
2. Slå av rummets grupper i elcentralen och kontrollera att det är spänningslöst.
3. Sök av väggen med detektor för metall och spänning och märk ut det du hittar.
4. Märk ut dragningen med vattenpass eller laser, bara lodrätt och vågrätt.
5. Täck golv, fönster och möbler och sätt plast för dörröppningen.
6. Ta på skyddsglasögon, andningsskydd för fint damm, hörselskydd och handskar.
7. Såga spårets kanter med spårfräs kopplad till dammsugare, använd handspårjärn i lättbetong.
8. Bila bort materialet mellan snitten, i block med hålrum försiktigt och utan hårda slag.
9. Kontrollera djup och att botten är jämn, ta bort vassa utstick.
10. Dammsug spåret och lämna det klart för elektrikern.
11. Fotografera alla spår med tumstock innan de fylls igen.

Gå igenom spåren tillsammans med elektrikern innan väggarna putsas eller spacklas. Efteråt går ingenting att rätta till utan att bila igen.

• Spåren går bara lodrätt och vågrätt i de stråk ni kommit överens om
• Dosornas placering stämmer med planen och möbleringen
• Spåren har jämnt djup och inget sticker upp över väggytan
• Trasiga kamrar i block med hålrum är ifyllda
• Rör och kablar är fästa i spåren och inte skadade
• Ingen synligt avsågad armering i betongen
• Fyllningen är fast, utan hålrum och lösa bitar
• Bilningsresterna är bortforslade eller samlade enligt överenskommelse
• Du har foton av alla dragningar med måttstock