Montering av yttre servisledning till lägenhet

Servisledningen slutar vid elmätaren. Allt efter mätaren, alltså elcentral, uttag och belysning, hör till den fasta elinstallationen inne i bostaden. Det är två separata delar, och båda ska dokumenteras och kontrolleras var för sig.

På sidan kan du se två namn på samma jobb: montering av yttre servisledning till lägenhet och montering av yttre servisledning till lägenhet fram till elmätaren. Det andra namnet säger bara tydligare var jobbet slutar: i mätarskåpet, där elnätsbolaget sätter elmätaren och plomberar den. När du jämför offerter lönar det sig att kontrollera om företaget räknar med hela sträckan fram till skåpet eller bara en del av den.

I praktiken skiljer det sig mest i var servisen dras:

• Villa eller fritidshus: kabeln går från elnätsbolagets kabelskåp i gatan till mätarskåpet, som ofta sitter på husfasaden eller vid tomtgränsen
• Lägenhet i flerbostadshus: mätarna sitter oftast samlade i ett gemensamt utrymme, till exempel i trapphuset eller i källaren, och arbetet berör husets gemensamma delar. Därför behöver styrelsen i bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren vara med från början
• Lokal eller verksamhet: tillvägagångssättet är ungefär detsamma, men effektbehovet är oftast större

Själva grävningen och kabeldragningen är bara mittendelen av processen. Mest tid går åt till planering och till att vänta på elnätsbolaget.

1. Beställ anslutning hos det elnätsbolag som äger nätet där du bor. Du anger adress, vilken säkringsstorlek du behöver och var mätarskåpet ska sitta.
2. Elnätsbolaget lämnar sina villkor: var anslutningspunkten ligger, vilken huvudsäkring som gäller och vilka tekniska krav de har.
3. Elinstallatören planerar servisen utifrån elnätsbolagets krav och gällande SS-EN-standarder: kabeltyp, area och sträckning.
4. Gräva kabelgraven. I tomtmark ligger kabeln ofta på ungefär en halv meters djup, under uppfart och väg djupare, enligt anvisningarna. Botten jämnas till och får ett lager sand.
5. Lägga kabeln i skyddsrör eller i sandbädd, fylla igen, packa och lägga ett varningsband eller markeringsnät ovanför kabeln.
6. Montera mätarskåpet i våg, stadigt och så att elnätsbolagets personal alltid kommer åt det.
7. Kontroll och mätning: elinstallatören gör sin egenkontroll och dokumenterar mätresultaten.
8. Elnätsbolaget ansluter: de kopplar in kabeln mot nätet, sätter elmätaren och plomberar skåpet.

Varför kan man inte börja gräva direkt? Först när elnätsbolaget har lämnat sina villkor vet du var sträckan ska börja och vilken säkring du får. Den som gräver innan dess riskerar att få göra om jobbet.

Kabeltyp och area räknas fram utifrån effektbehov och sträckans längd. Vid kortare servis till villor används ofta kopparkabel på ungefär 10 eller 16 kvadratmillimeter. Vid längre sträckor eller större uttag blir det grövre area, ibland aluminiumkabel. En lång och klen kabel ger spänningsfall, så arean ska beräknas och inte väljas på känn.

Huvudsäkringen före mätaren styr hur mycket ström du kan ta ut samtidigt:

• Enfas räcker för en mindre lägenhet utan elspis och elvärme, men är ovanligt i villor i Sverige
• Trefas, till exempel 16, 20 eller 25 ampere, är det vanliga i villor och behövs för spis, varmvattenberedare, värmepump och laddbox
• Större säkring är bara meningsfull om du verkligen använder den, eftersom elnätsavgiften oftast beror på säkringsstorleken

Mätarskåpet ska uppfylla elnätsbolagets krav. Deras anvisningar finns oftast på bolagets webbplats. Skåpet ska tåla väder, gå att låsa och ha plats för plombering.

Hur omfattande jobbet blir, och därmed hur mycket det kostar, beror främst på:

• Sträckans längd från anslutningspunkten till mätarskåpet
• Marken: sten, lera, rötter och trånga utrymmen gör grävningen långsam, medan lös jord och fri väg för en minigrävare gör den snabbare
• Hinder längs vägen: gångväg, uppfart, staket eller korsning med vatten, avlopp eller fjärrvärme
• Grävning för hand eller med maskin
• Kabelns area och antal faser
• I flerbostadshus: dragning genom gemensamma utrymmen, håltagning genom bjälklag och samordning med styrelsen

Innan någon gräver ska befintliga ledningar i marken märkas ut. Tjänsten Ledningskollen används ofta för att få reda på vilka ledningar som finns. En avgrävd vattenledning eller fiberkabel ställer till mer skada än hela servisen kostar. Om en gasledning skadas eller om det luktar gas: lämna platsen direkt och ring 112.

Arbete på servisledningen får bara utföras av ett registrerat elinstallationsföretag med behörig elinstallatör. Det gäller kabelförläggning, inkoppling och kontroll. Inkopplingen mot nätet och monteringen av mätaren gör alltid elnätsbolaget.

Det du själv kan göra är högst att gräva kabelgraven, och då bara om företaget går med på det och sträckan är utmärkt. Kom överens i förväg om djup, sandbädd och var graven ska gå, så att elinstallatören inte måste göra om något.

Bor du i bostadsrätt, kontakta styrelsen i god tid. Arbetet berör husets gemensamma delar, och föreningen behöver veta när och var det ska göras.

• Gräva innan elnätsbolagets villkor är klara. Anslutningspunkten hamnar sedan någon annanstans och en del av jobbet får göras om.
• Fel typ av mätarskåp, eller ett skåp som sitter så att elnätsbolaget inte kommer åt det.
• För grund kabelgrav, ingen sand och inget varningsband.
• Fel säkringsstorlek: en för liten säkring löser ut vid vanlig användning, en onödigt stor gör nätavgiften dyrare.
• Ingen marginal, trots att värmepump eller laddbox planeras inom några år. Att byta en kabel i marken i efterhand är onödigt extraarbete.
• Saknad dokumentation från egenkontrollen, vilket gör att inkopplingen dröjer.

Innan du skriver under och tar emot jobbet, gå igenom de här punkterna:

• Sträckning och djup stämmer med planeringen
• Kabeln ligger i sand eller i skyddsrör och har varningsband ovanför sig
• Graven är igenfylld, packad och marken återställd
• Mätarskåpet uppfyller elnätsbolagets krav, sitter i våg, är stadigt och lätt att komma åt
• Huvudsäkringen har den storlek som elnätsbolaget angett
• Du har fått ritning, protokoll från egenkontroll och mätning samt uppgifter om använt material
• I flerbostadshus vet styrelsen att arbetet är klart och de gemensamma utrymmena är återställda