Kärnborrning av hål upp till 10 cm i betongelement

En diameter upp till 10 cm räcker för en stor del av de vanliga genomföringarna i en lägenhet eller ett hus med betongstomme. Typiska fall:

• luftvärmepump och luftkonditionering: köldmedierören, kondensslangen och kabeln mellan inne- och utedel får oftast plats i ett hål på ungefär 6 till 8 cm,
• mindre avlopp: avlopp från tvättställ, diskbänk eller tvättmaskin i mindre dimensioner, när du flyttar köket eller tvättplatsen en vägg längre bort,
• vatten och värme: rör med isolering eller i skyddsrör som ska gå genom väggen till ett annat rum,
• el och data: skyddsrör för kablar, antenn eller nätverk mellan rummen (själva inkopplingen gör alltid en behörig elektriker),
• mindre ventilation: en fläkt eller ett tilluftsdon med klen kanal.

Varför borra och inte bila? Armerad betong går sönder ojämnt när man bilar. Bitar lossnar på båda sidor och hålet blir nästan alltid större än det behöver vara. Diamantkronan skär ut en exakt cylinder. Byggnaden slipper dessutom de slag och vibrationer som grannarna flera våningar upp och ner annars hör, och betongen runt hålet förblir hel.

I prislistan finns också en separat post, kärnborrning av hål upp till 15 cm i betongelement, med en egen sida och ett eget pris. Det som avgör är ytterdiametern på det som ska genom hålet, inte rörets nominella dimension. Hålet ska oftast vara några millimeter till en eller ett par centimeter större än röret, så att isolering, skyddsrör eller manschett får plats och det finns utrymme att täta.

• Upp till 10 cm räcker för värmepumpens rör, mindre avlopp, vatten- och värmerör samt kablar. Kronan är lättare, roterar snabbare, belastar stativ och motor mindre och skär bort mindre betong. Risken att träffa ett armeringsjärn är mindre, även om den aldrig går att utesluta helt.
• Upp till 15 cm behövs för grövre avlopp, köksfläkt, större ventilationskanaler eller ett lokalt FTX-aggregat. Om kanalen i sig har en diameter runt 10 cm blir hålet nästan alltid för stort för den mindre varianten.
• Ingreppet i konstruktionen blir större med större diameter. Vid 15 cm är det mer sannolikt att flera armeringsjärn kapas, och en konstruktör tittar strängare på ett sådant hål i ett bärande element. Vid 10 cm är bedömningen oftast enklare, men den är aldrig självklar.
• Tid och utrustning: en större krona borrar långsammare, kräver starkare motor och stabilare förankring och ger mer borrslam att suga upp.

I praktiken händer det ofta att kunden beställer ett mindre hål och först vid monteringen märker att det isolerade röret inte går igenom. Det går att borra upp samma hål med en större krona, men det är extra arbete och kanterna blir sällan lika fina. Bekräfta därför den exakta diametern med rörmokaren eller installatören av värmepumpen innan du bokar borrningen.

Konstruktörens bedömning och husets ritningar

Bärande väggar, bjälklag och ytterväggar i betongelement bär hela huset, även när de står inne i din lägenhet. Bor du i bostadsrätt hör de dessutom till föreningens hus. Be gärna om husets konstruktionsritningar, så att du vet vilka väggar som är bärande och hur bjälklaget är uppbyggt. Vid hål i bärande element och i bjälklag är det klokt att låta en konstruktör titta på placeringen. Konstruktören kan säga om hålet fungerar där du vill ha det, om det behöver flyttas och vad som gäller om kronan träffar armering.

Kontroll av ledningar i väggen

I betongelement går ofta elkablar i ingjutna rör, ibland också vatten, värme eller gas. Platsen ska därför kontrolleras med ledningsdetektor och armeringsskanner, från båda sidor av väggen. Titta också efter var kronan kommer ut: i rummet bredvid kan det sitta ett eluttag, en strömbrytare eller köksskåp. Vid borrning i bjälklaget behöver du veta vad som finns under hos grannen, till exempel en taklampa eller ett innertak.

Nära gasledningar borras det inte utan att en behörig gasinstallatör har tittat på saken. Känner du någon gång lukt av gas: tänd eller släck ingenting, rör inga strömbrytare, lämna bostaden och ring 112.

Utrymme och skydd i bostaden

• frigöra minst en till två meter runt borrplatsen för stativ och borrare,
• flytta eller täcka möbler och golv på båda sidor av väggen,
• se till att det finns ett uttag med jordfelsbrytare, eller kontrollera att borraren har en egen portabel jordfelsbrytare, eftersom arbetet sker med vatten,
• vid yttervägg ordna åtkomst utifrån om någon behöver hålla emot en skiva eller ta emot borrkärnan,
• prata med grannarna om tidpunkten och hålla dig till de arbetstider som gäller i huset.

Arbetsgången för ett hål upp till 10 cm ser i stort sett likadan ut varje gång. Skillnaden ligger mest i om det borras i vägg eller bjälklag och om hålet går ut genom en isolerad yttervägg.

1. Märka ut hålets centrum enligt överenskommelse med rörmokaren och kontrollera en gång till var hålet kommer ut på andra sidan.
2. Skanna platsen efter ledningar och tät armering och vid behov flytta hålet några centimeter.
3. Förankra borrstativet. Oftast borras ett mindre hål för ett expanderankare, på en slät yta går det också att använda vakuumplatta.
4. Ställa in vinkel eller lutning. För kondensvatten från värmepumpen ska hålet luta svagt utåt, oftast några grader.
5. Koppla in vatten till kronan och förbereda våtdammsugare eller en uppsamlingsring för borrslammet.
6. Borra an långsamt med lågt tryck tills kronan har fått ett spår och slutat vandra.
7. Borra jämnt med stadigt tryck. När kronan träffar armering ändras ljud och hastighet, och då gör borraren som konstruktören har sagt.
8. Minska trycket strax innan kronan går igenom, så att betongen på utgångssidan inte spjälkas. Vid behov borra klart från andra sidan.
9. Ta ut borrkärnan. Ibland fastnar betongcylindern i kronan och måste knackas loss.
10. Montera bort stativet, fylla ankarhålet, suga upp slammet och torka av runt hålet.

Själva borrningen genom ett vanligt element tar vid den här diametern oftast från några minuter upp till en halvtimme eller mer. Det beror på tjockleken och på hur mycket järn kronan stöter på. Förberedelser, förankring och städning tar ofta längre tid än borrningen. Har du flera hål i samma bostad blir arbetet därför mer effektivt om de görs vid samma tillfälle, även om varje hål räknas för sig.

Våt eller torr borrning, stativ eller för hand

I armerad betong borras det nästan alltid vått. Vattnet kyler diamantsegmenten, för bort den krossade betongen och binder dammet. Torrborrning i betong ger fint damm med kvarts, som skadar lungorna, och kronan överhettas och slits snabbare. Torrborrning används bara undantagsvis, när vatten inte får komma i kontakt med omgivningen, och då med kraftig utsugning och andningsskydd.

Små diametrar upp till 10 cm kan i mjukare material borras för hand. I ett armerat betongelement använder en erfaren borrare ändå nästan alltid stativ. När kronan träffar armering kan en handhållen maskin hugga tag och slita sig, hålet blir snett och kronan skadas lättare. Stativet håller riktning och lutning, och trycket blir jämnt.

Borrning i bjälklag

I bjälklaget borras det över huvudet, och vattnet rinner ner längs kronan. En uppsamlingsring med utsug används och golvet täcks. Lika viktigt är det som händer under bjälklaget: både borrkärna och vatten hamnar hos grannen. Borra aldrig i bjälklaget utan att ha pratat med grannen och skyddat rummet under. Många svenska flerbostadshus har bjälklag av håldäck, med längsgående kanaler och spännarmering i underkant. Där är det särskilt viktigt att hålet hamnar rätt, oftast i en kanal, och att spännlinorna inte kapas. Var det går att borra avgör konstruktören.

Yttervägg med isolering

Ytterväggar av betongelement är ofta sandwichelement: ett yttre betongskikt, isolering och ett inre bärande skikt. Ibland har fasaden dessutom fått en tilläggsisolering. Kronan måste vara tillräckligt lång för att gå genom hela tjockleken i ett svep. Isoleringen i mitten rivs upp vid borrningen, så hålet rensas efteråt och genomföringen tätas ordentligt. Annars tränger regnvatten in och det blir en köldbrygga.

Även med samma diameter kan ett hål vara rutin och ett annat en knepig uppgift. Det här brukar underlätta:

• fri åtkomst till väggen och gott om plats för stativet,
• en normal tjocklek på innerväggen, som i många elementhus ligger runt 15 till 20 cm,
• en tydligt utmärkt plats och en färdig bedömning av placeringen,
• eluttag och vatten i närheten,
• flera hål vid samma tillfälle.

Det här gör jobbet svårare:

• en tjock yttervägg med isolering, som kräver längre krona,
• tät armering, som gör borrningen långsammare och sliter på kronan,
• hål nära taket, i ett hörn eller intill en dörrkarm, där stativet är svårt att förankra,
• borrning i bjälklag över huvudet med skydd av bostaden under,
• snedborrning eller en exakt angiven lutning,
• en möblerad bostad där möbler, golv och kakel måste skyddas,
• arbete på höjd eller från ställning, till exempel vid utedelen till en värmepump.

Var försiktig vid elementskarvar. Skarven mellan två element är ingen bra plats för ett hål, eftersom där finns fogbruk, skarvarmering och ofta fasadens tätning. Hålet placeras normalt ute i elementets yta, på rimligt avstånd från kanterna.

Borraren gör bara hålet. Vad som ska in i det och hur det tätas sköter andra hantverkare, därför lönar det sig att ha allt bestämt i förväg.

• Före borrningen: rörmokaren eller värmepumpsinstallatören bestämmer läge, diameter och lutning, en behörig elektriker visar var kablarna går och konstruktören tittar på placeringen.
• Direkt efter borrningen: rörmokaren monterar röret, skyddsröret eller genomföringen och fyller utrymmet runt omkring efter behov, med fogmassa, manschett eller bruk.
• Vid yttervägg: utsidan tätas mot regn och fasaden runt genomföringen lagas så att vattnet rinner bort från hålet.
• Vid våtrum: går hålet genom en vägg med tätskikt måste genomföringen tätas med manschett enligt tätskiktssystemets anvisningar. Det gör helst en certifierad plattsättare som arbetar enligt branschreglerna för våtrum, till exempel Säker Vatten eller GVK.
• Till sist: målaren eller plattsättaren lagar runt omkring. Eftersom ett borrat hål är rent blir lagningen oftast liten, ofta räcker lite spackel.

Där huset är indelat i brandceller, till exempel vid genomföring till ett installationsschakt eller ut i trapphuset, kan genomföringen behöva tätas med brandklassat material. Fråga föreningen eller fastighetsägaren om det innan arbetet börjar. Arbetskostnaden för kärnborrning i samband med en renovering kan i vissa fall omfattas av ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket.

• För liten diameter. Det isolerade röret går inte igenom och isoleringen rivs sönder vid monteringen. Senare bildas kondens på röret eller mögel i hålet.
• Okontrollerad utgång. Kronan kommer ut i ett köksskåp, ett eluttag eller i grannens kakel. Lagningen kostar då mer än själva hålet.
• Kondenshål utan lutning. Vattnet från värmepumpen blir stående i hålet, rinner in längs väggen och ger fläckar på insidan.
• Spjälkad utgångssida. Om trycket inte minskas sista biten lossnar en bit betong på andra sidan och hålet måste lagas.
• Kapad armering utan att någon har bedömt det. Det syns inte direkt, men i ett bärande element är det ett ingrepp i konstruktionen som ägaren ansvarar för.
• Otätad genomföring i yttervägg. Regn tränger in i elementets isolering, och på vintern blir det en kall och fuktig punkt.
• Vatten genom bjälklaget. Utan uppsamling av slammet tränger vattnet ner till grannen och smutsar ner taket.

Hålet kan granskas direkt, ingenting behöver torka. Det räcker med tumstock och vattenpass. Mät diametern och jämför med det ni kom överens om. Gå till andra sidan och titta på utgången. Hålet ska sitta på rätt plats, ha hela kanter och sakna större urslag. För ett kondenshål lägger du vattenpasset i botten eller häller i lite vatten och ser om det rinner utåt.

Fråga borraren om kronan träffade armering och hur många järn som kapades. Uppgiften hör till dokumentationen av ändringarna i bostaden och kan vara bra att ha om föreningen eller en konstruktör frågar senare. Om hålet flyttades för att undvika armering, kontrollera att det nya läget fortfarande fungerar för rörmokaren.

• hålets diameter stämmer med överenskommelsen och röret med isolering får plats,
• läget och utgången på andra sidan stämmer med planen,
• hålet är rakt eller har den lutning ni kom överens om, för kondens utåt,
• kanterna på båda sidor är hela, utan större urslag,
• inga rester av borrkärna eller isolering finns kvar i hålet,
• ankarhålet efter stativet är igenfyllt,
• slammet är uppsuget och golv och möbler är oskadda,
• hos grannen finns inga spår av vatten eller skador, om det borrats i bjälklag eller gemensam vägg,
• borraren har berättat om och hur mycket armering som kapades,
• det är bestämt vem som tätar genomföringen i ytterväggen och när.