Sprutad skumisolering med sluten cellstruktur

Sprutat PUR-skum består av två flytande komponenter, polyol och isocyanat. De blandas först i sprutpistolen. Massan skummar direkt och stelnar inom några sekunder. Receptet och densiteten avgör vilken typ av celler som bildas.

• Sluten cellstruktur (hårt skum): cellerna är slutna och fyllda med gas. Skummet är stabilt, behåller formen och släpper nästan inte igenom vatten eller vattenånga. Densiteten ligger oftast över 35 kg/m³ och andelen slutna celler brukar vara runt 90 % eller mer.
• Öppen cellstruktur (mjukt skum): cellerna hänger ihop. Skummet är lätt och elastiskt, släpper igenom ånga och dämpar ljud bättre, men det tål fukt sämre. Det används främst inomhus i torra utrymmen.

Varför väljer man hårt skum när utrymmet är begränsat? Dess värmekonduktivitet, λ-värdet, ligger enligt tillverkarna ungefär på 0,025 W/(m·K), medan mjukt skum ligger runt 0,037 W/(m·K). För samma isoleringsförmåga räcker alltså ett tunnare lager. Det märks till exempel på en vind med låga takbjälkar, där du inte vill förlora takhöjd i rummet.

Hårt skum passar där du behöver en isolering som tål vatten och är mekaniskt stark:

• Sadeltak och vindar, där skummet fyller ut utrymmet mellan takstolarna och tätar även svåra detaljer runt skorsten och takfönster
• Platta tak, där skummet sprutas utifrån och sedan skyddas med en täckande beläggning eller ett ytterligare skikt
• Grund, sockel och källarväggar som har kontakt med mark eller utsätts för stänkvatten
• Hallar, lager, lantbruksbyggnader och kylrum, där stora ytor av plåt eller betong behöver isoleras snabbt

På ett sadeltak är sprutskummet bara ett lager i hela takuppbyggnaden. Det hänger ihop med plåtslagarens och takläggarens arbete, alltså underlagstäckning eller råspont, läkt och taktäckning. Takets uppbyggnad bör bestämmas av en konstruktör. Hårt skum är i sig nästan ångtätt, så en separat ångspärr behövs ofta inte. Det avgörande är ändå det aktuella systemet och att takstolarna i trä inte blir inneslutna i fukt. Undvik att spruta skum direkt på undersidan av takpannorna, eftersom en senare takreparation då blir mycket besvärlig.

Bor du i bostadsrätt hör tak och ytterväggar oftast till föreningens ansvar. Det är då styrelsen som tar hand om sådana arbeten.

Det här arbetet görs alltid av ett specialiserat företag med sprututrustning. Isocyanaten irriterar luftvägarna vid sprutningen. Därför behöver den som sprutar andningsskydd med friskluft eller filter, och alla andra måste hålla sig borta från utrymmet under arbetet. Det är inget jobb för en lekman.

1. Besiktiga konstruktionen, bestämma skikttjockleken enligt underlaget och kontrollera att tak eller vägg är torrt och fritt från läckage.
2. Täcka fönster, golv, elinstallationer och allt som inte ska få skum på sig.
3. Rengöra underlaget från damm, fett och lösa partiklar.
4. Kontrollera temperatur och luftfuktighet i luft och underlag enligt tillverkarens tekniska datablad.
5. Spruta skummet i flera tunnare lager tills rätt tjocklek är uppnådd.
6. Skära bort överskottsskum och mäta tjockleken på flera ställen.
7. Vädra utrymmet och vänta den tid som tillverkaren anger innan någon går in igen.
8. Vid behov lägga på skyddande skikt, till exempel gipsskivor på vinden eller en skyddsbeläggning på det platta taket.

Hur krävande jobbet blir, och därmed vad det kostar per kvadratmeter, skiljer sig från hus till hus. Enklare blir det med:

• Stora, plana och lättåtkomliga ytor
• Ett torrt och rent underlag som inte behöver mycket förarbete
• Ett tomt utrymme där lite behöver täckas över

Svårare blir det med:

• Tjockare skikt som måste sprutas i många omgångar
• Komplicerade takstolar, låga vindar och många detaljer runt skorstenar, rör och fönster
• Små uppdrag, där utrustningen ska fraktas dit för bara några få kvadratmeter
• Behov av ett brandskyddande eller annat skyddande skikt ovanpå

Eftersom det är ett arbete på din bostad kan arbetskostnaden ofta ge rätt till ROT-avdrag. Fråga företaget hur de hanterar det.

I praktiken händer det ofta att det billigare öppencelliga skummet väljs till fuktiga lägen, till exempel vid sockeln eller på ett platt tak. Det suger åt sig fukt och tappar med tiden sin isoleringsförmåga. Andra vanliga problem:

• Dåligt förberett underlag: damm, fett eller fukt försämrar vidhäftningen och skummet kan senare släppa.
• Sprutning i fel väder: vid kyla eller hög luftfuktighet skummar och härdar massan ojämnt.
• Tunnare skikt än avtalat: isoleringen når då inte den tänkta effekten.
• Skum som lämnas i solen: UV-strålning bryter efter hand ner PUR-skum, så utomhus måste det alltid täckas.
• Brandskydd som saknas: vanligt PUR-skum hamnar oftast i brandklass E. På en inredd vind behöver det därför normalt täckas, till exempel med gipsskivor. Ta uttryck som "obrännbart skum" med en nypa salt och be om den faktiska brandklassningen.

Be om tekniskt datablad, prestandadeklaration och uppgift om brandklass innan du beställer. Se till att skikttjockleken står direkt i offerten. Jämför bara offerter som gäller samma yta och samma tjocklek.

• Skiktet är sammanhängande, utan hål, sprickor eller ställen där underlaget syns
• Tjockleken stämmer med avtalet, kontrollerad med stickprov eller mätning på flera ställen
• Skummet sitter fast i underlaget och släpper inte när du trycker på det
• Ytan är jämn, utan stora blåsor och utan mjuka eller kladdiga partier
• Detaljerna runt skorsten, fönster och genomföringar är ordentligt tätade
• Fönster, golv och installationer är fria från skumstänk
• Det finns ingen tydlig lukt kvar i utrymmet efter vädring
• Du har fått tekniskt datablad, uppgift om brandklass och garantivillkor