Återfyllning med jord och packning

Återfyllning betyder att en fördjupning fylls igen. Det kan vara ett ledningsdike, en grop, en byggschakt eller utrymmet mellan grunden och den omgivande marken. Fyllning höjer i stället marknivån, till exempel när tomten jämnas ut, under ett golv på mark eller under en uppfart. Samma princip gäller i båda fallen: materialet läggs ut i lager och varje lager packas innan nästa kommer.

Varför räcker det inte att skotta igen och låta det sätta sig av sig självt? Löst material har mycket luft mellan kornen. Uppgrävd jord blir dessutom luftigare när den tas upp ur schakten och tar då större plats. Packas den inte, pressas den ihop av regn, tjäle och belastning under flera år. Resultatet blir svackor runt huset, vatten som rinner mot grunden och sprickor i stenläggningen. Packningen gör samma process kontrollerat på en dag.

I prislistan anges arbetet per kubikmeter. Volymen kan ändå räknas på olika sätt: efter schaktens volym, efter ritningen i packat tillstånd (fast mått) eller efter levererat material i löst tillstånd (löst mått). Skillnaden mellan siffrorna är ofta märkbar. Bestäm därför med entreprenören i förväg hur volymen ska mätas.

Tre närliggande arbeten delar den här sidan i prislistan. De skiljer sig åt i material, och därmed i var de passar och hur de utförs.

Återfyllning med jord och packning

Här används lämplig jord, oftast den som grävts upp på platsen. Den passar för diken i trädgården, för återfyllning runt grunden där det inte ska bli någon hårdgjord yta och överallt där målet är att återställa den ursprungliga marken. Jorden får inte innehålla matjord, rötter, trä, byggavfall eller stora stenar. Organiskt material ruttnar med tiden och lämnar hålrum.

Jordarten spelar stor roll. Sand och grusig morän packas lätt och släpper igenom vatten. Lera och siltig jord, som är vanlig i stora delar av landet, är känslig för fukt. Torr lera bildar hårda kokor som inte går att packa ordentligt, och genomblöt lera gungar under vibroplattan som en pudding. Silt, ofta kallad mo eller mjäla, är dessutom tjälfarlig. Den suger upp vatten, fryser och lyfter marken på vintern. Lera går att arbeta med, men bara vid rätt fuktighet, i tunnare lager och med rätt maskin.

Återfyllning med bergkross eller krossmaterial

Krossmaterial väljs där fyllningen ska bära last och inte får sätta sig: under gångar, uteplatser och garageinfarter, vid ledningar under väg eller vid grunder där det senare ska läggas plattor. Till packade lager används ett material med jämn kornfördelning, till exempel bergkross 0/32 eller 0/63, där de fina kornen fyller ut mellanrummen mellan de grova. En sådan fyllning packas till ett fast, bärkraftigt lager. Den är dessutom inte tjälfarlig, vilket är en viktig poäng i svenskt klimat.

Helt annorlunda är tvättad makadam, till exempel 16/32. Mellan stenarna finns hålrum som vatten rinner igenom, därför passar den som dränerande omfyllning runt ett dräneringsrör. Den packas bara lätt och fungerar inte som bärlager under plattor utan vidare. I praktiken händer det ofta att de två materialen förväxlas, och sedan undrar någon varför gruset inte går att packa.

Fyllning med grus och packning

Naturgrus är utvunnet material med rundade korn och en andel sand. I Sverige används det mindre än förr, och krossat berg har i många områden tagit över. Där det finns används det, liksom grusigt krossmaterial, till större fyllningar: för att höja marken under golv på mark, under en grundplatta enligt konstruktörens handlingar, under hårdgjorda ytor eller för att jämna ut tomten. Det packas jämnt och klarar vatten bättre än lerig jord. Under ett småhus anges ofta både material, tjocklek och krav på bärighet direkt i handlingarna.

Så väljer du

• Det blir trädgård eller gräsmatta: uppgrävd jord av god kvalitet räcker oftast, med matjord överst.
• Det blir plattor, gång eller infart: bergkross eller grus, åtminstone i de övre lagren.
• Marken under huset ska höjas: krossmaterial eller grus enligt handlingarna, med kontroll av bärigheten.
• Vatten ska ledas bort: makadam med geotextil, inte lera.

Återfyllning går inte att ångra utan att gräva upp igen. Därför lönar det sig att stanna upp och kontrollera att allt under marken verkligen är klart.

• Rör och kablar är lagda och kontrollerade. Avloppet ska ha rätt fall, vattenledningen ska vara tryckprovad. Vid servisledningar för el och vatten har nätägaren eller kommunens VA-huvudman ofta egna anvisningar för kringfyllning och märkning, och de vill ibland se ledningen innan den täcks.
• Ledningarna är inmätta. Läget på servisledningar och andra ledningar mäts in innan diket fylls. Efteråt går det inte.
• Grundens fuktskydd är skyddat. Utanpå fuktskyddet ska det sitta en dräneringsmatta, isolering av XPS eller annat skydd så att stenar i fyllningen inte skadar det.
• Betongen har tillräcklig hållfasthet. Källar- och grundmurar återfylls först när de härdat tillräckligt, och enligt konstruktören ofta först när bjälklaget ovanpå finns och stöttar väggen uppifrån.
• Det finns inget vatten, ingen snö och ingen lera i botten. Fyll aldrig i vatten eller på tjälad botten.
• Det är klart var materialet läggs och var maskinerna kan köra. Grävmaskin, lastare och vibroplatta behöver plats. En smal passage vid grannens staket eller en rabatt som inte får skadas ändrar hela arbetssättet.

Bor du i en bostadsrätt och arbetet gäller gemensam mark, är styrelsen i bostadsrättsföreningen den du ska prata med först.

Kringfyllning av ledningar och de första lagren

Runt rör och kablar görs först en kringfyllning med finare material, oftast sand eller fin kross utan vassa stenar. Den når normalt ungefär 10 till 30 cm över rörets ovansida, den exakta tjockleken anges i handlingarna eller av rörtillverkaren. Längs rörets sidor stoppas materialet försiktigt för hand eller med en lätt stamp, så att röret ligger stadigt och inte rör sig i sidled. Direkt ovanför röret körs inte med tung platta förrän det finns ett tillräckligt lager över. I eller strax ovanför kringfyllningen läggs ett markeringsnät eller markeringsband i rätt färg, som varnar den som gräver där i framtiden.

Utläggning i lager

Ovanför kringfyllningen läggs materialet i jämna lager. Med en vanlig vibroplatta är ett löst lager ungefär 20 till 30 cm, med lätt platta mindre och med tung vält mer. Exakta värden anger maskintillverkaren. Ett tjockare lager packas bara i ytan medan materialet under förblir löst. Det är den vanligaste orsaken till sättningar senare.

Varje lager körs flera gånger i överlappande stråk tills ytan slutar sjunka synbart och plattan börjar studsa. Vid återfyllning runt ett hus arbetar man sig jämnt runt hela omkretsen, så att muren inte trycks mer från ena sidan än den andra.

Rätt maskin

• Vibroplatta: allroundmaskin för sand, grus och krossmaterial. Lätt platta för smala diken, tyngre backbar platta för ytor och tjockare lager.
• Vibrostamp (padda): smal och slagkraftig, passar i diken, mot väggar, vid brunnar och för lerig jord som plattan packar dåligt.
• Vält: för stora ytor och fyllningar under vägar och parkeringar.
• Grävmaskin med packningsaggregat på armen: för djupa och breda schakt där en person med platta inte kan gå ner säkert.

Materialets fuktighet

Materialet packas lättast vid en viss fuktighet, i facktermer optimal vattenkvot. I praktiken betyder det att jorden går att trycka ihop till en klump i handen som håller formen men inte kladdar eller släpper vatten. För torrt grus och sand vattnas lätt. Genomblöt lera får torka, breds ut eller byts mot bättre material. Att packa blöt lera är oftast slöseri med tid, materialet flyttas bara från sida till sida.

Vid grunder och källarväggar

Närmast väggen packas försiktigt, med lättare maskin och i tunnare lager. En tung platta eller vält mot en färsk mur kan trycka in och skada den. Det översta lagret vid huset ges fall från huset så att vatten inte rinner mot grunden. Ska det bli plattor, stenlagd kant eller uteplats görs de övre lagren av krossmaterial.

Hur lång tid det tar

Ett dike för en servisledning fylls normalt på några timmar upp till en dag. Återfyllning runt ett småhus eller en större fyllning under golv tar en eller flera dagar beroende på åtkomst och mängd. Till skillnad från betong behöver man inte vänta på härdning. Ska bärigheten mätas börjar nästa moment, till exempel gjutningen, först när provresultatet är klart.

Hur krävande återfyllningen blir beror inte bara på volymen. Samma antal kubikmeter kan ena gången vara ett bekvämt jobb med lastare och andra gången en hel dag med skottkärror.

Det här gör arbetet enklare:

• God åtkomst för grävmaskin eller lastare och materialet upplagt intill schakten
• Sandig eller grusig jord med lagom fuktighet
• Bred schakt där plattan kan köras fritt
• Torrt väder och ingen grundvatten i schakten

Det här gör arbetet längre och svårare:

• Material som måste bäras för hand genom trädgården, huset eller en smal passage
• Många ledningar i samma dike, brunnar och korsningar som kräver handpackning
• Lerig eller siltig jord, blöt efter regn, som måste torka eller bytas ut
• Uppgrävd jord som inte duger och måste köras bort och ersättas
• Krav på bärighetsmätning och efterpackning om provet inte godkänns
• Djup schakt med spont eller stöd som tas bort stegvis under fyllningen

Arbetskostnaden för markarbeten vid det egna huset, till exempel vid omdränering, kan ibland ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera de aktuella villkoren hos Skatteverket innan du räknar med det.

• Allt fylls på en gång, utan lager. Hela diket skjuts igen med grävmaskinen och plattan körs bara på ytan. Det ser fast ut, men efter en eller två vintrar har det bildats en svacka längs diket.
• Jord med matjord, rötter eller rivningsmassor. Det organiska ruttnar och massorna bildar hålrum. Det syns som lokala insjunkningar, ofta först efter flera år.
• Stenar mot rör eller fuktskydd. En vass sten under belastning kan spräcka röret eller fuktskyddet. Resultatet blir en fuktig källare eller ett otätt avlopp som måste grävas fram igen.
• Tung packning direkt över röret. Röret deformeras eller en skarv går sönder. Vid en filmning av avloppet hittar man sedan ett svackande rör med stående vatten.
• Blöt lera eller fruset material. Våt lera går inte att packa och fruset material sätter sig när det tinar. Samma sak gäller snö som hamnat i schakten.
• Återfyllning mot en omogen mur eller ensidigt tryck. Väggen kan luta eller spricka. Det blir en dyr reparation som tålamod hade förebyggt.
• Dränerande makadam i stället för bärlager. Under plattorna rör sig makadamen och plattorna börjar bukta och sätta sig.
• Tjälfarlig jord under plattor eller gångar. Siltig jord lyfter vid tjäle och plattorna blir ojämna varje vår.
• Fall mot huset. Regnvattnet rinner ner i fyllningen mot grunden och letar sig in i källaren.
• Inget markeringsband och ingen inmätning. Ingen vet exakt var ledningen ligger och vid nästa grävning går den sönder.

Du kan rimligt klara återfyllningen av ett grunt dike själv, till exempel för bevattning, dränering eller en trädgårdskabel som en behörig elektriker har lagt, och packning av underlaget till en mindre gång. En vibroplatta går att hyra i en maskinuthyrning. Gå inte ner i djupa diken, i schakter med instabila väggar eller vid servisledningar för el, vatten eller gas. Där ska ett fackföretag arbeta. Känner du gaslukt, gå genast i säkerhet, använd ingen öppen eld eller strömbrytare och ring 112.

1. Kontrollera var ledningar ligger i marken, till exempel via Ledningskollen, och gräva eller packa aldrig i blindo.
2. Rensa diket från vatten, lera, rötter och stenar.
3. Ordna material: sand till kringfyllning, lämplig jord utan matjord och rivningsmassor, vid behov bergkross.
4. Strö sand runt röret eller kabeln och stoppa den för hand längs sidorna.
5. Komplettera med ett skyddande sandlager över ledningen och placera markeringsbandet.
6. Skotta i resten av materialet i lager om ungefär 15 till 20 cm.
7. Kontrollera fuktigheten: jorden ska hålla formen i handen men inte kladda.
8. Packa varje lager med plattan flera gånger i överlappande stråk.
9. Efterpacka vid väggar, brunnar och i hörn med en handstamp.
10. Forma det sista lagret med fall från huset och lägga på matjord eller bärlager för plattor.
11. Kontrollera efter några regn om ytan har satt sig och fylla på eventuella svackor.

Använd stadiga skor, hörselskydd och handskar när du kör plattan. Låt den inte gå på stället och sänk ner den i diket två och två, kasta den aldrig.

För en vanlig återfyllning i trädgården räcker en enkel kontroll. En packad yta ger inte efter under skon, ett stålspett går tungt att trycka ner och plattan lämnar inga djupa spår. Ställen där spettet plötsligt går lätt avslöjar ett lager som inte är ordentligt packat.

Under golv, grundplattor, vägar och parkeringar anger handlingarna normalt krav på bärighet eller packningsgrad. Det kontrolleras med statisk plattbelastning, där deformationsmodulen mäts, eller snabbare med en lätt fallviktsapparat. Vid viktiga fyllningar jämförs ibland det packade lagrets densitet med ett laboratorieprov av materialet. Vilka värden som ska uppnås bestämmer konstruktören utifrån tillämpliga SS-EN-standarder, inte den som utför återfyllningen. Godkänns inte provet efterpackas lagret eller byts ut, och sedan mäts det igen.

Vid en avloppsledning lönar det sig att låta filma röret efter återfyllningen. Filmningen visar om röret har böjts vid packningen och om skarvarna håller.

Gå över ytan vid överlämningen, jämför med handlingarna och be om de dokument du kan behöva senare, till exempel vid nästa byggprojekt eller en försäljning.

• Ledningarna kontrollerades, provades och mättes in innan de täcktes
• Kringfyllningen runt ledningar består av sand eller fint material utan vassa stenar
• Markeringsband ligger över alla ledningar
• Materialet motsvarar överenskommelsen eller handlingarna och innehåller ingen matjord, inga rötter och inga rivningsmassor
• Fyllningen lades i lager och varje lager packades
• Fuktskyddet och dess skydd vid grunden är oskadade
• Ytan är jämn, utan svackor och mjuka partier
• Marken runt huset lutar från byggnaden
• Protokoll från bärighetsprov finns för ytor med krav på bärighet
• Det är överenskommet hur volymen mättes och vad som gäller om fyllningen sätter sig de första månaderna