Sågning i armerad betongvägg upp till 10 cm

I svenska flerbostadshus byggda med betongelement, inte minst under miljonprogrammet, har väggarna olika tjocklek beroende på vad de gör. Bärande väggar och lägenhetsskiljande väggar är oftast tjockare, ungefär 15 cm eller mer. Tunnare betongväggar på runt 10 cm förekommer i många hus som innerväggar mellan rum, mot köket eller mot hallen. Den exakta tjockleken och väggens funktion varierar mellan hustyper och byggår. Därför ska den alltid kontrolleras, inte gissas.

Typiska situationer där just den här posten beställs:

• En ny dörröppning i en betongvägg, till exempel från ett sovrum till köket
• Breddning av en befintlig öppning när du byter till en bredare karm eller skjutdörr
• Delvis öppning av väggen för en bardisk eller ett genomsiktsparti mellan kök och vardagsrum
• Kapning eller anpassning av ett prefabricerat element, en betongskiva eller en balkongplatta
• Urtag för ventilation, större rör eller en inspektionslucka

Varför spelar tjockleken så stor roll? Den avgör vilken klinga som räcker, om det går att såga från en sida och hur tunga de utsågade bitarna blir. Vid 10 cm är det ett jobb som en van betongsågare gör förhållandevis snabbt och rent, förutsatt att arbetsplatsen är förberedd.

I prislistan finns också en separat post för väggar upp till 15 cm. Det handlar inte bara om fem centimeter till. Skillnaden märks i teknik, tid och i hur det utsågade materialet hanteras.

• Sågdjup: En vägg upp till 10 cm kan oftast sågas från en sida med en handhållen diamantsåg med en klinga på ungefär 350 till 400 mm, som då fortfarande har marginal i djupet. Vid 15 cm sågar man ofta från båda sidor eller med en större väggsåg som går på skena.
• Precision: När man sågar från två sidor måste snitten mötas exakt mitt i väggen. I en tunn vägg med ett enda genomgående snitt slipper man det problemet, och kanterna blir oftast rakare.
• Bitarnas vikt: Armerad betong väger ungefär 2,5 ton per kubikmeter. En kvadratmeter vägg i 10 cm väger alltså runt 250 kg, i 15 cm runt 375 kg. Även den tunnare väggen sågas därför i mindre bitar, men i den tjockare behövs fler.
• Väggens funktion: Tunna betongväggar är oftare icke bärande, tjocka oftare bärande. Det gäller inte alltid, men vid 15 cm är risken större att du ingriper i den bärande stommen, och då ökar kraven på konstruktörens bedömning och förstärkning av öppningen.
• Tid och vatten: Ett djupare snitt tar längre tid, drar mer vatten och ger mer slam. Vid 10 cm går jobbet fortare och belastar en bebodd lägenhet mindre.

Är du osäker på vilken post du behöver? Mät väggens tjocklek i en befintlig öppning, till exempel vid en dörrkarm, och dra av puts, spackel och eventuellt kakel. Det är betongens tjocklek som avgör, inte hela väggen med ytskikt.

Är väggen bärande eller inte?

Det här är den första frågan, och svaret ska komma från en konstruktör, inte från betongsågaren eller grannen. Även en tunn betongvägg kan i vissa hus bära last eller stabilisera byggnaden. Konstruktören bedömer om öppningen går att göra, hur stor den får vara och om den behöver förstärkas, till exempel med en stålram. Utan den bedömningen ska man inte såga i en betongvägg i ett flerbostadshus.

Ledningar i väggen

I betongväggar finns ofta ingjutna elkablar, apparatdosor och ibland rör. Före sågningen måste kretsen vara bortkopplad och ledningarna i snittet flyttade. Det arbetet ska göras av en behörig elektriker. En ledningsdetektor hjälper, men i äldre hus är den inte helt pålitlig. Därför lönar det sig att också följa var strömbrytare och uttag sitter, eftersom ledningarna ofta går rakt upp eller ner från dem. Finns det vattenrör eller värmerör i väggen behövs en rörmokare.

Arbetsplatsen

Mycket av förberedelserna kan du göra själv, se guiden längre ner. Det som måste vara klart när sågaren kommer:

• Fri yta runt väggen, minst två meter på båda sidor
• Skyddade golv och möbler, helst plast och en stadig skiva mot fallande bitar
• Tillgång till vatten och el, en del sågar kräver trefasuttag, så kolla det i förväg
• Öppningen inritad enligt ritning, med inmätta mått på karm eller ram
• Bortforsling av betongbitar och slam bestämd
• Grannarna informerade och arbetstiderna anpassade till föreningens ordningsregler

Uppmärkning och mätning i löpmeter

Sågaren ritar upp öppningens kontur på båda sidor av väggen och kontrollerar lod och våg med vattenpass eller laser. Priset räknas per löpmeter sågsnitt, alltså summan av alla snittlängder. För en dörröppning som är 90 cm bred och 200 cm hög blir det två lodräta snitt på två meter och ett vågrätt överstycke, sammanlagt ungefär 4,9 löpmeter. Ska även nederkanten mot golvet sågas tillkommer ett snitt till. Hjälpsnitt som delar ytan i mindre bitar räknas ofta också, beroende på vad ni kommit överens om. Klargör därför i förväg hur sågaren mäter.

Stöttning och säkring

Om konstruktören kräver det sätts tillfälliga stämp upp ovanför öppningen innan sågningen börjar, eller så monteras överdelen av stålramen först. Biten som sågas ut säkras så att den inte faller när sista snittet är klart. I praktiken används kilar, stämp eller förankrade fästen som håller biten på plats tills den kan tas ut kontrollerat.

Själva snittet

I en vägg upp till 10 cm sågar man vanligtvis från en sida med en handhållen el- eller hydraulsåg med diamantklinga. Klingan skär genom betong och armeringsnät i samma moment. Man sågar vått: vattnet kyler klingan och binder dammet. Där vatten inte går att använda sågar man torrt med en industridammsugare av klass H, som fångar det fina kvartsdammet. Kvartsdamm är skadligt att andas in, så det ska inte underskattas ens vid ett kort jobb.

Hörnen i öppningen

En rund klinga kan inte såga ett skarpt rätt hörn från en sida utan att snittet går lite förbi hörnet. Det finns två lösningar. Antingen låter man snittet gå något förbi, vilket är snabbt men lämnar ett kort spår i väggen. Eller så stannar man före hörnet och tar det sista för hand, med en mindre såg eller genom kärnborrning i hörnet. I bärande eller känsliga väggar tillåter konstruktören oftast inte översågning i hörnen, så ta upp frågan redan när du beställer.

Uppdelning och uttag

Ytan sågas i bitar som två personer säkert kan bära eller köra bort på en kärra. I 10 cm väger en bit på 50 × 50 cm ungefär 60 kg, vilket två personer fortfarande klarar. Bitarna tas ut en i taget uppifrån, så att ingen faller ner på golvet eller på någons fötter. Till sist sugs slammet upp och kanterna rengörs.

Även om en tunn vägg är enklare än en tjock kan svårigheten variera mycket mellan olika jobb. Det påverkar både tiden och slutsumman.

Det här gör jobbet enklare:

• Fri åtkomst till väggen från båda sidor och tömda rum
• En tom lägenhet under renovering, där vatten och buller inte stör
• Hiss eller låg våning, som gör det snabbare att bära ut bitarna
• En exakt inritad öppning och ett färdigt beslut om hur hörnen ska utföras
• Elledningar som redan är flyttade

Det här gör jobbet svårare:

• En bebodd lägenhet, där golv, möbler och angränsande rum måste skyddas noga mot vatten och damm
• Torrsågning med dammsugning, som går långsammare än våtsågning
• Tätare armering, stålprofiler i väggen eller ingjutna karmar som bromsar klingan
• Snitt tätt intill tak, golv eller hörn, där sågen inte kan läggas an helt
• Krav på hörn utan översågning, som måste tas för hand
• Hög våning utan hiss och lång väg till containern
• Kakel eller tjocka skikt på väggen, som först måste tas bort eller sågas igenom

Arbetskostnaden för betongsågning i bostaden kan ofta omfattas av ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket och se till att fakturan specificerar arbetet.

Sågningen är ett steg i en kedja. Om hantverkarna inte samordnas kan öppningen stå oförstärkt i flera dagar, eller så görs saker två gånger i onödan.

1. Konstruktören dimensionerar öppningen och eventuell förstärkning.
2. Den behöriga elektrikern flyttar ledningarna i snittet.
3. Rivning tar bort kakel och golvskikt om de är i vägen.
4. Betongsågaren sågar upp öppningen och forslar bort bitarna.
5. Stålramen monteras, om konstruktören har föreskrivit en, oftast direkt efter sågningen.
6. Kanterna lagas och spacklas, karmen sätts av snickaren, och sedan följer målare och golvläggning.

Själva sågningen av en dörröppning i en vägg upp till 10 cm tar vanligtvis några timmar inklusive förberedelser och städning. En större öppning eller flera öppningar i samma lägenhet kan ta en hel dag. Betongen behöver inte torka efter sågningen som puts gör. Men vid våtsågning behöver väggar och golv oftast torka innan nästa moment, särskilt om det blir gipsbaserat spackel, flytspackel eller trägolv. Tillverkarna av spackel och lim anger hur hög fukt underlaget får ha.

Ska öppningen få en stålram, låt tillverka den efter de verkliga måtten efter sågningen, inte efter ritningen. Mellan ritning och verklighet skiljer det ofta några millimeter, och för en ram är det avgörande.

De flesta problem uppstår inte under själva sågningen, utan före eller strax efter.

• Sågning utan konstruktörens bedömning. Väggen ser ut som en vanlig innervägg men bär last. Senare dyker det upp sprickor ovanför öppningen eller hos grannarna, och åtgärden blir komplicerad.
• Översågade hörn där det inte borde vara. Spåren försvagar hörnen och kan bli startpunkt för hårfina sprickor.
• Avsågad kabel. Ett strömavbrott är det minsta problemet. Värre är kortslutning eller en skadad ledning till en annan krets. Därför ska ledningarna alltid kopplas bort och flyttas i förväg.
• Osäkrad utsågad bit. Den faller ner, skadar parkett eller klinker, eller i värsta fall en person.
• Vatten hos grannen. Vid våtsågning kan vatten rinna under väggen eller genom håligheter i bjälklaget ner till lägenheten under. Noggrann invallning och löpande uppsugning av slammet förhindrar det.
• Frilagd armering utan skydd. Avsågade armeringsändar i kanten som lämnas oskyddade rostar med tiden, och spacklet ovanpå spricker eller får rostfläckar.
• Öppning efter fel karmmått. Öppningen blir för trång eller för bred och karmen måste justeras. Kontrollera måtten direkt med dörrleverantören.
• Lång väntan på ramen. Om konstruktören har föreskrivit förstärkning ska öppningen inte stå länge utan den.

Själva sågningen i en betongvägg är inget för en hemmafixare. Det kräver rätt maskiner, kunskap om armering och en konstruktörs bedömning. Men förberedelserna kan du göra själv, och det sparar sågarens tid och minskar risken för skador. Elarbete gör du inte själv, det ska en behörig elektriker sköta.

1. Töm båda rummen på möbler, åtminstone två meter från väggen.
2. Ta ner tavlor, hyllor och lampor från väggen och från väggarna intill.
3. Lägg byggplast på golvet och tejpa skarvarna, dra upp plasten en bit på väggarna.
4. Lägg hårda skivor, till exempel spånskiva eller golvskydd, ovanpå plasten närmast väggen.
5. Sätt upp dammväggar eller plast med dragkedja i dörröppningar mot andra rum.
6. Täta golvbrunnar och springor under dörrar så att vatten och slam inte rinner vidare.
7. Rita upp öppningens ungefärliga läge med blyerts, så att du och sågaren talar om samma mått.
8. Kontrollera att elektrikern har kopplat bort och flyttat ledningarna, och märk ut säkringen.
9. Ordna en fri väg för bitarna ut ur lägenheten och boka container eller bortforsling.

Granska öppningen direkt efter sågningen, medan sågaren fortfarande är på plats. Då är det enkelt att justera. Kontrollera vid mottagningen:

• Öppningens mått enligt ritningen och enligt karm eller ram, mätt upptill, i mitten och nertill
• Att de lodräta kanterna står i lod och att överkanten är i våg, kontrollerat med vattenpass eller laser
• Att snittytorna är raka utan tydliga trappsteg eller utbrutna partier
• Att hörnen är utförda enligt överenskommelse, med eller utan översågning
• Att det inte finns nya sprickor i väggen, taket eller intilliggande väggar
• Hur den avsågade armeringen ser ut och vem som skyddar den mot rost och med vad
• Att elledningarna är hela och att kretsarna fungerar när säkringarna slås på
• Att betongbitarna är bortforslade, slammet uppsuget och golven rena
• Att inget vatten har läckt ner till grannen, särskilt lägenheten under
• En sammanställning av faktiskt sågade löpmeter som stämmer med det överenskomna sättet att mäta