Maskinell schaktning för grundsulor och plintar

Arbetet går ut på att gräva diken eller gropar för grunden med maskin, oftast en minigrävare, en traktorgrävare eller en bandgrävare. För hand görs bara finrensning av botten och de ställen där maskinen inte kommer åt eller där det går ledningar.

Grundsulor (bredd från 50 cm)

Grundsulor är sammanhängande schakt under de bärande väggarna. Vid ett villabygge bildar de en sluten kontur runt huset och dessutom några inre linjer under bärande innerväggar. Bredden bestäms av konstruktören utifrån lasten och markens bärighet. För vanliga småhus ligger den ofta runt 50 till 60 cm, vid tyngre stomme eller sämre mark kan den bli större. Att posten gäller "från 50 cm" betyder att schaktet grävs med en skopa i motsvarande bredd. Smalare diken görs inte på det här sättet.

Plintar (bredd från 80 cm)

Plintar är fristående gropar under pelare, till exempel för en carport, ett inglasat uterum, ett trähus på plintar, en stålhall eller stolpar till ett större staket. De är oftast kvadratiska eller rektangulära och brukar vara djupare och kraftigare än en grundsula, eftersom de tar upp en koncentrerad last i en enda punkt. Vid plintar gräver maskinen många små gropar och måste flyttas och riktas in noggrant efter varje. Därför är arbetet räknat per kubikmeter oftast mer tidskrävande än en sammanhängande sula.

Hur kubiken räknas

Priset i prislistan gäller per kubikmeter uttagen jord. Volymen räknas fram ur måtten på ritningen: längd gånger bredd gånger djup. För grundsulor summeras alla delsträckor, för plintar multipliceras volymen för en grop med antalet. Kom överens i förväg om ni räknar på teoretiskt mått enligt ritning eller på faktiskt uttagen volym. I praktiken blir schaktet ofta något bredare, särskilt i rasbenägen jord, och skillnaden kan bli märkbar.

Tänk också på skillnaden mellan fast och löst mått. Uppgrävd jord tar större plats än när den låg orörd, i lera och moränlera ofta tiotals procent mer. När du beställer bortforsling behöver du alltså räkna med en större volym än vad schaktritningen visar.

En del förberedelser avgör om schaktningen blir en smidig dag eller en dag full av stopp och väntan. Innan maskinen rullar in bör följande vara på plats:

• Ritningar med grundplan, mått, djup och höjdsättning
• Utsättning gjord av en mätningsingenjör, helst med profiler utanför schaktområdet så att maskinen inte förstör markeringarna
• Ledningsanvisning från ledningsägarna för el, vatten, avlopp, fiber, tele och eventuellt gas, utmärkt direkt i terrängen. En ansökan via Ledningskollen är ett vanligt sätt att nå alla ledningsägare i området
• Avbaning av matjord, alltså att det översta mullagret schaktas av och läggs åt sidan för att användas senare i trädgården
• Tillfartsväg för maskin och lastbil med tillräcklig bredd och bärighet, utan lågt hängande ledningar och grenar
• Plats för massorna på tomten, eller bortforsling och mottagning som redan är ordnad
• Röjd tomt utan sly, byggavfall och gamla konstruktioner, om inte rivningen ingår i uppdraget

Ledningsanvisningen är något som folk ibland hoppar över, eftersom "det har aldrig legat något där". På äldre tomter och där ett gammalt hus har rivits dyker det ändå ofta upp serviser som ingen kände till. Om en gasledning skadas eller om du känner gaslukt under schaktningen: avbryt arbetet direkt, stäng av maskinen, gå till ett säkert avstånd och ring 112. En skadad elkabel ska åtgärdas av ledningsägaren och en behörig elektriker. Rör den aldrig.

Arbetsgången varierar med maskin och terräng, men huvuddragen ser ungefär likadana ut:

1. Ta över utsättningen och kontrollera profiler, axlar och den höjdfixpunkt som djupet mäts från.
2. Markera schaktets kontur på marken, oftast med sprayfärg eller kalk längs uppspända snören.
3. Kontrollera var ledningarna går och gräva för hand eller mycket försiktigt i deras närhet.
4. Ställa upp maskinen och välja skopa med rätt bredd. För finjustering av botten passar en skopa utan tänder, till exempel en planeringsskopa.
5. Gräva i skikt och löpande kontrollera djupet med avvägningsinstrument eller laser.
6. Lägga massorna på den sida där de inte står i vägen för kommande arbete och tillräckligt långt från släntkrönet så att de inte belastar schaktväggarna. Alternativt lasta direkt på bil.
7. Ta de sista centimetrarna försiktigt och rensa botten för hand, så att ingen uppluckrad jord blir kvar.
8. Vid plintar kontrollera varje grops läge mot axlarna och avstånden mellan groparna.
9. Mäta upp bredd, djup och schaktbottnens skick och visa schaktet för konstruktören eller arbetsledaren före gjutning.

Schaktbotten är den yta där grundsulan möter den orörda marken. Den ska vara fast, plan och ostörd. Om det visar sig att botten består av något annat än det som förutsattes, till exempel fyllnadsmassor, lös lera eller en vattenåder, behöver konstruktören ta ställning innan det gjuts.

Jordart

Kohesionsjordar som lera och lerig morän är lätta att gräva, och väggarna i ett smalt schakt håller oftast ett tag. De är däremot känsliga för vatten: efter regn mjuknar botten och tappar bärighet. Sand och grus grävs lätt, men väggarna rasar, schaktet blir bredare och volymen växer. Morän med mycket sten är vanlig i Sverige och kan göra arbetet trögt. Berg eller stora block kan kräva spettning med hydraulhammare, vilket bromsar arbetet rejält. Fyllnadsmassor, gamla källare och rester av tidigare grunder är överraskningar som ingen ser från början.

Om det finns en geoteknisk undersökning för tomten, ge den till den som ska schakta i god tid. Det sparar diskussioner på plats.

Val av maskin och skopa

För ett småhus används oftast minigrävare eller traktorgrävare. En minigrävare tar sig in även på trånga tomter och skadar omgivningen mindre, men vid stora volymer eller hård mark går den långsammare. En större grävmaskin gräver snabbare och djupare men behöver mer plats och en bärig tillfart. Skopans bredd ska motsvara sulans bredd. Att gräva en grundsula med för bred skopa innebär onödigt mycket jord att flytta och senare onödigt mycket betong.

Grundläggningsdjup och tjäle

Grunden får inte lyftas av tjälen, det vill säga av vatten som fryser i marken och vidgar sig. I Sverige finns två vanliga sätt att lösa det. Antingen grundläggs sulan på frostfritt djup, vilket i norra Sverige kan bli mycket djupt, eller så läggs grunden grundare och skyddas med markisolering av cellplast runt huset. Vilken lösning som gäller, och hur djupt det ska grävas, står alltid i konstruktionshandlingarna. Ligger den bärande jorden djupare än så grävs det ner till den. På sluttande tomter trappas sulorna ofta av, så att man slipper gräva onödigt djupt längs hela sträckan.

Med samma antal kubikmeter kan schaktningen ena gången vara ett enkelt jobb på en dag och andra gången ett krävande uppdrag över flera dagar. Arbetet blir enklare när:

• Tomten är plan och torr och maskinen kommer fram utan hinder
• Jorden är sammanhängande och fri från sten och rötter
• Det finns gott om plats att lägga massorna
• Det handlar om sammanhängande sulor utan många omflyttningar av maskinen
• Ledningarna är exakt utmärkta och ligger utanför schaktet

Arbetet blir mer tidskrävande, och därmed dyrare, när:

• Tillfarten är smal, går över grannens tomt eller genom en trädgård som ska skyddas
• Man stöter på berg, betong, gamla grunder eller stubbar
• Grundvatten står i schaktet och måste länspumpas
• Ledningar korsar eller går längs schaktet och en del måste grävas för hand
• Schaktet är djupt och väggarna måste säkras med spont eller släntas
• Volymen är liten, till exempel några få plintar, men maskinen måste ändå transporteras dit
• Det saknas plats för massorna och allt måste köras bort direkt

Bortforsling, avgift för deponi, handgrävning, länspumpning och spettning av berg brukar vara separata poster. Fråga entreprenören exakt vad som ingår i schaktningen och vad som debiteras för sig.

Schaktningen är inte ett fristående jobb utan första länken i en kedja. Före den kommer mätningsingenjören och ledningsanvisningen, efter den följer armering och gjutning. Ju bättre stegen är samordnade, desto kortare tid står schaktet öppet.

• Mätningsingenjören bör kunna nås även under schaktningen, om profilerna skadas eller om det uppstår tvivel om läget.
• Behörig elektriker lägger jordtaget, ofta en ringledare runt grunden. Det ska göras före gjutning och enligt handlingarna, så att det kan kontrolleras senare.
• Rörmokaren och övriga ledningsdragare behöver genomföringar för vatten, avlopp, el och eventuellt fiber. Skyddsrör genom grunden placeras i förväg. Att borra i grunden efteråt är onödigt arbete.
• Konstruktören eller arbetsledaren bör titta på schaktbotten innan det gjuts.
• Betongbil och pump bokas så att gjutningen kan ske så snart som möjligt efter schaktningen.

Det händer ofta att schaktet är klart men betongen dröjer en vecka. Under tiden regnar det, väggarna rasar och botten blir uppblött. Då måste schaktet rensas och ibland grävas om.

• Felaktig utsättning eller flyttade profiler. Huset hamnar fel på tomten, hörnen blir inte räta eller avstånden till tomtgränsen stämmer inte. Ett sådant fel går nästan inte att rätta efter gjutning.
• För djup botten som fylls igen med jord. Den lösa jorden packas ihop under lasten och grunden sätter sig. En överschaktad del ska fyllas med betong eller packad makadam enligt konstruktörens anvisning, inte med uppgrävd jord.
• Tandskopa ända ner till botten. Botten blir uppriven och ojämn. Det sista skiktet ska tas med skopa utan tänder och rensas för hand.
• För grunt eller utan tjälskydd. En grund som tjälen kommer åt kan lyftas under vintern, och sprickor i väggarna syns ofta först efter några år.
• Massor för nära kanten. Jordens tyngd trycker på väggarna, de rasar ner i schaktet och det blir farligt för den som arbetar där.
• Schaktet står öppet för länge. Regn, frost eller uttorkning förstör schaktbotten. Uppblött material måste tas bort före gjutning.
• Avvikande jord i botten som ignoreras. Om fyllnadsmassor eller ett löst lager dyker upp och man gjuter utan att fråga konstruktören kan grunden sätta sig ojämnt.
• Grävning under grannens grund. Schaktning tätt intill en befintlig byggnad, särskilt djupare än dess grund, kan skada den. Det ska konstruktören bedöma i förväg.

Vid djupare schakt gäller också säkerheten. Ingen ska arbeta under osäkrade schaktväggar, och ett schakt som står öppet över natten ska spärras av så att ingen ramlar ner, framför allt barn och djur.

För ett vanligt småhus på bra mark klaras schaktningen för grundsulorna ofta på en till två dagar. Plintar till en carport eller ett trädäck brukar vara klara på några timmar. Det som drar ut på tiden är sten, vatten, ledningar, besvärlig tillfart och bortforsling om lastbilarna inte hinner med.

Helst gjuter man samma dag eller dagen efter att schaktet har kontrollerats. Om ett längre uppehåll är oundvikligt kan det sista skiktet tas först precis före gjutningen, eller så skyddas botten med ett tunt lager mager betong om handlingarna tillåter det. På vintern måste botten skyddas mot frost, till exempel med isolermattor. Man ska inte gjuta på tjälad mark.

Gå igenom schaktet tillsammans med entreprenören före gjutning, gärna också med konstruktören eller arbetsledaren. Enkla mätningar med tumstock och avvägningsinstrument avslöjar de flesta problem. Titta särskilt på följande:

• Sulornas och plintarnas läge stämmer med utsättning och ritning
• Schaktens bredd och plintgroparnas mått är inte mindre än på ritningen
• Djupet håller längs hela sträckan, mätt från den överenskomna höjdfixpunkten
• Botten är plan, fast och fri från lös jord, lera och vatten
• Det finns inga rötter, stenar eller rester av gamla konstruktioner i botten
• Väggarna är stabila utan ras eller överhäng
• Massorna ligger på säkert avstånd från kanten eller är bortkörda
• Ledningarna är oskadade och korsningarna är utmärkta
• Avtrappningar i sluttande terräng stämmer med handlingarna
• Konstruktören eller arbetsledaren har sett schaktbotten och det är dokumenterat, till exempel med foton och en kort anteckning
• Volymen för faktureringen är avstämd enligt den mätmetod ni kom överens om