Prislista 2026 · Sverige

Sprutad skumisolering med sluten cellstruktur

Sprutad skumisolering med sluten cellstruktur är ett hårt PUR-skum som sprutas direkt på tak, vägg eller grund. Riktpriset i prislistan är 313 kr per m². Priset styrs främst av skiktets tjocklek och hur komplicerad ytan är.

Uppdaterad 09/2026·9 min read·4 price list items
Pris för standardarbete
313 kr/ kvm
Ungefärligt prisintervall
250 kr - 406 kr
Pris endast för just detta arbetsmoment - utan material och förarbeten. Det är inte priset för hela uppdraget.
Räkna på min renovering
Uppdaterade priser
Innehåll

Prislista för byggarbeten: Sprutad skumisolering med sluten cellstruktur

Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.

Takplåtslageri4 poster

Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.

PostEnhetPris / enhetMängdTotalt

Isolering kostnad

Sprutisolering - slutna cellerkvm313 kr / kvmkvmange antal-
Sprutisolering - öppna celler (20-25 cm)kvmkvm-
Sprutisolering - öppna celler (30-35 cm)kvmkvm-
Lösullsisolering av vind och hålmurar med glasullm²276 kr / m²m²ange antal-
Summa arbete
- ange antal
Skapa offert från prislistan →

Vad hårt sprutskum är och var det används

Det är ett hårt polyuretanskum som ett specialiserat företag sprutar på bjälklag, takstolar, väggar eller grund. Skummet expanderar på plats och härdar efter en kort stund. Resultatet blir ett sammanhängande skikt utan skarvar som isolerar bra och nästan inte suger upp vatten. Till skillnad från skivor eller mineralull finns inga skarvar där värme kan läcka ut. Skummet fyller också ut oregelbundna former och områden runt genomföringar.

Hårt skum passar där du behöver en isolering som tål vatten och är mekaniskt stark:

  • Sadeltak och vindar, där skummet fyller utrymmet mellan takstolarna och tätar svåra detaljer runt skorsten och takfönster.
  • Platta tak, där skummet sprutas utifrån och sedan skyddas med en täckande beläggning eller ytterligare ett skikt.
  • Grund, sockel och källarväggar som har kontakt med mark eller utsätts för stänkvatten.
  • Hallar, lager, lantbruksbyggnader och kylrum, där stora ytor av plåt eller betong ska isoleras snabbt.
  • Komplicerade konstruktioner, där skivor är svåra att skära till och det skulle bli många skarvar.

Om du främst vill dämpa ljud i en torr inomhusmiljö, till exempel i en innervägg eller i bjälklaget mellan våningar, är hårt skum inte det bästa valet. Där fungerar mjukt skum eller mineralull bättre.

Öppen och sluten cellstruktur: jämförelse och nackdelar

Sprutat PUR-skum bildas när två flytande komponenter, polyol och isocyanat, blandas. De blandas först i sprutpistolen, massan skummar direkt och stelnar inom några sekunder. Receptet och densiteten avgör vilka celler som bildas i skummet.

  • Sluten cellstruktur (hårt skum): cellerna är slutna och fyllda med gas. Skummet är fast, behåller formen och tar nästan inte upp vatten. Densiteten för vanliga system börjar ungefär kring 30 kg/m³ och andelen slutna celler ligger ofta kring 90 % eller mer.
  • Öppen cellstruktur (mjukt skum): cellerna är sammankopplade. Skummet är lätt, elastiskt, släpper igenom ånga och dämpar ljud bättre, men det mår inte bra av fukt. Det används främst i torra utrymmen, till exempel som öppencellig sprayisolering i 20 till 25 cm.

Hårt skum väljs ofta för att spara utrymme. Enligt tillverkarna ligger värmekonduktiviteten λ ungefär på 0,025 W/(m·K), för mjukt skum ungefär 0,037 W/(m·K). Samma isolerande effekt kräver alltså ett tunnare skikt. Det märks till exempel på en vind med låga takstolar, där du inte vill förlora takhöjd. Med öppencelligt skum krävs tjockare skikt, som vid sprutisolering med öppen cellstruktur i 30 till 35 cm tjocklek.

Hårt skum släpper igenom betydligt mindre vattenånga än mjukt, men det är inte helt ångtätt. Ånggenomgångsmotståndet ligger i storleksordningen tiotal, så vid vanliga tjocklekar fungerar det snarare som en ångbroms än som en ångspärr. Ånga som tränger in i konstruktionen tar sig bara långsamt ut genom skummet.

Nackdelar med hårt skum som du bör räkna med:

  • det är ofta dyrare per m² än mjukt skum eller mineralull,
  • vanligt skum är brännbart och måste täckas i bostadsutrymmen,
  • under sprutningen och en tid efteråt får inga människor vistas i utrymmet,
  • det fäster hårt mot underlaget och kan i efterhand bara tas bort mekaniskt, genom skärning och skrapning, med stor möda,
  • det dämpar ljud sämre än mjuka material.

Det här behöver du bestämma innan du beställer

Sprutningen går snabbt, men ändringar efteråt är svåra. Därför lönar det sig att ha följande klart i förväg:

  • Konstruktionens uppbyggnad: på ett sadeltak är sprutskummet bara ett skikt i hela takkonstruktionen och hänger ihop med plåtslageri och takläggning, alltså underlagstak eller råspont, läkt och takbeläggning. Konstruktören avgör var skummet ska sitta, om det behövs en ventilerad luftspalt och hur takstolarna ska skyddas mot fukt.
  • Ångspärr: hoppa inte över den vid takstolar av trä bara för att det är hårt skum. Om den behövs avgörs av en beräkning av hela konstruktionen och tillverkarens system. Träet får inte bli instängt i fukt.
  • Skiktets tjocklek: den följer av det värmemotstånd som krävs. Kraven på värmeisolering och energihushållning finns sedan 1 oktober 2026 i Boverkets föreskrifter BFS 2026:9. Be att få den angiven i ritningar eller beskrivning och sedan även i företagets offert.
  • Takets eller väggens skick: läckage, skadad takbeläggning, fuktigt murverk eller angripet trä ska åtgärdas före sprutningen.
  • Installationer: elledningar, avlopp, ventilation och värmerör i den isolerade delen ska vara klara och provade. Nya elinstallationer ska göras av ett elinstallationsföretag som finns i Elsäkerhetsverkets register. Kopplingsdosor och skarvar som du senare behöver komma åt ska inte sprutas över.
  • Täckskikt: på en inredd vind oftast gipsskivor, på platta tak eller utomhus en skyddande beläggning eller ytterligare ett skikt. Kom överens i förväg om vem som gör det och när.
  • Dokument: be om produktblad, prestandadeklaration och uppgift om brandklass.
  • Bostadsrätt eller flerbostadshus: kontakta föreningen eller förvaltaren först, eftersom tak och ytterväggar normalt hör till husets gemensamma delar.

Så går sprutningen till steg för steg

Arbetet görs alltid av ett specialiserat företag med sprututrustning. Isocyanat irriterar luftvägarna under sprutningen, så den som sprutar behöver andningsskydd eller friskluftsmask och alla andra måste hålla sig utanför utrymmet. Det här är inget arbete för en lekman.

  1. Besiktning: en tekniker går igenom konstruktionen, stämmer av skiktets tjocklek mot beskrivningen och kontrollerar att tak eller vägg är torr och utan läckage.
  2. Täckning: fönster, golv, elinstallationer och allt som inte ska få skum på sig täcks med plast och tejpas. Härdat skum är mycket svårt att få bort från ytor.
  3. Förberedelse av underlaget: underlaget rengörs från damm, fett och lösa delar.
  4. Kontroll av förhållanden: temperatur och luftfuktighet mäts både i luften och på underlaget och jämförs med produktbladet. Tillverkarna kräver oftast att både underlag och luft håller minst ungefär +5 till +10 °C och att ytan är torr och varmare än daggpunkten.
  5. Sprutning: skummet sprutas i flera skikt tills rätt tjocklek uppnås. Ett skikt är oftast 2 till 5 cm, den exakta maxtjockleken anger tillverkaren. Nästa skikt läggs först när det föregående har svalnat.
  6. Skärning och mätning: skum som sticker ut skärs bort, till exempel i nivå med takstolarna, och tjockleken kontrolleras på flera ställen.
  7. Vädring: utrymmet vädras och den tid som tillverkaren anger innan du får gå in igen hålls.
  8. Färdigställande: enligt beskrivningen kompletteras med ångspärr eller ångbroms och täckskikt, till exempel gips på vinden eller skyddsbeläggning på platta tak.

Vad priset beror på

Riktpriset för arbetet i prislistan är 313 kr per m². Slutsumman varierar dock från bygge till bygge. Det här påverkar mest:

  • Skiktets tjocklek: störst påverkan. Åtgången av skum ökar i takt med tjockleken, dubbel tjocklek kräver alltså ungefär dubbelt så mycket material. Arbete, transport och täckning är däremot till stor del desamma, så priset per m² ökar långsammare än tjockleken.
  • Hur komplicerad konstruktionen är: en stor, plan yta i en hall eller på ett platt tak är billigast per meter. Vindar med många takstolar, hanbjälkar, skorstenar, rör och takfönster förlänger arbetet tydligt och ökar åtgången av skum för skärning och utjämning.
  • Åtkomst och höjd: en låg vind där man arbetar framåtböjd, eller höga tak där det behövs lift eller ställning, höjer priset.
  • Underlagets skick: ett torrt och rent underlag ger inget tillägg. Damm, fett eller rester av gammal isolering måste först rengöras bort, vilket ger mer arbete.
  • Uppdragets storlek: vid små ytor fördelas transport och uppställning av utrustningen på få kvadratmeter, så priset per m² blir märkbart högre. Företag anger ofta en minsta ordersumma.
  • Täckning: ett bebott eller möblerat utrymme med många fönster och installationer tar längre tid att täcka.
  • Täck- och skyddsskikt: brandskyddande beklädnad, UV-skyddande beläggning eller ytterligare ett skikt på platta tak debiteras oftast separat.

Jämför bara offerter med samma yta och samma tjocklek. En billigare offert kan betyda ett tunnare skikt eller en annan densitet på skummet.

Vad som underlättar arbetet och vad som förlänger det

Själva sprutningen tar för en vanlig vind ofta bara en dag, men mycket tid går förlorad i väntan på att bygget ska bli klart. Det hjälper om du som beställare ser till att:

  • vinden eller bjälklaget är tömt på saker, möbler och gamla förråd,
  • bilen med utrustningen kan ställas så nära huset som möjligt, eftersom slangarna har begränsad längd,
  • det är överenskommet i förväg om företaget behöver tillgång till el eller vatten,
  • installationerna är klara och takbeläggningen lagad före sprutningsdagen,
  • inga människor eller djur är kvar i huset under sprutning och vädring, eller att du ordnar annat boende under den tiden,
  • grannarna informeras om de har öppna fönster i närheten eller om det finns gemensamma utrymmen.

Arbetet förlängs om tiden hamnar i kallt eller mycket fuktigt väder och sprutningen måste skjutas upp. Det blir också förseningar om underlaget visar sig vara fuktigt och först måste torka.

Vanliga fel och hur de visar sig senare

Öppen cellstruktur i fuktig miljö. Vid sockeln eller på platta tak väljs ibland det billigare öppencelliga skummet. Det suger upp fukt och förlorar med tiden sin effekt. Det märks genom högre uppvärmningskostnader och fuktiga partier i konstruktionen.

Ångspärr bortvald utan beräkning. Om man vid takstolar av trä bara litar på hårt skum kan ånga från insidan kondensera på den kalla sidan. Träet blir fuktigt, vilket visar sig som mögel eller röta först efter flera år.

Dåligt förberett underlag. Damm, fett eller fukt försämrar vidhäftningen och skummet kan senare släppa. Mellan skum och underlag bildas då hålrum där kondens samlas.

Sprutning i olämpligt väder. Vid kyla eller hög luftfuktighet skummar och härdar skummet ojämnt. Resultatet blir spröda, mjuka eller kladdiga partier med sämre isolering.

För tjockt skikt på en gång. Vid tjock sprutning blir skummet för varmt och kan spricka, släppa eller lukta illa.

Tunnare skikt än överenskommet. Isoleringen når då inte den beräknade effekten. Det syns inte, men märks som en kallare vind på vintern och överhettning på sommaren.

Skum som lämnas i solen. UV-strålning bryter gradvis ner PUR-skum, så utomhus måste det alltid täckas. En oskyddad yta gulnar, dammar och nöts successivt bort.

Brandskydd saknas. Vanligt PUR-skum hamnar oftast i brandklass E. På en inredd vind behöver det därför normalt täckas, till exempel med gipsskivor. Ta beteckningen "obrännbart skum" med en nypa salt och be om den konkreta klassningen.

Sprutning på läckande tak eller fuktigt trä. Skummet döljer problemet men löser det inte. Vattnet sprider sig obemärkt under skummet, och när det upptäcks innebär reparationen att skummet måste tas bort.

Sprutning direkt på undersidan av takpannorna. När en trasig panna eller hela takbeläggningen ska bytas måste skummet mödosamt tas bort och takreparationen blir betydligt dyrare.

Översprutade dosor och skarvar. Om elinstallationen eller rören behöver lagas senare måste skummet skäras bort och stället tätas på nytt.

Så kontrollerar du den färdiga isoleringen

Gå igenom hela ytan vid besiktningen innan den täcks med gips eller annat skikt, efteråt syns inga fel. Kontrollera att:

  • skiktet är sammanhängande, utan hål, sprickor och ställen där underlaget syns,
  • tjockleken stämmer med överenskommelsen, kontrollerad med stickprov eller mätning på flera ställen,
  • skummet sitter fast i underlaget och inte släpper när du trycker på det,
  • ytan är jämn, utan stora bubblor och mjuka eller kladdiga partier,
  • detaljer runt skorsten, fönster och genomföringar är noggrant tätade,
  • skummet inte täcker elektriska dosor, skarvar och inspektionsställen som du behöver komma åt,
  • fönster, golv och installationer inte har fått skumstänk,
  • skummet utomhus är täckt eller att tid för skyddsskiktet är bokad,
  • ingen tydlig lukt finns kvar i utrymmet efter vädring,
  • du har fått produktblad, uppgift om brandklass och garantivillkor.

Vanliga frågor

Riktpriset i prislistan är 313 kr per m². Slutpriset beror främst på skiktets tjocklek, hur komplicerad konstruktionen är, åtkomsten, uppdragets storlek och om det även behövs täck- eller skyddsskikt.

Relaterade arbeten

Blog

Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete

Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.