Kärnborrning av hål i betongelement upp till 15 cm

En kärnborrmaskin slår inte sönder betongen. Borrkronan ser ut som ett rör med diamantsegment i kanten. Den slipar sig långsamt genom betongen i en ring, och sedan tar man ut hela betongcylindern, den så kallade kärnan. Därför skakar inte elementet och det blir inga sprickor runt hålet. På samma sätt går kronan också igenom armeringsjärnen.

1. Kontrollera var hålet ska sitta, utifrån ritningen eller hur röret ska dras, och märka ut mitten.
2. Söka av väggen med detektor efter kablar, rör och armering. Om det går, flytta hålet bort från tät armering.
3. Fästa maskinens stativ i väggen eller taket med expanderbult eller vakuumplatta, så att kronan inte vandrar.
4. Koppla in vattenkylningen och ordna uppsamling av vattnet under hålet, eller suga upp borrslammet.
5. Borra med jämnt och måttligt tryck. Kronan skär sig igenom både betong och armering.
6. Ta ut kärnan, rengöra hålet och kontrollera diameter och riktning.

För ett enstaka hål i ett vanligt betongelement brukar själva borrningen gå ganska fort. Det mesta av tiden går åt till att förbereda, förankra maskinen och städa efteråt.

Varianterna skiljer sig i kronans diameter, och därmed i vad du kan dra genom hålet. Hålet ska alltid vara lite större än röret. Mellanrummet behövs för skyddsrör, tätning eller isolering och ger dessutom lite utrymme att justera läget.

• Hål upp till 10 cm räcker för kablar, vattenledningar, mindre avlopp samt rör, kabel och kondensslang till en luftvärmepump. Ingreppet i elementet blir mindre, och i tät armering är det lättare att hitta ett bra ställe.
• Hål upp till 15 cm väljer man för större genomföringar: köksfläkt, ventilationskanal, huvudavlopp från badrummet eller rör med tjock isolering. Kronan kapar fler armeringsjärn, så i en bärande vägg behöver ingreppet bedömas ännu mer noggrant.

Innan du bokar borrningen, mät rörets ytterdiameter inklusive isolering och kolla vilken håldiameter tillverkaren av fläkten eller värmepumpen rekommenderar. I praktiken händer det ofta att hålet borras precis efter röret, och sedan får varken isolering eller skyddsrör plats.

Hur krävande jobbet blir, och därmed vad det kostar, beror på flera saker:

• Elementets tjocklek. Tjockare betong betyder längre borrtid och mer slitage på kronan.
• Mängden armering. Träffar kronan grova järn går arbetet långsammare.
• Vägg eller tak. Att borra underifrån i ett bjälklag är svårare, både för att förankra maskinen och för att ta hand om vattnet.
• Åtkomst. Ett hål tätt intill ett hörn, ovanför köksbänken eller i ett trångt badrum gör det svårare att sätta fast stativet.
• Möblerad lägenhet. Möbler, golv och väggar måste skyddas mot vatten och slam.
• Antal hål. Flera hål vid samma tillfälle blir mer effektivt än separata besök.

Du gör det lättare genom att tömma ytan runt väggen, täcka golvet och se till att det finns vatten och el nära till hands. Tänk också på att arbetskostnaden för håltagning som ingår i en renovering av bostaden ofta kan ge ROT-avdrag. Kontrollera vad som gäller för just ditt jobb hos Skatteverket.

I ett hus byggt av betongelement är de flesta väggar och alla bjälklag en del av husets bärande stomme. Även ett runt hål är ett ingrepp i hela husets konstruktion. Borra därför inte själv. Bor du i bostadsrätt hör stommen till föreningens hus, så prata med styrelsen innan du bokar någon. Vid större hål, flera hål bredvid varandra eller borrning nära elementets kant bör en konstruktör bedöma ingreppet först.

Om det kan finnas elledningar i väggen ska en behörig elektriker göra dem strömlösa och vid behov flytta dem. Samma princip gäller för gasledningar i närheten, vilket finns i en del äldre hus med gasspis: borra först när ledningens dragning är kontrollerad. Skulle en gasledning ändå skadas, lämna lägenheten direkt, tänd inga lampor, använd inga strömbrytare och ring 112 när du är ute.

• Slagborr eller bilning i stället för kärnborrning. Slagen förstör hålets kant, kan ge sprickor och skada armeringen.
• Borrning utan att kontrollera ledningar. En avborrad kabel eller ett skadat rör gör ett enkelt hål till en dyr reparation.
• Fel diameter. I ett för litet hål får isoleringen inte plats, och ett för stort försvagar elementet i onödan.
• Maskinen är inte förankrad. Kronan glider och hålet blir snett eller ovalt.
• Vattnet underskattas. Borrslam rinner in under golvet eller ner till grannen under, särskilt vid borrning i bjälklag.
• Genomföringen tätas inte. En öppen spalt runt röret släpper igenom ljud, lukt och vid brand även rök. Genomföringar mellan lägenheter och genom bjälklag ska därför tätas med lämpligt material, och där hålet går genom en brandcellsgräns med godkänd brandtätning.

Titta på hålet innan röret monteras och väggen lagas. Efteråt är fel mycket svårare att rätta till.

• hålet sitter på överenskommen plats och höjd enligt skissen,
• diametern passar röret inklusive isolering eller skyddsrör,
• hålet är rakt, utan tydlig snedhet, och kommer ut där det ska på andra sidan,
• kanterna är släta, utan avslagna bitar och utan sprickor runt omkring,
• kapad armering har bedömts av en konstruktör i förväg, om det behövdes,
• ledningar i närheten är oskadda och fungerar,
• slam och vatten är borttaget, även från golvet och från utrymmet under bjälklaget,
• kärnan och betongavfallet är bortforslade, eller det är klart vem som tar hand om dem.