Montering av APU-list med nät

Namnet kommer från tyskans Anputzleiste, alltså en list som man putsar fram till. Den består av flera delar. Det är en självhäftande tejpremsa som fäster mot karmen, själva plastprofilen och ett glasfibernät som bäddas in i armeringsbruket. Ofta finns också en avbrytbar skyddsdel med plastfilm som skyddar fönstret medan putsen läggs.

Varför behövs allt detta? En fönsterkarm rör sig med temperaturen på ett annat sätt än puts. Om putsen dras direkt mot karmen spricker fogen ofta redan vid de första frostnätterna. APU-listen tar upp den rörelsen och tätar samtidigt fogen mot slagregn.

Listen monteras runt fönster, balkongdörrar och ytterdörrar, och vid andra fasta delar där putsen möter en karm. På husets ytterhörn och på kanterna i fönstersmygarna används en annan profil, en hörnlist med nät. De två förväxlas ofta, men de gör olika jobb.

Listen sätts på när isoleringsskivorna är limmade och vid behov infästa, men innan hela fasaden armeras. Följ alltid anvisningarna från tillverkaren av fasadsystemet. I stora drag ser arbetet ut så här:

• Förbered karmen. Skyddsfilmen tas bort där listen ska sitta. Karmen rengörs från damm och fett och ska vara torr. På en smutsig eller fuktig karm fäster inte tejpen.
• Förbered isoleringen. Isoleringen vid karmen ska vara rak och tätt tillskuren. Glipor fylls med fogskum eller en remsa isolering, inte med bruk.
• Kapa listen. Listen kapas i exakt längd för varje sida av öppningen. I hörnen möts bitarna kant i kant eller överlappar enligt tillverkarens anvisning, så att det inte blir något hål.
• Klistra fast. Skyddspappret dras av och listen trycks mot karmen längs hela sin längd, utan veck och utan luftfickor.
• Bädda in nätet. Armeringsbruk läggs på isoleringen och listens nät trycks in med en stålspackel, från profilen och utåt. Nätet får inte sticka fram eller vecka sig någonstans.
• Anslut till fasadens armering. Listens nät täcks av fasadens armeringsnät, oftast med en överlappning på ungefär 10 cm. I fönstrets hörn läggs dessutom diagonala nätremsor som motverkar sneda sprickor.
• Avsluta. När bruket har härdat kommer grundning och ytputs. Först därefter bryts skyddsdelen med plastfilmen bort.

APU-listerna skiljer sig främst i hur tjockt putsskikt de är gjorda för. Profilen måste passa tjockleken på armeringsbruk och ytputs i just ditt system. Är den för grund sticker putsen ut över den. Är den för djup blir det ett synligt trappsteg vid karmen.

För vanliga fönster räcker en enkel profil. Vid stora glaspartier, skjutdörrar eller mörka karmar som blir varma i solen väljer man en mer flexibel list som klarar rörelser i flera riktningar. Köp gärna listen inom samma system som bruket och nätet. Systemet är provat som en helhet, och om du blandar produkter kan garantin gå förlorad.

Enklast går det vid nya, rena fönster med raka karmar och korrekt tillskuren isolering. Arbetet tar längre tid, och blir därmed dyrare, framför allt vid:

• många små fönster och öppningar, där det blir fler hörn per meter list,
• gamla eller sneda karmar som måste rengöras och riktas,
• montering i efterhand på en färdig fasad, där putsen vid karmen måste skäras upp och sedan lagas och färgmatchas,
• arbete från ställning eller skylift på högre våningar,
• dåligt väder som skjuter upp tidsplanen.

Om ett företag gör jobbet på din bostad kan arbetskostnaden ge rätt till ROT-avdrag. Villkoren finns hos Skatteverket.

De flesta fel syns inte direkt utan först efter den första vintern. I praktiken ser man ofta:

• Listen är fastklistrad på en smutsig eller fuktig karm. Tejpen släpper med tiden och det blir en springa.
• Fel tjocklek på profilen. Putsen sticker antingen ut eller bildar en kant vid karmen.
• För kort överlappning mellan näten. Ett par centimeter räcker inte, och i skarven kommer en spricka.
• Nätet är intryckt i bruk som redan börjat härda. Det binder inte och lossnar senare. Om bruket har hunnit dra, lägg ett nytt lager.
• Listens rörliga del är igenspacklad med hårt bruk. Då kan listen inte arbeta och hela poängen försvinner.
• Listen sitter bara på en del av öppningen. Till exempel saknas den i nederkanten vid fönsterblecket. Varje ställe utan profil är en framtida spricka.
• Arbete i olämpligt väder. Tillverkarna anger oftast en temperatur från ungefär 5 °C, ingen direkt sol på en het vägg och inget regn medan bruket härdar.

Om du lagar putsen runt ett enstaka fönster på bottenvåningen och når det från marken kan du klara jobbet själv. På högre våningar och vid en hel tilläggsisolering bör du anlita ett företag.

1. Ta reda på vilket fasadsystem som finns på huset och köp list, armeringsbruk och nät från samma system.
2. Ta bort skyddsfilmen från karmen, rengör och avfetta den och låt den torka.
3. Kontrollera att isoleringen vid karmen är rak och utan glipor.
4. Mät varje sida av öppningen och kapa listen i exakt längd.
5. Dra av skyddspappret och tryck listen ordentligt mot karmen längs hela längden.
6. Lägg armeringsbruk på isoleringen och tryck in listens nät.
7. Täck listens nät med armeringsnät med ungefär 10 cm överlappning och släta till.
8. Lägg diagonala nätremsor i öppningens hörn.
9. Stryk grundning och lägg ytputs när bruket har härdat.
10. Bryt bort listens skyddsdel med plastfilmen.

Titta helst på listerna innan ytputsen läggs. Då går det snabbt att rätta till fel.

• Listen sitter runt hela öppningen, även i nederkanten
• Profilen sitter fast mot karmen längs hela längden och släpper ingenstans
• Hörnen är slutna och utan glipor
• Nätet är helt inbäddat i bruket och sticker inte fram
• Överlappningen mot fasadens armeringsnät är tillräcklig
• Listens rörliga del är inte igenspacklad
• Putsen ansluter jämnt mot profilen utan kant
• Fönsterkarmen är ren och oskadad när skyddsdelen har brutits bort