Montering av svetsad stålkonstruktion i bärande vägg

En stålkonstruktion dimensioneras inte på känn. Det är konstruktören som räknar fram profilernas storlek, hur de ska förankras och om det räcker med en balk eller om det behövs en hel ram. Konstruktören tittar på vilken sorts vägg det är (betongelement, tegel eller lättbetong), hur mycket last som kommer från våningarna ovanför och var öppningen hamnar i förhållande till elementets kanter och andra öppningar.

Bor du i en bostadsrätt bör du prata med styrelsen i bostadsrättsföreningen tidigt. En bärande vägg påverkar hela huset, och föreningen vill i regel se konstruktörens underlag innan arbetet börjar.

Svetsning innebär öppen låga och gnistor. Arbetet ska utföras av en svetsare med utbildning i heta arbeten. Inomhus gäller extra försiktighet: brännbart material plockas bort, en brandsläckare finns till hands och platsen hålls under uppsikt en tid efter att svetsningen är klar. Börjar det brinna, lämna lägenheten och ring 112.

Den exakta ordningen bestämmer konstruktören. I betongelement sätts stålet ofta på plats först när öppningen är sågad. I andra väggar läggs balken in först och väggen under sågas bort efteråt. Ett vanligt förlopp ser ut så här:

1. Märka ut öppningen och profilernas läge enligt ritningen och kontrollera om det finns rör eller elledningar i väggen.
2. Stämpa upp bjälklaget eller väggen ovanför den blivande öppningen med byggstämp, om konstruktören föreskriver det.
3. Såga upp öppningen med väggsåg eller vajersåg och kärnborra hörnen i förväg, så att sprickor inte bildas.
4. Rengöra öppningens kanter från damm och lösa betongbitar.
5. Sätta stålprofilerna på ena eller båda sidor av väggen och rikta dem i lod och våg.
6. Borra hål för ankare eller genomgående gängstänger och förankra profilerna enligt konstruktionen.
7. Svetsa ihop profilerna i hörnen till en ram och slagga av svetsfogarna.
8. Fylla glipan mellan stål och vägg med krympfritt bruk eller gjutbruk, så att profilen ligger an mot hela ytan.
9. Ta bort stämpen när bruket har härdat och arbetet är kontrollerat.
10. Rostskyddsmåla stålet, särskilt svetsfogarna, och förbereda ytan för puts eller beklädnad.

Stålprofiler

Balkar och ramar görs av valsade profiler. U-profiler (till exempel UPE eller UPN) är vanliga i betongelement, eftersom de kan läggas mot väggen från båda sidor och dras ihop med genomgående bultar. I- och H-profiler (IPE, HEB) väljs vid större spännvidder och högre laster, där balken behöver vara styvare. Vinkelprofiler (L-profiler) används mest vid mindre öppningar eller som kompletterande delar. Vilken profil och vilken storlek det blir avgörs av beräkningen, inte av vad som råkar ligga i lager.

Förankring

Profilerna fästs i väggen med kemankare, expanderankare eller genomgående gängstänger som dras åt från båda sidor. Kemankare håller bra i betong och massivt murverk, men hålen måste vara rena och massan behöver härda så länge tillverkaren anger. I håltegel används silhylsor, annars rinner massan ut i hålrummen.

Svetsfogar och rostskydd

Svetsningen gör de enskilda profilerna till en enda styv enhet. Där ritningen kräver det ska fogarna vara hela, inte bara punktsvetsade. Efter svetsningen rengörs och målas fogarna, eftersom rosten nästan alltid börjar just där.

Två öppningar som ser likadana ut kan skilja sig mycket i hur krävande de är. Jobbet tar längre tid och blir dyrare framför allt vid:

• Större spännvidd och tyngre profiler som ska bäras in och hållas på plats under monteringen
• Tjock armerad betongvägg med tät armering
• Stämpning genom flera våningar eller stämp som måste stå kvar längre
• Trångt utrymme, liten lägenhet och en hiss där profilerna inte får plats
• Rör eller elledningar i väggen som först måste flyttas av rörmokare eller behörig elektriker
• Komplicerad ramform, sneda eller oregelbundna smygar

Lättare blir det med tydliga ritningar från konstruktören, ett tömt och täckt rum, fri väg med materialet ända fram till väggen och en överenskommen tid när det är okej att föra oväsen och svetsa. Fråga gärna utföraren om arbetet kan ge rätt till ROT-avdrag för arbetskostnaden.

• En klenare eller annan profil än den konstruktören valt, bara för att den fanns till hands
• Håltagning utan stämpning eller med sågsnitt som dras förbi hörnen, vilket försvagar elementet och ger sprickor
• En profil som inte ligger an mot väggen över hela ytan, eftersom glipan aldrig fylldes med bruk
• Ankare i hål som inte rengjorts, eller som belastas innan massan har härdat
• Punktsvetsning i stället för hela fogar och hörn som inte svetsats färdigt
• Svetsning utan skydd runt om, med brännskador i golvet och rök hos grannarna
• Saknat rostskydd, särskilt på svetsfogar och på delar som sedan putsas över
• Arbete i ouppvärmda utrymmen utan hänsyn till temperaturen, så att bruk och ankarmassa inte härdar som de ska

Gå igenom punkterna nedan vid besiktningen, helst innan stålet döljs av puts eller skivor:

• Profilerna stämmer med konstruktörens ritning i typ, storlek och läge
• Balken eller ramen sitter i våg och i liv med väggen
• Ankare eller bultar finns i rätt antal och är åtdragna
• Svetsfogarna är hela, utan sprickor och utan slaggrester
• Glipan mellan stål och vägg är fylld och profilen står inte ut någonstans
• Allt stål, även svetsfogarna, är rostskyddsmålat
• Det finns inga nya sprickor ovanför eller runt öppningen
• Stämpen togs bort först när bruket härdat och den ansvariga personen gett klartecken
• Omgivningen är kontrollerad efter svetsningen, utan glödande rester eller brända fläckar
• Du har fått konstruktörens beräkning och ritning samt en dokumentation av det utförda arbetet